Sjukfrånvaro på över tre dagar har minskat i kommunerna
Den totala sjukfrånvaron i kommunsektorn har hållits oförändrad. Det har dock skett en förändring i frånvarons art, så att perioder av sjukfrånvaro som varar längre än tre dagar har minskat och kortare frånvaro har ökat.
Enligt de senaste resultaten i undersökningen Kommun10 var de kommunalt anställda år 2017 frånvarande från arbetet på grund av egen sjukdom i genomsnitt i 16,7 dagar. En fjärdedel (23 %) av de kommunalt anställda var i fjol inte borta från arbetet en enda dag på grund av egen sjukdom.
År 2013 var de kommunalt anställda borta från arbetet i genomsnitt 1,9 gånger på grund av en kort sjukfrånvaro som varade 1–3 dagar. År 2017 var antalet korta perioder av frånvaro i genomsnitt 2,1. Perioder av frånvaro som varade över tre dagar förekom i fjol i genomsnitt 0,8 gånger per kommunalt anställd.
Enligt undersökningarna förebådar långa perioder av frånvaro en försämring av den framtida hälsan och arbetsförmågan, säger Tuula Oksanen, ledande sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet. Därför är det signifikant att de minskat
.Arbetshälsoinstitutets undersökning Kommun10 är Finlands största undersökning där de kommunalt anställda följs upp. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois. I undersökningen följs den årliga sjukfrånvaron för över 90 000 kommunalt anställda upp och sjukfrånvarodagarna ställs i relation till utförda årsverken.
Helsingfors har tacklat sjukfrånvaron systematiskt
Kommunerna har systematiskt arbetat för att minska på och förkorta långa perioder av sjukfrånvaro. Exempelvis i Helsingfors stad minskade de långa och utdragna perioderna av sjukfrånvaro för 15 000 anställda inom social- och hälsovårdssektorn från 5,4 procent år 2016 till 4,9 procent i fjol.
I Helsingfors har man sedan 2016 utöver färdigt befintligt material utarbetat nya modeller och utbildat chefer i användningen av modellerna för tidigt stöd. Inom Företagshälsan Helsingfors tog man år 2015 i bruk rekommendationer för bedömning av behovet av sjukfrånvaro och dess längd vid sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Dessutom har man utvecklat en direktmottagningstjänst hos arbetsfysioterapeuter samt mentalvårdstjänster med låg tröskel.
– Vi sammanjämkar arbete och hälsa, något som hör till kärnan och specialkompetensen i företagshälsovården även efter social- och hälsovårdsreformen. I varje situation överväger vi med vilka metoder arbetet skulle fungera och de anställda klara av sitt jobb, säger Tiina Pohjonen, verkställande direktör vid Företagshälsan Helsingfors.
