God personalledning är nyckeln till en lyckad vård- och landskapsreform

Strategisk personalledning och smidig personalpraxis kan minska kostnaderna och säkerställa servicekvaliteten samt förändra organisationens verksamhetskultur.

Henkilöstöjohtaminen sote- ja maakuntauudistuksessa

Resultaten framgår av KT Kommunarbetsgivarnas utredning, där vård- och landskapsreformens konsekvenser för personalen bedöms. Rapporten om förhandsbedömning av vård- och landskapsreformens konsekvenser för personalen är ett led i verkställandet av statsrådets utvecklings- och forskningsplan 2016. Rapporten publicerades den 12 maj 2017.

God personalledning är en förutsättning för att vård- och landskapsreformen ska lyckas. En strategisk personalledning och smidig personalpraxis stöder också personalens förändringsberedskap, flexibilitet och anpassningsförmåga samt minskar osäkerhetskänslan.

I rapporten har personalresurserna och reformens konsekvenser för personalen utretts utgående från strategier, lagstiftning och personalledning. Konsekvenserna bedömdes också i förhållande till personalens ställning och forskningsrön om personalens erfarenheter av omorganiseringar samt i förhållande till god personalledningspraxis i förändringssituationer.

Lönekostnaderna bör uppmärksammas

Utredningen är avsedd att stödja den temporära förvaltningen och landskapskoncernerna i reformen. Omkring 211 000 anställda övergår från kommunerna till landskapen, och arbetskraftskostnaderna för dem uppgår till närmare 11 miljarder euro per år.

Personalen övergår till anställning hos den nya arbetsgivaren genom överlåtelse av rörelse, dvs. med samma anställningsvillkor som tidigare. Det förutsätter att personalledningen är kompetent och att den får tillräckligt med resurser i både de överlåtande och de mottagande organisationerna. Personalen ska också vara beredd på att byta arbetsgivare flera gånger.

Landskapsreformen och valfrihetssystemet förändrar den offentliga sektorns arbetsmarknad, förhandlings- och avtalssystemet och koncernstrukturen samt flera självständiga arbetsgivares verksamhet. För kontrollen över kostnaderna är det viktigt att lönerna harmoniseras på en juridiskt hållbar grund och att lönekostnaderna ökar så lite som möjligt.

Modell för genomförande av reformen

I utredningen har utarbetats en modell för landskapskoncernen med god arbetsgivarverksamhet och personalledning. Modellen stöder smidiga arbetsgivarbyten som ger goda resultat. En lyckad omorganisering innebär att personalens arbetsprestationer och välmående är på fortsatt god nivå samtidigt som ett mänskligt och effektivt ledarskap leder till förändringar.

I utredningen föreslås följande principer för genomförandet:

Personalöverföringarna förutsätter att den överlåtande och den mottagande arbetsgivaren samarbetar.
Kostnaderna för löneharmoniseringen hålls i styr.
Det femåriga uppsägningsskyddet är inte ändamålsenligt i den här reformen.
Valfriheten förutsätter att alla aktörer utgår från samma premisser.
En lyckad arbetsgivarverksamhet förutsätter att det finns möjlighet att välja verksamhetsformer som lämpar sig för målen.
Den stora förändringen lyckas om de anställdas osäkerhet minskar och deras arbetsprestationer främjas.
Målen för omorganiseringarna uppnås genom både mjuk och hård personalledning.