Suomeksi

Arbetstider

Inom kommunsektorn tillämpas flera olika arbetstidsformer. Arbetsgivaren väljer inom ramen för arbetstidslagen och tjänste- och arbetskollektivavtalen den arbetstidsform som är ändamålsenlig med tanke på verksamheten och arbetsuppgifterna.

Personalen efter arbetstidsform

Allmän arbetstid är den vanligaste arbetstidsformen inom kommunsektorn och tillämpas på en tredjedel av personalen.

Årsarbetstid

Den ordinarie årsarbetstiden varierar beroende på den avtalsenliga arbetstiden per vecka, semesterns längd och antalet söckenhelger under året.

Den ordinarie årsarbetstiden 2022

 

Timmar

Andel av personalen (%)

Periodarbete

1 574–1 760

34

Allmän arbetstid

1 574–1 684

29

Byråarbetstid

1 559–1 668

13

Andel
Allmän arbetstid (38,25 tim./vecka) 34
Periodarbete (114,75 tim./3 veckor) 29
Undervisningsskyldighet 12
Byråarbetstid (36,25 tim./vecka) 13
Andra arbetstidsformer 9
Läkare 3

Sjukfrånvaro

Inom kommunsektorn ökade antalet sjukfrånvarodagar under 2000-talet fram till 2008, då sjukfrånvaron var i genomsnitt 19,4 dagar per årsverke. Därefter minskade sjukfrånvaron fram till 2015 med i genomsnitt 2,9 dagar och 2015 var antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt 16,5. Därefter hölls det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar något under 17 dagar till 2021. År 2022 började den genomsnittliga längden på sjukfrånvarodagarna öka kraftigt och var då 20,7 dagar. I kommunerna som ingick i undersökningen hade 16 % av personalen inte varit frånvarande en enda dag år 2022 på grund av egen sjukdom. Andelen arbetstagare utan sjukfrånvaro minskade med 13 procentenheter jämfört med året innan och är den lägsta noteringen under hela 2000-talet.

Genomsnittligt antal sjukledighetsdagar per årsverke (kalenderdagar)

Källa: Arbetshälsoinstitutet, undersökningsprojektet Kunta10 + Helsingfors.

År

Alla

Män

Kvinnor

Effekter

Visstids- anställda

2022

20,7

16,0

22,1

21,1

19,3

2021

16,7

11,7

18,4

17,4

14,7

2020

16,7

11,4

18,4

17,3

14,6

2015

16,5

12,9

17,6

17,5

12,8

2010

18,4

14,9

19,5

19,5

14,5

2005

19,0

15,6

20,3

20,7

13,8

2000

16,8

14,6

17,6

18,5

12,1

Mer om ämnet

Nyhet

Nedåtgående trend inom sjukfrånvaro i kommunsektorn

Sjukfrånvaron bland kommunalt anställda minskade år 2023. Detta framgår av en uppföljning som gjorts av Arbetshälsoinstitutet. Social- och hälsovårdsreformen har på ett betydande sätt förändrat kommunsektorns yrkesstruktur, och de senaste siffrorna kan därför inte längre direkt jämföras med tidigare. Övrig statistik stöder dock hypotesen om att sjukfrånvaron minskat.

Lapsi lähestyy punaisia liikennevaloja liikennepuistossa. Kuva: Mostphotos.
Nyhet

Arbetsskiftsplanering minskar belastningen och ökar säkerheten inom vården

Trafikljusmodellen för arbetstider hjälper arbetsgivarna att bedöma hur belastande arbetsskiften är. Modellen bygger på nationella rekommendationer om arbetsskiftsergonomi som Arbetshälsoinstitutet nyligen har uppdaterat. Nya forskningsresultat visar att efterlevnad av rekommendationerna leder till minskad belastning.

Lääkäri ja hoitaja kävelevät sote-keskuksen käytävällä. Kuva: Eeva Anundi.
Blogginlägg

Arbetstidsarrangemangen tillgodoser servicebehovet och stöder arbetsförhållandena – personalen har goda möjligheter att påverka

Enligt enkäten om arbetstider har social- och hälsovårdspersonalen goda möjligheter att delta i och påverka arbetstidsplaneringen. Arbetstidsarrangemangen påverkar både arbetsförhållandena och hur väl man kan tillgodose servicebehoven. Det är inte fråga om någon liten sak. Det teoretiska timantalet per kalendermånad för dem som omfattas av SH-avtalet ligger uppskattningsvis på 23 miljoner timmar.

 

 

Cirkulär

Kollektivavtalen från 1.1.2025 för den personal som övergår från statlig anställning till kommunerna i samband med AN2024-reformen

Cirkulär

Bemyndigande att ingå avtal om anställningsvillkoren för lärare med årsarbetstid vid sjukhusskola

Anvisning

Arbetstidsarrangemang för timavlönade under söckenhelgsveckor 2024

Bestämmelser om söckenhelgernas inverkan på den ordinarie arbetstiden och lönen finns i § 9, 23 och 27 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade. I § 9 mom. 2 räknas upp vilka söckenhelger som förkortar den ordinarie arbetstiden. De dagar för vilka söckenhelgsersättning betalas anges i § 27. I § 23 anges hur lönen betalas för söckenhelgsveckor. För dem som arbetar dagtid räknas dagen i fråga som söckenhelg från kl. 00 till kl. 24. För dem som arbetar i skift har tidsgränserna bestämts separat för varje söckenhelg.

Sairastunut mittaa kuumetta. Kuva: Polina Tankilevitch / Pexels.
Nyhet

Coronapandemin ökade sjukfrånvaron i kommunsektorn 2022

De kommunalt anställda var borta från arbetet på grund av sjukdom i genomsnitt 20,7 dagar år 2022. Antalet sjukfrånvarodagar ökade med rentav fyra dagar jämfört med året innan. Den troliga orsaken till ökningen var frånvaro på grund av coronaviruset.

Cirkulär

Det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn (VÄLKA) 2023–2025

Cirkulär

Kompletterande tillämpningsanvisningar för tolkningen av avtalsbestämmelserna i UKTA 2022–2025 del A, B och F

Anvisning

Arbetstidsarrangemang för timavlönade under söckenhelgsveckor 2023

Bestämmelser om söckenhelgernas inverkan på den ordinarie arbetstiden och lönen finns i § 9, 23 och 27 i det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade. I § 9 mom. 2 räknas upp vilka söckenhelger som förkortar den ordinarie arbetstiden. De dagar för vilka söckenhelgsersättning betalas anges i § 27. I § 23 anges hur lönen betalas för söckenhelgsveckor. För dem som arbetar dagtid räknas dagen i fråga som söckenhelg från kl. 00 till kl. 24. För dem som arbetar i skift har tidsgränserna bestämts separat för varje söckenhelg.

Visa fler