Semester

Semesterkapitlet i AKTA innehåller bestämmelser om bland annat

• rätten till semester
• intjäning av semester
• bestämning av semester
• meddelande om tidpunkten för semestern och flyttning av den
• semesterlön och semesterpenning.

Semesterkapitlet i AKTA innehåller också exempel på tillämpningen av avtalsbestämmelserna.

Grundläggande semesterbegrepp

AKTA kap. IV § 2

Kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3.

Semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret tar slut.

Semesterperiod är den period som börjar 2.5 och slutar 30.9.

Full kvalifikationsmånad är en sådan kalendermånad som berättigar till semester.

Semesterdagar är sådana semesterdagar som tjänats in enligt § 5 och som åtgår enligt § 6.

Semestertid är den period som fastställts som semestertid; i den kan utöver semesterdagarna också ingå andra dagar.

Intjäning av semester för ett fullt kvalifikationsår och tid som likställs med arbetad tid

AKTA kap. IV § 3

I avtalspunkten är förutsättningen för en full kvalifikationsmånad att den anställda har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar under månaden och att anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar. I avtalspunkten räknas till de 35 timmarna eller 14 arbetsdagarna också dagar som likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet och som inte förutsätter faktiskt arbete. En kvalifikationsmånad kan alltså fyllas av en frånvaro som avses i § 4.

I semesterkapitlet förutsätts ofta att den anställda har arbetat eller haft ett anställningsförhållande vid vissa tidpunkter tillräckligt lång tid. I vissa avtalspunkter förutsätts det att personen faktiskt arbetat, i andra fall räcker det till exempel med dagar som likställs med arbetade dagar eller att anställningen är i kraft vid den aktuella tidpunkten.

Tillämpning av § 3 och 4 i semesterkapitlet

I avtalspunkten är förutsättningen för en full kvalifikationsmånad att den anställda har arbetat minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar under månaden och att anställningen har fortgått utan avbrott i minst 16 kalenderdagar. I avtalspunkten räknas till de 35 timmarna eller 14 arbetsdagarna också dagar som likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet. Avtalspunkten förutsätter alltså inte nödvändigtvis konkret arbete.

Observera att en anställd med full arbetstid (t.ex. byråarbetstid) uppnår dessa 35 arbetstimmar under 5 arbetsdagar. 14 arbetsdagar kan också uppnås av en anställd som arbetar färre än 35 timmar under en kvalifikationsmånad. Den anställda kan till exempel arbeta en timme per dag. När 14 arbetsdagar uppfylls har den anställda rätt till semester för kvalifikationsmånaden i fråga. Arbetsdagens längd har således ingen betydelse för intjäningen av semester.

Om den anställda är förhindrad att arbeta av en orsak som anges i § 4, betraktas de arbetsdagar eller arbetstimmar som hade infallit under frånvaron som likställda med arbetad tid.

Tillämpning av § 4 punkt 9 i semesterkapitlet

För att högst 30 kalenderdagar av annan arbets- eller tjänstledighet enligt avtalspunkten ska kunna likställas med arbetad tid ska den anställda ha arbetat i kommunen eller samkommunen minst 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret (t.ex. 1.4.2020–31.3.2025). Avtalspunkten förutsätter alltså konkret arbete eller tjänsteutövning under 22 arbetsdagar under kvalifikationsåret i fråga.

Hur semestertabellen i AKTA tillämpas

AKTA kap. IV § 5 (se semestertabellerna i AKTA) >

Semesterns längd bestäms av

• den anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg
• antalet fulla kvalifikationsmånader
• anställningens längd.

Semesterns längd bestäms enligt tabell 1 då alla följande förutsättningar uppfylls:

• personen har ett anställningsförhållande 31.3
• anställningen har 31.3 omedelbart och utan avbrott fortgått i minst 6 månader
• den anställda har 31.3 minst 15 år av anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Semesterns längd bestäms enligt tabell 2 då

• anställningen har fortgått minst ett år innan kvalifikationsåret går ut.

ELLER när alla följande förutsättningar uppfylls:

• personen har ett anställningsförhållande 31.3
• anställningen har 31.3 omedelbart och utan avbrott fortgått i minst 6 månader
• den anställda har 31.3 minst 5 år av anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

I övriga fall bestäms semesterns längd enligt tabell 3.

Exempel 1

En person har börjat sin anställning 1.11.2023 och har över 15 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Semestern bestäms sommaren 2024 enligt tabell 3, eftersom anställningen inte har fortgått i minst sex månader 31.3.2024. Sommaren 2025 bestäms semestern enligt tabell 1 eftersom anställningen har fortgått över 6 månader 31.3.2025.  

Exempel 2

En person har börjat sin anställning 1.4.2023 och har ingen anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg.

Sommaren 2024 bestäms semestern enligt tabell 2 eftersom anställningen 31.3.2024 har fortgått utan avbrott i ett år. Om den anställda är tjänstledig under året, beaktas denna tid då anställningstiden räknas ut. En annan sak är om arbets- eller tjänstledigheten beaktas som likställd med arbetad tid när antalet fulla kvalifikationsmånader bestäms.

Hur semesterdagar åtgår för deltidsanställda

Se exemplen i AKTA kap. IV § 6 mom. 3.

I exemplet är semesterns längd 38 semesterdagar och arbetstiden 55 %, och den anställda arbetar 5 dagar varannan vecka (dvs. i medeltal 2,5 arbetsdagar i veckan).

Av semestern ska minst 10 dagar tas ut som en sammanhängande ledighet

AKTA kap. IV § 7 och 8

Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern (§ 7) eller arbetsgivaren och den anställda kommer överens om tidpunkten (§ 8). Enda undantaget är en situation där den anställda har tjänat in mindre än 10 semesterdagar under kvalifikationsåret. Hela semestern beviljas då som en sammanhängande ledighet.

Överföring av semester till en annan anställning

AKTA kap. IV § 1 mom. 5 och 6, § 7, § 8

Arbetsgivaren och den anställda kan innan anställningen upphör komma överens om att intjänade semesterförmåner (intjänade semesterdagar) överförs till följande anställningsförhållande.

Ett sådant avtal är möjligt om arbetsgivaren innan anställningen upphör beslutar om ett nytt tjänsteförordnande eller om parterna avtalar om ett nytt arbetsavtalsförhållande. Avtalet om semesteröverföring ska ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen.

För att denna avtalspunkt ska kunna tillämpas måste det uppstå ett avbrott på minst en dag mellan anställningarna, eftersom anställningen annars anses har fortgått utan avbrott. Om den nya anställningen börjar omedelbart då den föregående upphört utan en enda dags avbrott, avbryts inte intjäningen av semester.

Semester överförs i den omfattning som den skulle ha om den togs ut vid den tidpunkt då anställningen upphör. Semestern fastställs alltså separat för varje anställningsförhållande. Om den nya anställningen av någon orsak inte blir av, ska semesterförmånerna (semesterersättningen) betalas på den anställdas begäran.
Det finns anledning att avtala om semesteröverföring bara när man med säkerhet vet att det under den följande anställningen är möjligt att ta ut både den överförda semestern och semester som tjänas in under den nya anställningen. 
Om tiden mellan anställningarna är lång är det i allmänhet inte ändamålsenligt att avtala om överföring av semesterförmåner.

Tidpunkten för överförda semestrar bestäms enligt § 7 och 8 i semesterkapitlet. På så sätt kan till exempel semestrar som tjänats in under kvalifikationsåret 1.4.2023–31.3.2024 och som överförts till följande anställning (i regel) tas ut tidigast från 1.1.2024 enligt överenskommelse mellan parterna. Utan en överenskommelse kan arbetsgivaren förlägga semestern till tidigast 2.5.2024. Observera att semesterpenningen inte kan överföras. Den ska betalas varje gång en anställning upphör.

Exempel 1

En person är heltidsanställd 1.9.2023–28.2.2024 och 16.3–31.8.2024. Under den första anställningen kan parterna avtala om att semesterdagarna överförs till följande anställning.  

Exempel 2

En person är anställd 11.8.2023–27.6.2024 och 10.8.2024–13.6.2025. Den anställda har mer än 5 års anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg, vilket betyder att tabell 2 tillämpas. I exemplet är det både arbetsgivarens och arbetstagarens önskemål att semestern tas ut under skolelevernas höst-, jul- och sportlov.

Under den första anställningen har 20 semesterdagar tjänats in under tiden 11.8.2023–31.3.2024 och 7 dagar under tiden 1.4–27.6.2024.

Den anställda tar ut 5 semesterdagar i februari 2024 (förutsätter överenskommelse) och 10 semesterdagar i maj–juni 2024.

Innan anställningen upphör kommer parterna överens om en ny anställning 10.8.2024–13.6.2025.
Samtidigt kommer de överens om att de 12 outtagna semesterdagarna överförs till följande anställning. Den anställda tar ut 5 semesterdagar i september och/eller i december 2024 under skolferierna. Den intjänade semestern från kvalifikationsåret 2023–2024 har då använts.

Från 1.1.2025 tar den anställda ut semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2024–2025. Det innebär att 7 dagar av den semester som överförts från den föregående anställningen kan tas ut först efter 1.1.2025 genom överenskommelse enligt § 8. Utan en överenskommelse om semestertidpunkten kan semestern tas ut tidigast  2.5.2025.

Överenskommelse om semester utanför semesterperioden (2.5–30.9)

AKTA kap. IV § 7 och 8

Arbetsgivaren och den anställda kan komma överens om att ingen semester tas ut under semesterårets semesterperiod. Parterna kan i enlighet med § 8 till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2023–31.3.2024 tas ut under perioden 1.1.2024–30.4.2025. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2025. När parterna kommer överens om semestern behöver semester inte nödvändigtvis tas ut under semesterperioden 2.5–30.9.2024. En arbetstagare kan dock inte när arbetsavtalet ingås ge ett samtycke till att semestern tas ut utanför semesterperioden. Överenskommelsen ska ingås separat för varje semester under anställningsförhållandet.

Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att parterna kommit överens om semestern på ett sätt som avviker från § 7, dvs. enligt § 8.

Om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern enligt § 7, ska en del av semestern  (20 semesterdagar, dock minst 65 %) förläggas till semesterperioden. Av en semester som omfattar minst 25 semesterdagar ska 5 beviljas utanför semesterperioden som så kallad vintersemester. Om semestern är kortare än 25 semesterdagar, ska de dagar som överskrider 20 semesterdagar beviljas som s.k. vintersemester.  

Exempel 1

En arbetstagare har 38 dagars semester. Arbetsgivaren ska förlägga minst 65 % av semestern (25 dagar) till semesterperioden (2.5–30.9) och 5 dagar som vintersemester (1.10–30.4). De återstående 8 dagarna kan arbetsgivaren förlägga till antingen sommarperioden eller vinterperioden med beaktande av § 7, enligt vilken utgångspunkten är att sommar- och vintersemester beviljas som sammanhängande ledigheter (se § 7 mom. 4).

I undantagsfall kan semestrar som tjänats in under kvalifikationsåret tas ut redan på hösten under samma kvalifikationsår

AKTA kap. IV § 7 och 8

Enligt § 7 och 8 i semesterkapitlet är huvudregeln att till exempel semester från kvalifikationsåret 1.4.2023–31.3.2024 kan tas ut tidigast 1.1.2024. Semester kan tas ut tidigare endast i en situation som anges i § 8 mom. 3. Det innebär att om anställningen upphör innan den anställda har rätt att ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2, kan arbetsgivaren och den anställda under anställningen komma överens om att den semester som tjänas in innan anställningen upphör tas ut under anställningen.

Exempel 1

Anställningen varar 1.4–31.12.2024. Parterna kan enligt § 8 mom. 3 komma överens om att semester tas ut redan hösten 2024.

Exempel 2

Anställningen varar 1.8.2023–30.4.2024. Parterna kan komma överens om att den anställda tar ut semesterdagar före 1.1.2024 (förutsatt att semester har hunnit tjänas in), eftersom den anställda inte kan ta ut semester enligt § 7 mom. 1 och 2 under semesterperioden 2024.

Exempel 3

En anställning varar 1.8.2023–1.6.2025. Eftersom den anställda kan ha semester enligt § 7 mom. 1 och 2 under semesterperioden 2024, kan semester inte tas ut redan hösten 2023. Parterna kan dock komma överens om att semester tas ut från 1.1.2024.

Semester vid lång arbets- eller tjänstledighet

AKTA kap. IV § 7, 8 och 11

Graviditets- och/eller föräldraledighet

I § 7 mom. 5 i semesterkapitlet i AKTA bestäms hur semestern ska förläggas när en anställd har graviditets- och/eller föräldraledighet. Arbetsgivaren får inte utan arbetstagarens samtycke förlägga semester till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledigheten för en arbetstagare som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledigheten för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet. Om den anställda inte ger sitt samtycke får semester tas ut inom 6 månader efter att ledigheten upphört. Med den anställdas samtycke kan semester förläggas också till de första 105 dagarna av graviditets- och/eller föräldraledigheten.

Arbetsoförmåga och flyttning av semester

Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om den anställda anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar.

Om den anställda innan semestern börjar eller utan obefogat dröjsmål efter att semestern inletts ger arbetsgivaren ett läkarintyg eller påvisar sin arbetsoförmåga på annat sätt som arbetsgivaren bedömer som tillförlitligt, betraktas det som en anhållan om att skjuta upp semestern.

Med den anställdas samtycke kan semester förläggas också till sjukfrånvaro. I § 11 i semesterkapitlet finns det närmare bestämmelser om förutsättningarna för flyttning av semester och om bestämning eller överenskommelse om tidpunkten för den flyttade semestern.

Exempel 1

En arbetstagare har sjukfrånvaro under sin fastställda semester. Arbetstagaren har med stöd av § 11 rätt att be om flyttning av semestern. Den flyttas då i enlighet med § 11 mom. 1. Det är ändamålsenligt att komma överens om den nya tidpunkten för semestern redan i samband med flyttbeslutet. Vid bestämning av tidpunkten iakttas bestämmelserna i § 11.

Exempel 2

En arbetstagares semester är fastställd till 23.6–20.7.2024. Arbetstagaren insjuknar före semestern och är sjuk 20.6–6.7.2024. På arbetstagarens begäran flyttas den del av den fastställda semestern som infaller under sjukfrånvaron. Den del av semestern som fastställts till 7.7–20.7.2024 tas ut som det var tänkt. I samband med flyttningen ska arbetsgivaren se till att minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet enligt § 8. I exemplet uppfylls detta krav.

Exempel 3: Ett på förhand känt avbrott i periodarbete

För en periodarbetare har det planerats in en fyra kalenderdagars semester (tor–sön) i arbetsskiftsförteckningen minst 7 dagar innan arbetsperioden börjar. Enligt AKTA kap. IV § 6 mom. 1. åtgår två semesterdagar, om endast torsdag och fredag hade varit arbetsdagar (§ 16 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA). På grund av de två semesterdagarna är den ordinarie arbetstiden i perioden 2 x 7,75 timmar kortare.

Den anställda blir sjuk fre–sön och vill skjuta upp semestern. När semester flyttas på grund av sjukdom flyttas de semesterdagar som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt.

I det här fallet åtgår det alltså i stället för två semesterdagar bara en semesterdag och den andra flyttas till en senare tidpunkt.

Om till exempel tor–lör hade varit arbetsdagar, hade den ordinarie arbetstiden planerats som 3 x 7,75 timmar kortare och 3 semesterdagar hade gått åt tor–sön. Sjukdomsfallet hade då inneburit att bara en semesterdag gått åt och att två flyttats till en senare tidpunkt.

Likaså gäller att om den anställda insjuknar under en semester som inte planerats på förhand, flyttas de semesterdagar då den anställda är arbetsoförmögen och som utan semestern skulle ha varit arbetsdagar till en senare tidpunkt.

Andra orsaker till flyttning av semester

Arbetsgivaren och den anställda kan komma överens om flyttning eller avbrytande av semester. I så fall måste man ändå alltid iaktta bestämmelserna i § 8, bland annat kravet på 10 dagars sammanhängande semester.

Arbetsgivaren kan inte utan den anställdas samtycke flytta eller avbryta en fastställd eller överenskommen semester.
I § 11 mom. 5 bestäms om flyttning och avbrytande av en tjänsteinnehavares semester. Enligt momentet kan semestern flyttas eller avbrytas till exempel när det är nödvändigt av vägande skäl som har samband med utövande av offentligt makt.

Arbetsgivaren är skyldig att bevilja semester

Semester ska beviljas enligt avtalsbestämmelserna och inom de tidsfrister som bestäms i avtalet, även om den anställda har lång arbets- eller tjänstledighet såsom sjukfrånvaro, graviditets-, föräldra-, vård- eller alterneringsledighet. Om semesterdagar förläggs till arbets- eller tjänstledighet, avbryts ledigheten under tiden för semestern.

Arbetsgivaren får dock inte utan den anställdas samtycke förlägga semester till de första 105 dagarna av graviditets- och föräldraledigheten för en anställd som är berättigad till graviditetsledighet eller de 105 första dagarna av föräldraledigheten för någon annan anställd som är berättigad till föräldraledighet. Arbetsgivaren ska se till att semestern i detta fall tas ut inom 6 månader efter att ledigheten är slut, om semestern inte på grund av familjeledigheten kunnat tas ut inom den tidsfrist som anges i bestämmelsen.

Beaktande av en deltidsanställd periodarbetares semester i arbetsskiftsplaneringen

Exempel 1

En deltidsanställd arbetstagare arbetar i treveckorsperioder. Arbetstiden är 50 % av full arbetstid, dvs. 57 tim. 23 min. (0,5 x 114 tim. 45 min.). Arbetstagaren har beviljats semester för den första veckan från måndag till söndag. Det åtgår då 5 semesterdagar. Eftersom arbetsdagarna inte var kända när semestern beviljades, betraktas måndag–fredag som arbetsdagar.

Den återstående ordinarie arbetstiden är 0,5 x (2 x 38 tim. 15 min.) = 38 tim. 15 min. eller 0,5 x (114 tim. 45 min. – 38 tim. 15 min.). Detta timantal planeras som arbetsdagar och arbetsskift under de dagar som infaller utanför avbrottet på det sätt som verksamheten på arbetsplatsen förutsätter.

Avtal om att spara semester

AKTA kap. IV § 12

Av de semesterdagar som en anställd tjänar in under respektive kvalifikationsår kan den del som överstiger 15 semesterdagar sparas enligt överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställda. Arbetsgivaren ska alltså se till att de anställda tar ut minst 15 semesterdagar.

Arbetsgivaren är skyldig att fastställa semester enligt avtalsbestämmelserna. Därför finns det skäl att ingå ett skriftligt avtal om sparande av semester, så att arbetsgivaren kan visa att avtalsbestämmelserna iakttagits och så att det inte blir oklart hur många semesterdagar som fortfarande kvarstår.
När semester sparas kan arbetsgivaren inte ensidigt bestämma när den sparade semestern ska tas ut, utan det krävs en överenskommelse med den anställda. Vid avtal om sparande av semester är det ändamålsenligt att samtidigt avtala om till vilken tidpunkt den sparade semestern förläggs. Semestern kan då tas ut vid en tidpunkt som är lämplig för både arbetsgivaren och den anställda. Semestern förläggs till en överenskommen tid efter den semesterperiod som följer på den ordinarie semesterperioden. Till exempel kan semester som tjänats in under kvalifikationsåret 2022–2023 tas ut som sparad ledighet tidigast 1.10.2024.

Sparad ledighet betalas som semesterersättning om

• den anställdas arbetstid ändras väsentligt
• den anställda blir permitterad tills vidare  

Ersättningen räknas ut i enlighet med § 12 och 16 i semesterkapitlet. När anställningen upphör betalas semesterersättning också för outtagen sparad ledighet.

Semesterlön

AKTA kap. IV § 13

För semester och sparad ledighet betalas ordinarie månadslön. Semesterlönen bestäms enligt huvudregeln utgående från den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar, dvs. den första semesterdagen.

Om den anställdas ordinarie arbetstid och därmed också lönen har ändrats under kvalifikationsåret eller efter kvalifikationsårets slut innan semestern börjar, bestäms den månadslön som utgör grunden för semesterlönen för den semester som tjänats in under det avslutade kvalifikationsåret genom att den fulla ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då semestern börjar multipliceras med den genomsnittliga arbetstidsprocenten under kvalifikationsåret.

Exempel 1

En anställd har under kvalifikationsåret arbetat 60 % i 7 månader och 100 % i 5 månader.

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 x 60 + 5 x 100) : 12 = 76,7 %.

Den anställdas fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån.

Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 76,7 % * 2 500 € = 1 917,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställda har när semestern börjar.

Exempel 2

En anställd har inlett sin anställning den 1 maj. Vid kvalifikationsårets slut har anställningen alltså fortgått i 11 månader.

Den anställda arbetar 60 % till den 17 juni och därefter 100 %.

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då 1,57 månader x 60 (1 mån. i maj + 17/30 dagar i juni) + 9,43 x 100 (13/30 dagar i juni + 9 mån. i juli–mars) : 11 = 94,3 %.

Den anställdas fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån.

Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 94,3 % * 2 500 € = 2 357,50 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställda har när semestern börjar.

Exempel 3

En anställd har under kvalifikationsåret arbetat 100 % i 7 månader och 60 % i 5 månader. Den anställda hade 2 mån. oavlönad arbets-/tjänstledighet när arbetstiden var 100 %.

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (7 x 100 + 5 x 60) : 12 = 83,33 %.

Den anställdas fulla (100 %) ordinarie lön är 2 500 €/mån.

Den månadslön som semesterlönen beräknas på är 83,33 % * 2 500 € = 2 083,25 €/mån., oberoende av vilken arbetstidsprocent den anställda har när semestern börjar.
Också under den oavlönade ledigheten beaktas alltså den arbetstidsprocent som hade utgjort grunden för lönen om den anställda hade arbetat.

Exempel 4

En anställd har en visstidsanställning 5.2–2.3, varav
5–21.2 100 % (17 kalenderdagar)
22–28.2 50 % (7 kalenderdagar)
1–2.3 50 % (2 kalenderdagar)

Den genomsnittliga arbetstidsprocenten är då (17/28 x 100) + (7/28 x 50) + (2/31 x 50) = 76,43 %.

Semesterersättning under anställningen i undantagsfall

AKTA kap. IV § 16

I regel kan semesterersättning betalas endast då anställningen upphör. Då betalas semesterersättning till den del som semester inte har tagits ut. Undantag från denna huvudregel anges i § 11 och 17 i semesterkapitlet.

Semesterkapitlets § 11 innehåller bestämmelser om betalning av semesterersättning i situationer där en semester som flyttats på grund av sjukdom inte kan tas ut.

Semesterersättning enligt § 17 i semesterkapitlet betalas också när den anställda lämnar sitt arbete för att fullgöra militärtjänst, frivillig militärtjänst eller civiltjänst.  

Utbyte av semesterpenningen mot ledighet

AKTA kap. IV § 19

Arbetsgivaren och den anställda kan komma överens om att semesterpenningen för kvalifikationsåret eller en del av den tas ut som motsvarande ledighet. Avtalet om utbyte av semesterpenningen ska ingås skriftligt eller elektroniskt.

Anställda som ingår ett avtal med arbetsgivaren om utbyte av semesterpenningen ska informeras om villkoren.

Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna principer för avtal om utbytesledighet som tillämpas på arbetsplatsen.

Antalet utbytesledighetsdagar utgör 50 % av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA. Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om bara en del av semesterpenningen byts ut mot ledighet, avdras från den semesterpenning som räknats ut enligt § 18 i semesterkapitlet i AKTA lönen för så många dagar som den anställda har utbytesledighet.

Utbytesledighet likställs med arbetad tid enligt § 4 i semesterkapitlet.

Utbytesledighet förläggs till en tid som arbetsgivaren och den anställda kommer överens om.

Utbytesledigheten ska tas ut innan den semesterperiod som följer på kvalifikationsåret börjar.
Utbytesledighet åtgår såsom semester, dvs. enligt § 6 i semesterkapitlet i AKTA. 
Under utbytesledighet betalas ordinarie lön för den tid ledigheten infaller.

När anställningen upphör har den anställda rätt att få ersättning för utbytesledighet som inte tagits ut. Ersättning betalas också om utbytesledigheten inte tagits ut inom den överenskomna tiden.

Semesterbokföring

Bestämmelser om innehållet i semesterbokföringen finns i 29 § i semesterlagen. Enligt paragrafen ska semestrarnas längd och tidpunkt samt lönernas och ersättningarnas belopp och deras beräkningsgrunder framgå av semesterbokföringen.

Semesterbokföringen ska förvaras i minst två år från utgången av det kalenderår under vilket semestern borde ha beviljats eller semesterersättning borde ha betalats. Bokföringen ska sparas två år efter att anställningsförhållandet upphört.

Om arbetsgivaren och den anställda sinsemellan har kommit överens om tidpunkten för semestern (t.ex. i ett avtal enligt kap. IV § 1 mom. 6 om överföring av semesterförmåner, genom en överenskommelse enligt kap. IV § 8 om uppdelning av semestern och om semesterns tidpunkt under anställningsförhållandet eller i ett avtal enligt kap. IV § 12 om sparande av semester), ska detta antecknas i semesterbokföringen så att uttaget av semesterförmånerna kan följas upp.

Beviljande av semester vid övergång från ett kollektivavtal till ett annat (AKTA/UKTA)

AKTA kap. IV § 7, 8 och 21

1. A och B, som är lärare i småbarnspedagogik på ett daghem och som omfattas av UKTA del G, övergår 1.8.2022 utan en enda dags avbrott permanent till klasslärartjänst och övergår då till att omfattas av UKTA del B bilaga 1. I fråga om semester som tjänats in t.o.m. 31.3.2022 och semester som tjänats in 1.4.2022–31.7.2022 gäller följande:

Kvalifikationsåret 1.4.2021–31.3.2022:
Semesterdagarna från det kvalifikationsår som slutade 31.3.2022 ska tas ut senast 31.7.2022. Arbetsgivaren borde också komma överens med lärarna om uttag av vintersemester före 31.7.2022. Innan tjänsteförordnandet ges borde arbetsgivaren överväga vilken tidpunkt som är lämplig för övergången till undervisningssektorn. Då kan semestern från det avslutade kvalifikationsåret (enligt AKTA) utan problem tas ut innan klassläraruppgifterna börjar skötas. Arbetsgivaren kan till exempel bestämma att klassläraruppgifterna börjar skötas först 10.8.2022.

Kvalifikationsåret 1.4.2022–31.3.2023:
A:s och B:s anställningsförhållande hos kommunen fortsätter, så semesterersättning betalas inte och arbetsgivaren kan inte ens före övergången 1.8.2022 bevilja semester som tjänats in fr.o.m. 1.4.2022.

När A och B permanent övergått till UKTA:s tillämpningsområde får de sommaren 2023 avlönad ledighet som motsvarar semester i enlighet med UKTA. Då påverkar kvalifikationsårets samtliga kvalifikationsmånader den kalkylerade semesterns längd.

2. Läraren A inom småbarnspedagogik, som arbetar på ett daghem och som omfattas av UKTA del G, övergår 1.8.2021 utan en enda dags avbrott i anställningen till en klasslärartjänst och övergår då till att omfattas av UKTA del B bilaga 1. Det är fråga om ett klasslärarvikariat och A återvänder till daghemmet 1.8.2022. I fråga om semester som tjänats in t.o.m. 31.3.2021 och semester som tjänats in 1.4.2021–31.7.2022 gäller följande:

Kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021:
Semestern för det kvalifikationsår som avslutades 31.3.2021 ska tas ut senast 31.7.2021. Innan tjänsteförordnandet ges borde arbetsgivaren överväga vad som är ett ändamålsenligt startdatum för tjänsteutövningen. Då kan semestern från det avslutade kvalifikationsåret (enligt AKTA) utan problem tas ut innan läraren inleder tjänsteutövningen.

I fråga om andelen vintersemester, se punkt 1. Eftersom den anställda återgår till tillämpningsområdet för AKTA, kan arbetsgivaren och den anställda också avtala om att den outtagna vintersemestern för arbetet inom småbarnspedagogiken tas ut efter återkomsten inom semesterperioden 2022, dvs. senast 30.9.2022 (kap. IV § 8 mom. 2, enligt vilket parterna kan komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 semesterdagar tas ut senast inom ett år efter semesterperiodens slut). Arbetsgivaren och den anställda kan också komma överens om att en del av semestern sparas i enlighet med AKTA kap. IV § 12 och tas ut när den anställda har återvänt till arbetet som lärare inom småbarnspedagogik.

Arbetsgivaren kan till exempel bestämma att lärartjänsten börjar skötas först 10.8.2021.

Kvalifikationsåret 1.4.2021–31.3.2022:
Anställningsförhållandet hos kommunen fortsätter, så semesterersättning betalas inte och arbetsgivaren har inte ens möjlighet att före övergången 1.8.2021 ge semester som tjänats in fr.o.m. 1.4.2021. För det kvalifikationsår som går ut 31.3.2022 bestäms rätten till semester i enlighet med AKTA efter att A återvänt till daghemmet och igen omfattas av semesterbestämmelserna i AKTA.

När semester beviljas ska § 21 i semesterkapitlet i AKTA beaktas. I paragrafen bestäms att en innehavare av huvudtjänst och en timlärare i huvudsyssla som inte har rätt till semester och som permanent eller tillfälligt övergår till en sådan tjänst eller befattning som omfattas av semesterbestämmelserna i AKTA, har under det aktuella semesteråret rätt till semester och semesterersättning enligt AKTA, med avdrag för den kalkylerade semestern. I exempelfallet betyder det att läraren fått semestern som kalkylerad semester sommaren 2022.

3. En lektor som omfattas av systemet med sommaravbrott och kalkylerad semester vikarierar 1.1–30.6.2021 som utbildningschef i en tjänst som omfattas av semestersystemet. Lektorn återgår till lektorstjänsten 1.7.2021. Rätten till semester sommaren 2021 bestäms på följande sätt:

Kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021:
Lärarens kalkylerade semester bestäms enligt UKTA och är högst 36 dagar. Semestern förläggs så att den börjar 16.6 och därefter ser man hur många kalkylerade semesterdagar som återstår då lektorn återvänder till lärartjänsten, dvs. efter 1.7.2021. När dessa återstående kalkylerade semesterdagar dras av från de semesterdagar som fastställts enligt AKTA får man reda på antalet semesterdagar som fastställs att tas ut före övergången till lärartjänsten 1.7.2021. I beräkningarna motsvarar 38 semesterdagar enligt AKTA 36 kalkylerade semesterdagar enligt UKTA.

När rätten till semester fastställs ska samtliga sammanhängande anställningar hos samma kommun under kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 beaktas i enlighet med § 1 mom. 5. Med andra ord beaktas alla de anställningar inom UKTA och AKTA som avlöst varandra utan en enda dags avbrott.

4. En lektor som är anställd vid en yrkesläroanstalt och som omfattas av systemet med lediga perioder inom årsarbetstid vikarierar 1.1–30.9.2021 som utbildningschef i en tjänst som omfattas av semestersystemet. Lektorn återgår till lektorstjänsten 1.10.2021. Rätten till semester i tjänsten som utbildningschef bestäms på följande sätt:

Kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021:
Sommaren 2021 följer semestern semestersystemet, eftersom den anställda varit utbildningschef från 1.1.2021 ända till 30.9.2021. Den anställda har fullt antal kvalifikationsmånader från kvalifikationsåret 1.4.2020-31.3.2021 trots att hen har arbetat som lärare inom UKTA under merparten av kvalifikationsåret (1.4.2020-31.12.2020). När rätten till semester fastställs beaktas alla sammanhängande anställningar hos samma kommun eller samkommun under kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 i enlighet med AKTA kap. IV § 1 mom. 5. I exempelfallet beaktas med andra ord  alla de anställningar inom både semestersystemet och systemet med lediga perioder som avlöst varandra utan en enda dags avbrott.

Av semestern för kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 ges den anställda semester enligt AKTA kap. IV § 7 mom. 2, dvs. minst 65 % av den semester som tjänats in under kvalifikationsåret.

Semesterdagar som tjänats in under kvalifikationsåret 1.4.2020–31.3.2021 kvittas i enlighet med UKTA del C § 21 när den anställda återgår till lektorstjänsten 1.10.2021.