Tjänst- och arbetsledighet

Sjukledighet

En tjänsteinnehavare eller arbetstagare har rätt att få tjänst- eller arbetsledighet (sjukledighet), om han eller hon på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall inte kan sköta sin tjänst eller sitt arbete.

Den anställde ska visa upp ett godtagbart läkarintyg för arbetsgivaren.

Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg. Ett sådant annat tillförlitligt sätt kan till exempel vara ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare.

Den behöriga myndigheten kan också besluta att det vid mycket kort sjukfrånvaro inte behövs något intyg, utan enbart tillstånd av chefen.

För att få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen ska den försäkrade i allmänhet ge FPA ett godtagbart läkarintyg över sin sjukdom, förutom för den så kallade självrisktiden.

Sjuklön

Tjänsteinnehavare och arbetstagare har under ett kalenderår rätt att för sjukledighetstid få

1. sin ordinarie lön för 60 kalenderdagar
2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för 120 kalenderdagar
3. ytterligare kan enligt prövning betalas högst två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar.

En förutsättning för att sjuklön ska betalas är att tjänsteutövningen eller arbetsavtalsförhållandet redan inletts, dvs. att den anställde har börjat arbeta. Sjuklön betalas högst så länge som anställningen varar, även om arbetsoförmågan skulle kvarstå efter att anställningen upphört.

En förutsättning för att sjuklön ska betalas är att anställningen omedelbart före sjukledigheten har pågått i minst 60 kalenderdagar.

Om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens anställning före sjukledigheten har varat kortare tid än 60 kalenderdagar, har den anställde rätt att under samma kalenderår och för samma anställning få ordinarie lön under sjukledigheten för 14 kalenderdagar. Därefter betalas inga löneförmåner.

För sjukledighetstid betalas inte lön efter det att sjukledighet har beviljats sammanhängande i en eller flera perioder för längre tid än 12 månader. Sjukledigheten anses vara sammanhängande om den inte har avbrutits av en minst 30 kalenderdagar lång sammanhängande period av tjänsteutövning eller tid i arbete. För tid som överskrider 12 månader kan enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen.

Om det i arbetstiden ingår söndagsarbete som utförts under ordinarie arbetstid, höjs dagslönen för sjukledigheten med ett procenttal som räknats ut i enlighet med AKTA kap. IV § 13 mom. 3 och i vilket endast söndagsarbetets andel beaktas.

Om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren har orsakat arbetsoförmågan med avsikt eller genom grov vårdslöshet betalas ingen sjuklön.

Olycksfall i arbete och yrkessjukdom

Om orsaken till arbetsoförmågan är att den anställde vid utförande av tjänste- eller arbetsuppgifter råkat ut för ett sådant olycksfall i arbete som avses i lagstiftningen om olycksfallsförsäkring eller om orsaken är en av olycksfallet förorsakad sjukdom, en yrkessjukdom eller våld som berott på tjänste- eller arbetsuppgifter, har den anställde rätt att få

1. sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar
2. därefter två tredjedelar av sin ordinarie lön för högst 120 kalenderdagar och
3. dessutom kan enligt prövning betalas två tredjedelar av den ordinarie lönen för högst 125 kalenderdagar.

Vissa tjänst- och arbetsledigheter

Till den som kallas till repetitionsövningar i reserven eller till befolkningsskyddsutbildning med stöd av lagen betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningen eller befolkningsskyddsutbildningen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning. Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i frivilliga repetitionsövningar.

Följande dagar är avlönade lediga dagar när de infaller på en arbetsdag: 50- och 60-årsdagar, egen vigseldag, dag för registrering av partnerskap, begravningsdag (jordfästningsdag) för maken/makan, partnern i ett registrerat partnerskap, en förälder, ett barn, en bror eller en syster och uppbådsdag i enlighet med värnpliktslagen.

Om någon av dagarna ovan infaller på en ledig dag eller under den anställdes semester, berättigar detta inte till en ledig dag vid någon annan tidpunkt.

I fråga om tjänst- eller arbetsledighet som beviljats av någon annan orsak än de som anges i detta kapitel är det den behöriga myndigheten i kommunen eller samkommunen som avgör huruvida och i vilken omfattning lön ska betalas för ledigheten. Detsamma gäller frånvaro av någon annan giltig orsak när tjänst- eller arbetsledighet inte har beviljats.

Alterneringsledighet

Förutsättningar för alterneringsledighet

Lagen om alterneringsledighet tillämpas på dem som är anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande eller i ett därmed jämförbart anställningsförhållande. Alterneringsledighet är möjligt för heltidsanställda och anställda vars arbetstid är mer än 75 procent av arbetstiden för en heltidsanställd i branschen.

Alterneringsledighet kan inte beviljas en person som betraktas som företagare på heltid enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och som därför inte har rätt till arbetslöshetsförmåner.

Avtal om alterneringsledighet

Alterneringsledighet förutsätter avtal med arbetsgivaren. Ledigheten bygger på frivillighet mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. När en överenskommelse nåtts ingås ett skriftligt avtal.

Alterneringsavtalet och tjänsteförordnandet eller arbetsavtalet för vikarien under alterneringsledigheten ska skickas till arbets- och näringsbyrån i god tid innan alterneringsledigheten inleds.

Anställning av vikarie

Vikarien ska vara en arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån. Vikarien behöver inte anställas för samma uppgifter som den som blir alterneringsledig.

Arbetshistoria

Ett villkor för alterneringsledighet är att den anställde har arbetat i 20 år innan alterneringsledigheten börjar.

Om den anställde redan tidigare har fått alterneringsersättning, ska han eller hon ha arbetat i minst fem år efter att den föregående alterneringsledigheten slutade.

Av tiden i arbete kan högst en fjärdedel vara s.k. tid som likställs med arbete. Det betyder tid under vilken personen har fått moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller specialvårdspenning. Också vårdledighet samt militär- och civiltjänstgöring likställs med arbete.

Tid i arbetet som villkor för alterneringsledighet

Ett villkor för alterneringsledighet är att den anställdes tid i heltidsarbete (över 75 %) och anställning hos samma arbetsgivare har varat oavbrutet i minst 13 månader omedelbart innan alterneringsledigheten börjar. I dessa 13 månader kan det ingå sammanlagt högst 30 kalenderdagar av frånvaro utan lön eller deltidsarbete.

När de 13 månaderna räknas ut likställs med tid i arbete endast frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall.

Alterneringsledighetens längd

Alterneringsledigheten är 100–180 kalenderdagar i en följd.

Alterneringsersättning

Den alterneringslediga har rätt till alterneringsersättning under alterneringsledigheten. Alterneringsersättningen är 70 % av den arbetslöshetsdagpenning som personen i fråga har rätt till om han eller hon blir arbetslös.

Alterneringsersättningen betalas av arbetslöshetskassan, om den som blir alterneringsledig har varit medlem i kassan minst 26 veckor omedelbart innan alterneringsledigheten börjar. I övriga fall betalas ersättningen av FPA.

Studieledighet

Rätten till studieledighet baserar sig på lagen om studieledighet. Lagen tillämpas på dem som är anställda i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande eller i ett jämförbart anställningsförhållande.

Rätt till studieledighet

En anställd kan ha studieledigt i högst två år under fem års tid, när anställningen i huvudsyssla har varat i minst ett år i en eller flera perioder. Om anställningen varat minst tre månader har den anställde rätt till högst fem dagars studieledighet.

Studieledigheten kan tas ut i en eller flera perioder. Ledigheten kan också delas upp så att den anställde arbetar under en del av dagen och har studieledigt under resten av dagen.

Lagen om studieledighet gäller inte studerande med läroavtal och inte heller arbetstagare som under pågående studier eller praktik genomför övervakad arbetspraktik, eller andra studerande i anställningsförhållande.

För hurdana studier kan studieledighet beviljas?

Studieledighet kan beviljas

• för utbildning som är underställd offentlig tillsyn
• under vissa förutsättningar för facklig utbildning och utbildning för lantbruksföretagare.

Utbildning eller studier som godkänns för studieledighet kan omfatta

• följande av undervisning
• handledda praktiska övningar som ingår i läroplanen
• förberedelse för avläggande av examen eller kunskapsprov, dock högst tio arbetsdagar omedelbart innan examen eller kunskapsprovet ska avläggas
• handledda självstudier på heltid för avläggande av examen eller kunskapsprov
• deltagande i prov.

Ansökan om och beviljande av studieledighet

Studieledighet baserar sig alltid på ansökan av arbetstagaren. Ansökan om studieledighet för längre tid än fem arbetsdagar ska lämnas in skriftligt till arbetsgivaren minst 45 kalenderdagar innan studierna börjar. Studieledighet för högst fem arbetsdagar ska ansökas muntligt eller skriftligt minst 15 kalenderdagar innan studierna börjar, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om något annat.

I ansökan om studieledighet ska nämnas

• när studierna och studieledigheten börjar och slutar
• utbildningens eller studiernas form och mål
• huruvida det är fråga om att slutföra utbildning eller studier som påbörjats under en tidigare studieledighet
• läroanstalten eller utbildningsanordnaren
• i fråga om självstudier på heltid en läroplan som godkänns av den handledande läraren och studeranden och av vilken framgår den examen eller det kunskapsprov som ska avläggas och den studietid som examen eller kunskapsprovet kräver.

Om studieledighet söks för längre tid än fem arbetsdagar, ska arbetsgivaren skriftligt meddela om sitt avgörande minst 15 kalenderdagar innan studierna börjar. I övriga fall ska arbetsgivaren meddela om sitt avgörande senast sju dagar innan studierna börjar.

Flyttning av studieledighet

Arbetsgivaren kan skjuta upp en studieledighet om den skulle medföra betydlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet. Ledigheten kan skjutas upp högst sex månader. När det är fråga om en utbildning som inleds mer sällan än med sex månaders mellanrum, kan arbetsgivaren skjuta upp studieledigheten högst tills följande utbildningsperiod inleds.

Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp en studieledighet också när mindre än sex månader har förflutit efter arbetstagarens tidigare studieledighet och det inte är fråga om att slutföra studier som inletts under den tidigare studieledigheten.

Arbetstagaren kan skjuta upp en studieledighet som har beviljats för längre tid än fem dagar, om det inte medför betydande olägenhet för arbetsgivaren. Ansökan om att skjuta upp studieledighet ska göras skriftligt för högst ett år åt gången. Om arbetstagaren vill lämna beviljad studieledighet outnyttjad, ska detta skriftligt meddelas arbetsgivaren minst två veckor innan studieledigheten börjar.

Avbrytande av studieledighet

En arbetstagare som beviljats studieledighet för mer än 50 arbetsdagar kan avbryta studieledigheten och återgå till arbetet. Kortare studieledigheter kan inte avbrytas. Arbetstagaren ska skriftligt meddela arbetsgivaren om avbrytande av studieledigheten minst fyra veckor före återgången till arbetet.

Om arbetstagaren blir arbetsoförmögen under studieledigheten på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall, och arbetsoförmågan fortgår längre än sju dagar utan avbrott, ska den överskridande tiden inte räknas som studieledighet, om arbetstagaren utan dröjsmål anhåller om det. Arbetstagaren har på ansökan rätt att utnyttja den avbrutna studieledigheten senare. Arbetstagaren ska på arbetsgivarens begäran ge en tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga.

Arbetsgivaren är inte skyldig att ta en studieledig arbetstagare tillbaka till arbetet förrän en eventuell vikaries arbetsavtal kan avslutas på lagligt sätt. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål skriftligt meddela arbetstagaren om studieledigheten kan avbrytas och när arbetstagaren kan återgå till arbetet.

Familjeledigheter

Tabellen över familjeledigheter innehåller information om olika familjeledigheter, beviljande av och ansökan om ledigheter, villkoren för ledigheterna, deras längd och lönebestämmelserna.

Tabellen finns på webbsidan Anvisningar >