Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn 2022–2025

Nya kollektivavtal för kommunsektorn

KT, JAU och FOSU har ingått ett separatavtal om nya tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn 2022–2025. Vi publicerar ett eget cirkulär för varje avtal. Utöver kommunerna och samkommunerna ska tjänste- och arbetskollektivavtalen tillämpas på de tjänsteinnehavare och arbetstagare som övergår till välfärdsområdena genom överlåtelse av rörelse 1.1.2023 samt på den personal som välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna anställer från och med 1.5.2022 och även på den personal som de anställt tidigare.

Separatavtal (arbets- och tjänstekollektivavtal) om tillämpningen av kollektivavtalen för kommunsektorn

• Parterna har i ett separatavtal kommit överens om att löntagarna inte förlorar semesterpenningar eller semesterdagar på grund av JAU rf:s och FOSU rf:s strejker som avslutats senast 9.5.2022.

I uppgörelsen ingår bl.a.

• ett huvudavtal för kommun- och välfärdssektorn jämte anslutningsprotokoll
• ett kollektivavtal för KT:s företagssektion
• ett tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027
• ett s.k. arbetslivspaket som parterna kommit överens om (flera dokument)

Vi informerar senare om dessa. 

Avtalsperioden är 1.5.2022–30.4.2025. Under den treåriga avtalsperioden ökar arbetskraftskostnaderna med i genomsnitt 8,79 procent beräknat enligt ränta på ränta. År 2022 ökar kostnaderna med i genomsnitt 1,76 procent, dvs. cirka 392 miljoner euro. År 2023 är kostnadsökningen i genomsnitt minst 3,05 procent (cirka 691 miljoner euro) och år 2024 i genomsnitt minst 3,11 procent (cirka 725 miljoner euro).

De nya avtalen tillämpas på basis av separatavtalet på medlemmarna i de organisationer som har undertecknat avtalet samt på medlemmarna i deras underorganisationer (separatavtal enligt § 17 i det kommunala huvudavtalet).

KT konstaterar att avtalsändringarna också tillämpas på den övriga personalen med stöd av 2 kap. 2 § i arbetsavtalslagen och 12 § i lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden. Detta gäller endast anställningsvillkoren, såsom avtalshöjningarna 1.6.2022 och innehållsliga ändringar i arbets- och tjänstekollektivavtalen. 

Lokala avtal

Parterna ger anvisningar om lokala avtal under midsommarveckan.

Allmänt tjänste- och arbetskollektivavtal för kommunsektorn (AKTA 2022–2025)

Underteckningsprotokollet till AKTA finns i cirkulärbilaga 1.  Avtalsperioden är 1.5.2022–30.4.2025.

En bilaga till underteckningsprotokollet till AKTA finns i cirkulärbilaga 2. Bilagan innehåller bestämmelser som ändrats i och med familjeledighetsreformen. Tillämpningsanvisningar finns i cirkulärbilaga 4.

De ändrade bestämmelserna i AKTA finns i bilaga 5, 6, 7 och 9.

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med avtalsorganisationerna JAU rf och FOSU rf och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.

Avtalshöjningar

Allmän förhöjning 1.6.2022   

• De uppgiftsrelaterade lönerna eller därmed jämförbara månadslönerna höjs 1.6.2022 genom en allmän förhöjning. Förhöjningen är 46 euro, dock minst 2,0 procent. 
• De uppgiftsrelaterade löner som 31.5.2022 är minst 2 300,00 euro höjs med 2,0 procent. De uppgiftsrelaterade löner som 31.5.2022 är mindre än 2 300,00 euro höjs med 46,00 euro i månaden.
• De uppgiftsrelaterade löner som 31.5.2022 är minst 2 300,00 euro höjs med 2,0 procent. De uppgiftsrelaterade löner som 31.5.2022 är mindre än 2 300,00 euro höjs med 46,00 euro i månaden.
• De individuella tilläggen höjs med 2,0 procent.
• Minimilönen är 1 699,91 euro från 1.6.2022. 
• De höjda grundlönerna i lönesättningen 1.6.2022 framgår av cirkulärbilaga 3.

En bestämmelse om utbetalning av de justerade lönerna finns i § 12 i underteckningsprotokollet.

Bilaga 12 Familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem

I bilaga 12 träder en totalrevidering av lönesystemet för familjedagvårdare i kraft 1.10.2022. Den totala avtalspotten har fördelats på central nivå. I bilaga 12 tillämpas inte avtalshöjningarna år 2022 enligt § 2 i underteckningsprotokollet.

Lönen för förtroendemän (AKTA kap. VII § 9 mom. 1) från 1.6.2022

• Den uppgiftsrelaterade lönen för en förtroendeman som helt befriats från sina uppgifter är dock från 1.6.2022 minst 2 092,26 euro i månaden plus ett eventuellt individuellt tillägg, eventuellt arbetserfarenhetstillägg och eventuellt årstillägg. 

Lönen för förtroendemän (AKTA kap. VII § 10 mom. 1) från 1.6.2022

• Lönen för förtroendemän (AKTA kap. VII § 10 mom. 1) från 1.6.2022

Central justeringspott 1.10.2022

Förhöjningen är 0,53 procent, av vilket 0,03 procent används samordnat för familjeledighetsreformen. De riksomfattande avtalsparterna ska senast 30.9.2022 ha förhandlat om hur potten på 0,5 procent ska användas. Om samförstånd inte nås, delas potten ut som en allmän förhöjning.

Allmän förhöjning 1.6.2023 och 1.6.2024

• Förhöjningen är 1,5 procent bägge åren.
• Den lokala justeringspotten 1.6.2023 och 1.6.2024 är 0,4 procent av lönesumman inom AKTA. 
• Avtalshöjningarna kan påverkas uppåt av kostnadseffekten i jämförelsebranscherna. 

Vi informerar om lönejusteringarna 2023 och 2024 samt eventuella andra avtalsändringar i separata cirkulär vid en senare tidpunkt.

Tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027

• Det har dessutom avtalats om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem under perioden 2023–2027. I programmet ingår lönehöjningar. Vi informerar senare om programmet.

De viktigaste ändringarna i AKTA

Familjeledighetsreform  

Den omfattande familjeledighetsreformen har i lagstiftningen medfört ändringar i bland annat sjukförsäkringslagen, arbetsavtalslagen, lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden samt semesterlagen.

Lagändringarna träder i kraft 1.8.2022. I samband med familjeledighetsreformen ändras lagstiftningen och terminologin om familjeledighet. Moderskapsledighet och faderskapsledighet finns inte längre utan de ersätts av graviditetsledighet och föräldraledighet.

Familjeledighetsreformen har genomförts i AKTA genom att

• de s.k. gamla bestämmelserna om familjeledigheter i de olika kapitlen i AKTA tillämpas på anställda som inte omfattas av den nya lagstiftningen. Även i dessa bestämmelser har vissa ändringar gjorts.
• de s.k. nya bestämmelserna om familjeledigheter tillämpas på anställda som omfattas av den lagstiftning som träder i kraft 1.8.2022. Dessa bestämmelser har sammanställts i bilagan till underteckningsprotokollet till AKTA.

Vid ansökan om familjeledighet med lön måste man kontrollera om det är de gamla eller de nya bestämmelserna om familjeledighet som ska tillämpas.

Om det är bestämmelserna enligt den tidigare familjeledighetslagstiftningen som ska tillämpas, ansöker den anställda om moderskaps- eller faderskapsledighet med lön eller föräldraledighet utan lön.

Om bestämmelserna om familjeledighet enligt den nya familjeledighetslagstiftningen ska tillämpas, ansöker den anställda om graviditetsledighet och/eller föräldraledighet med lön, varvid lön betalas för en del av ledigheten om villkoren i AKTA uppfylls.

De nya bestämmelserna enligt bilagan till underteckningsprotokollet tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, eller om dagen då adoptivbarnet tas i vård är 31.7.2022 eller senare. Om barnets beräknade födelsedatum infaller före 4.9.2022 eller om adoptivbarnet tas i vård före 31.7.2022, tillämpas den tidigare formuleringen av bestämmelserna. Om barnet föds och rätten till föräldrapenning börjar före 1.8.2022, tillämpas den tidigare formuleringen av bestämmelserna oberoende av barnets beräknade födelsedatum. Tillämpningstiden för bestämmelserna i bilagan till underteckningsprotokollet överensstämmer med övergångsbestämmelsen i sjukförsäkringslagen.

I bilaga 4 till cirkuläret redogörs för hur reformen av familjeledigheterna påverkar bestämmelserna i AKTA. I bilagan behandlas alla ändrade bestämmelser och den innehåller tillämpningsanvisningar för hur bestämmelserna ska följas.

Ändringar i kapitlen i AKTA 2022–2025

Kapitel II Löner

Till punkt 3.2 i tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 1 om den uppgiftsrelaterade lönen har fogats en text om arbetsplatshandledare. Med arbetsplatshandledare avses en befattning där läroavtalsstuderande och andra studerande handleds och stöds i praktiskt arbete eller praktik. Arbetsgivaren bör säkerställa att den arbetstid som används för arbetsplatshandledning är tillräcklig och att arbetsplatshandledaren har kompetens för handledningsuppgiften.

Vid bestämningen av lönen för en arbetsplatshandledare beaktas handledningsuppgiftens inverkan på arbetets svårighetsgrad. Om handledningsuppgiften är tidsbegränsad, betalas en högre uppgiftsrelaterad lön för denna tid.

Kapitel III Arbetstid   

Avbruten arbetsperiod i deltidsarbete (periodarbete)

Bestämmelserna i § 15 mom. 2 punkt 2 i arbetstidskapitlet har ändrats. Bestämmelsen i punkt 2 tillämpas från 5.9.2022 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum. Till dess tillämpas § 15 mom. 2 punkt 2 i arbetstidskapitlet i AKTA 2020–2021. Bestämmelsen gäller en avbruten arbetsperiod för deltidsanställda i situationer där avbrottet inte varit känt vid planeringen av arbetsskiftsförteckningen (annat avbrott) och situationer där det under samma arbetsperiod finns ett på förhand planerat avbrott och ett annat avbrott. På grund av ändringen inverkar frånvaro på de deltidsanställdas ordinarie arbetstid samt på mertids- och övertidsgränserna på motsvarande sätt som vid andra arbetstidsformer.

Annat avbrott

I deltidsarbete under en arbetsperiod med ett annat avbrott sänks övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 9) med så många timmar som planerats för avbrottstiden.

Exempel 1:

Deltidsanställd, ordinarie arbetstid 30 timmar per vecka (78,43 %)
Planerat:
•    Den ordinarie arbetstiden och mertidsgränsen är 90 timmar.
•    Övertidsgränsen är 114 tim. 45 min.
Utfall:
•    Den anställda blir sjuk från och med onsdag vecka III.
•   Ordinarie arbetstid och mertidsgräns = 90 tim. – (8 tim. + 6 tim.) = 76 tim.
•    Övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. – (8 tim. + 6 tim.) = 100 tim. 45 min.

Avbrott som planerats på förhand och annat avbrott

I deltidsarbete under en arbetsperiod med både ett på förhand planerat avbrott enligt § 15 mom. 1 och ett annat avbrott som avses i § 15 mom. 2 sänks övertidsgränsen (full arbetstid enligt § 9) ytterligare med så många timmar som planerats för tiden då det andra avbrottet infaller.

Exempel 2:

Deltidsanställd, ordinarie arbetstid 30 timmar per vecka (78,43 %)

Planerat:
•   Den anställda har beviljats semester vecka II.
•   Ordinarie arbetstid och mertidsgräns = 90 tim. – 30 tim. = 60 tim. eller (114 tim. 45 min. – 38 tim. 15 min.) x 78,43 % = 60 tim.
•   Övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. – 38 tim. 15 min. = 76 tim. 30 min
Utfall:
•    Den anställda blir sjuk från och med onsdag vecka III.
•    Ordinarie arbetstid och mertidsgräns = 60 tim. – (8 tim. + 6 tim.) = 46 tim.
•    Övertidsgränsen är 76 tim. 30 min. – (8 tim. + 6 tim.) = 62 tim. 30 min.

Exempel 3:

Deltidsanställd, ordinarie arbetstid 30 timmar per vecka (78,43 %) och 2 söckenhelger under arbetsperioden

Planerat:
•    Den anställda har beviljats semester vecka II då det också infaller en söckenhelg. Söckenhelgen under semestern förkortar inte den ordinarie arbetstiden och sänker inte heller mertids- eller övertidsgränserna.
•    Ordinarie arbetstid och mertidsgräns = 90 tim. – 30 tim. – 6 tim. = 54 tim. eller (114 tim. 45 min. – 38 tim. 15 min. – sh 7 tim. 39 min.) x 78,43 % = 54 tim.
•    Övertidsgränsen är 114 tim. 45 min. – 38 tim. 15 min. – sh 7 tim. 39 min. = 68 tim. 51 min.
Utfall:
•    Den anställda blir sjuk från och med onsdag vecka III.
•    Ordinarie arbetstid och mertidsgräns = 54 tim. – (8 tim. + 8 tim.) = 38 tim.
•    Övertidsgränsen är 68 tim. 51 min. – (8 tim. + 8 tim.) = 52 tim. 51 min.

Kapitel IV 

Från och med 1.8.2022 har ledigheten för vård av anhörig lagts till bland tid som är likställd med arbetad tid i § 4 punkt 3.

Rubriken för § 21 har ändrats till Semesterförmåner vid övergång från UKTA till AKTA

Det finns en likalydande bestämmelse om semesterförmåner vid övergång från en befattning till en annan i AKTA kap. IV § 21 och UKTA del A § 35. AKTA kap. IV § 21 tillämpas när övergången sker från ett avtalsområde till ett annat, dvs. då en lärare som omfattats av UKTA övergår till en befattning som ger rätt till semester enligt AKTA. UKTA del A § 35 tillämpas när övergången från en befattning till en annan sker inom UKTA:s tillämpningsområde. 

Bestämmelsens rubrik har förtydligats och det har gjorts förtydligande preciseringar i texten. Ändringarna inverkar inte på den etablerade tolkningen av bestämmelsen.

Se närmare bestämmelserna i cirkulärbilaga 5.

Kapitel V Tjänst-, arbets- och familjeledighet 

Termen sjukledighet har ersatts av termen sjukfrånvaro. Detta ändrar inte tolkningen av avtalet.

Från 1.8.2022 har de anställda i enlighet med 4 kap. 7b § i arbetsavtalslagen rätt till ledighet för vård av anhörig (AKTA § 5 mom. 2). 

Till punkten tillfällig vårdledighet (AKTA kap. V § 9 mom. 2) har fogats orden ”till exempel”. I tillämpningsanvisningen har gjorts ett tillägg om att då en tjänsteinnehavare eller arbetstagare i anställning hos kommunen eller samkommunen ansöker om tillfällig vårdledighet, likställs distansarbete som den anställda utför med arbete utanför hemmet.

Innehållet i § 10 om studieledighet har ändrats så att det motsvarar innehållet i lagstiftningen. Ändringen har beskrivits i tillämpningsanvisningen om familjeledighetsreformen.

Kompletterande tjänstgöring för civiltjänstgörare med stöd av lagen har införts i § 11 mom. 1. 

Listan över organisationens beslutande organ har uppdaterats (AKTA kap. V § 11). 

Kapitel VII Förtroendemän

Vi informerar senare om systemet med förtroendemän inom välfärdsområdena.

Tillsättande av förtroendemän (§ 3 mom. 2)

Bestämmelsen om tillsättande av förtroendemän har moderniserats så att man genom ett avtal enligt § 13 kommer överens om antalet förtroendemän, deras verksamhetsområde och uppgiftsfördelningen mellan dem. Begreppet verksamhetsområde ersätter begreppen förvaltningar, inrättningar och andra verksamhetsenheter i det tidigare avtalet.

Förtroendemännens ställning (§ 7 mom. 8)

§ 7 mom. 8 om förtroendemannens ställning har utvidgats från att gälla inte endast huvudförtroendemännen utan förtroendemän överlag. En förtroendeman får inte på grund av förtroendemannauppdraget försättas i en sämre ställning än andra tjänsteinnehavare och arbetstagare när rekommendationsavtalet om kommunal personalutbildning tillämpas. Särskilt när förtroendemannauppdraget avslutas ska uppmärksamhet ägnas åt förtroendemannens behov av personalutbildning med beaktande av befrielsen från arbetet, förtroendemannaperiodens längd och eventuella förändringar som skett i arbetet. Enligt tillämpningsanvisningen ska arbetsgivaren och förtroendemannen också under den tid förtroendemannauppdraget pågår utreda om förtroendemannen, för att upprätthålla yrkesskickligheten för sitt tidigare eller ett motsvarande arbete, behöver ges sådan yrkesutbildning som anordnas för andra arbetstagare. Utbildning som behövs enligt utredningen ska också erbjudas i dessa situationer.

Förtroendemännens tidsanvändning (§ 8)

Rekommendationen i tillämpningsanvisningen (§ 8 mom. 5)
Rekommendationen om tillfällig tidsanvändning i § 8 mom. 5 har ändrats så att orsaken till behovet av ökad arbetsbefrielse till exempel kan vara deltagande i beredningsgrupper i samband med en betydande omorganisering av den egna eller någon annan serviceproduktion, såsom välfärdsområdesreformen, överföringen av sysselsättningstjänster, en kommunsammanslagning eller mellankommunalt samarbete, eller förhandlingar om exempelvis lönesystemet (försöksbestämmelser om nivålönemodellen).

Tidsbegränsad protokollsanteckning (§ 8 mom. 6)
Den tidsbundna protokollsanteckningen om den regelbundna befrielsen har förlängts till slutet av denna avtalsperiod. Enligt protokollsanteckningen är, om inget annat avtalas lokalt, den regelbundna befrielsen för huvudförtroendemannen (eller om sådan saknas, den förtroendeman som har motsvarande ställning) i genomsnitt minst en arbetsdag i veckan per 105 anställda som förtroendemannen representerar. 

Lönen för förtroendemän (§ 9 mom. 1)

Den uppgiftsrelaterade lönen för en förtroendeman som helt befriats från sina uppgifter är från 1.6.2022 minst 2 092,26 euro i månaden.

Förtroendemannaersättning (§ 10 mom. 1)

Förtroendemannaersättningen till en huvudförtroendeman höjs 1.6.2022.

Utrymme och kontorsutrustning för förtroendemannen (§ 12)

Bestämmelsen om utrymme och kontorsutrustning för förtroendemannen har moderniserats. Förtroendemannen ska anvisas en plats där han eller hon kan arbeta, ett låsbart förvaringsutrymme, behövlig kontorsutrustning och kontorsmöbler samt telekommunikationsutrustning (dator, internetförbindelse och telefon). 

Kapitel IX Uppsägningsskydd och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktig

Till AKTA har fogats ett nytt kapitel IX, som innehåller bestämmelser om uppsägningsskydd för en arbetarskyddsfullmäktig (§ 1), ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig (§ 2) samt ersättning för inkomstbortfall för en arbetarskyddsfullmäktig (§ 3). 

Bestämmelsernas innehåll har inte ändrats i praktiken, utan bestämmelserna har införts i AKTA från de separata tjänste- och arbetskollektivavtalen. Därför gäller följande tjänste- och arbetskollektivavtal inte längre fr.o.m. 1.5.2022:

• Tjänste- och arbetskollektivavtal om uppsägningsskydd och ersättning för arbetarskyddsfullmäktiga (Helsingfors den 24 november 2011)
• Tjänste- och arbetskollektivavtal om höjning av ersättningen för en månadsavlönad arbetarskyddsfullmäktig (Helsingfors den 27 maj 2020)

Till en månadsavlönad ordinarie arbetarskyddsfullmäktig betalas i ersättning 96 euro från 1.4.2021 och 99 euro från 1.6.2022.

Om arbetarskyddsfullmäktigen representerar 700 eller fler anställda, är ersättningen dock 266 euro från 1.4.2021 och 273 euro från 1.6.2022. Denna protokollsanteckning gäller till slutet av avtalsperioden. 

Om den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt är förhindrad att sköta sitt uppdrag som arbetarskyddsfullmäktig, betalas även arbetarskyddsfullmäktigens ersättare denna ersättning efter att den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens hinder har pågått utan avbrott i minst en månad, men högst så länge som ersättaren sköter den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag.

Se kapitel IX i cirkulärbilaga 5.
 

Ändringar i bilagorna till AKTA 2022–2025 och deras tillämpningsområde

I cirkulärbilaga 3 finns de höjda grundlönerna i AKTA:s lönebilaga 1–2 och 5–8 från 1.6.2022

I de övriga bilagorna till cirkuläret kan det finnas belopp och datum som behöver rättas eller preciseras. Arbetsgivarna bör kontrollera beloppen och datumen i detta cirkulär.  

Personal inom kultur- och fritidstjänster (AKTA bilaga 2)

Beteckningen konservator har lagts till i exempelförteckningen över sakkunniguppgifter inom museitjänster (02MUS040). Beteckningen nämns fortfarande också i lönepunkten 02MUS060.

Småbarnspedagogik (AKTA bilaga 5)  

§ 1 Tillämpningsområde

Tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 har utvidgats genom att uppgifterna inom småbarnspedagogiken och inom socialt stöd och handledning i skolor ingår i tillämpningsområdet för bilaga 5 men står utanför lönesättningen (t.ex. skolcoach).

Endast arbetstagare som i samband med välfärdsområdesreformen 1.1.2023 kommer att kvarstå i anställning hos kommunsektorn överförs till gruppen anställda utanför lönesättningen i bilaga 5.

I fråga om bestämningen av lönen för anställda utanför lönesättningen, se § 8 med tillämpningsanvisningar och § 7 med tillämpningsanvisningar i lönekapitlet i AKTA.

I enlighet med förhandlingsparternas rekommendation om främjande av lönestatistiken inom AKTA (se AKTA bilaga 9) används statistikkoden 05999999 i fråga om dessa uppgifter . Det finns skäl att fästa särskild vikt vid användningen av statistikkoden enligt rekommendationen för att arbetsgruppen i AKTA bilaga 5 ska kunna utföra sitt uppdrag. Statistikkoden betyder inte att de anställda i fråga bildar en egen lönepunkt, utan det är fortfarande fråga om anställda som står utanför lönesättningen. Användningen av en statistikkod betyder inte heller att dessa yrkesgrupper räknas med när man avgör om en bilaga har så många anställda att justeringspotten för individuella tillägg ska räknas ut för denna bilaga (se AKTA kap. II § 11 mom. 6, protokollsanteckningen). 

§ 2 Lönesättningen inom småbarnspedagogisk service

Tillämpningsområdet för lönepunkterna inom småbarnspedagogiken har preciserats. 

Lönesättningen inom småbarnspedagogisk service (§ 2) tillämpas på de verksamhetsformer som avses i 1 § i lagen om småbarnspedagogik:
- 1 (daghemsverksamhet)
- 2 (familjedagvård)
- 3 (öppen småbarnspedagogisk verksamhet) när det är fråga om klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik och när arbetstagaren utför uppgifter som nämns i § 2 om lönesättningen.

Med klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik avses klubbverksamhet som leds av en lärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller kriterierna i den lag om småbarnspedagogik som gällde 1.6.2021 och grunderna för planen för småbarnspedagogik. På klubbverksamheten tillämpas grunderna för planen för småbarnspedagogik enligt 21 § och den lokala planen för småbarnspedagogik enligt 22 § i lagen om småbarnspedagogik och dessa grunder styr verksamheten.

På familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem tillämpas dock bilaga 12 i AKTA.


Lönepunkten socionom inom småbarnspedagogik (05VKA046)

Lönesättningen för småbarnspedagogisk service har utökats med en ny lönepunkt: socionom inom småbarnspedagogik (05VKA046). Befattningen har tidigare stått utanför lönesättningen.

Till lönepunkten socionom inom småbarnspedagogik hör sådana socionomer inom småbarnspedagogik som avses i lagen om småbarnspedagogik. 

De som hör till lönepunkten arbetar huvudsakligen med fostran av barn. Till uppgifterna hör också bl.a. samordning av tjänsterna för barn och familjer, samarbete med familjer samt sektorsövergripande samarbete. 

Uppgifterna förutsätter behörighet som socionom inom småbarnspedagogik enligt den lag om småbarnspedagogik som var i kraft 6.6.2022 (27 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018). 

Fostran inom småbarnspedagogik 

Lönepunkterna 05VKA045 och 05VKB045 för uppgifter med fostran inom småbarnspedagogiken har strukits ur bilaga 5. 

Undervisningsuppgifter förutsätter utbildning enligt behörighetsvillkoren i lagen om småbarnspedagogik. På personer som uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 och 30 § i lagen om småbarnspedagogik tillämpas UKTA del G. När behörighetsvillkoren för en befattning förutsätter behörighet som lärare eller speciallärare i småbarnspedagogik och arbetstagaren inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare i småbarnspedagogik, omfattas arbetstagaren av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5, men lönen bestäms enligt lönesättningen enligt del G i UKTA. 

Barnskötare inom småbarnspedagogik (05VKA054)

Rubriken Vård- och omsorgsuppgifter inom småbarnspedagogik (05VKA054) har ändrats till Barnskötare inom småbarnspedagogik. Den ändrade rubriken motsvarar den beteckning som används i lagen om småbarnspedagogik. 

Beskrivningen av lönepunktens huvudsakliga uppgifter har också ändrats. De som hör till denna lönepunkt arbetar huvudsakligen med vård. Också fostran kan ingå i arbetsuppgifterna.

Uppgifterna i lönepunkten barnskötare inom småbarnspedagogik förutsätter lämplig yrkesinriktad grundexamen eller tidigare yrkesinriktad examen på skolnivå inom området. I formuleringen om utbildning har tillagts en hänvisning till bestämmelserna om behörighetsvillkoren för barnskötare inom småbarnspedagogik (28 och 75 § i lagen om småbarnspedagogik 540/2018 och 3 § i statsrådets förordning om småbarnspedagogik 752/2018). Med hänvisningarna avses de författningar som var i kraft 6.6.2022. 

Syftet med ändringarna har varit att uppdatera texterna i lönepunkten. De ändringar som gäller ifrågavarande lönepunkt påverkar inte tolkningen av avtalsbestämmelserna.  

§ 5 Bestämmelser om arbetsgrupper
AKTA:s småbarnspedagogikgrupp utreder efter att ha fått behövliga statistikuppgifter om det är ändamålsenligt att i AKTA bilaga 5 skapa en egen lönepunkt för småbarnspedagogik samt socialt stöd och handledning i skolor. 

Bestämmelser om arbetstid inom småbarnspedagogik
Uppdraget är att utvärdera och utveckla arbetstidsbestämmelserna som helhet så att de stöder verksamheten och tjänsterna inom småbarnspedagogiken samt personalens hälsa och välbefinnande i arbetet med beaktande av de olika arbetstidsformer och vilotider som används inom småbarnspedagogiken. Arbetsgruppen kan genom simuleringar och pilotförsök ta fram olika arbetstidsmodeller och arbetstidsbestämmelser.

Arbetstiden för gårdskarlar (AKTA bilaga 11)

Bilaga 11 i det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn gäller arbetstid för gårdskarlar. De ändringar som avtalats i AKTA bilaga 11 tillämpas från 5.9.2022 eller från ingången av den arbetsperiod som börjar närmast efter detta datum.

Rubriken för § 5 i AKTA bilaga 11 har ändrats och termerna veckoledighet samt ledighet per vecka har ändrats till veckovila. Termändringen ändrar inte tolkningen av avtalet.

I AKTA bilaga 11 § 8 finns en bestämmelse om beredskapstid för gårdskarlar. Från 5.9.2022 tillämpas de allmänna bestämmelserna om beredskapstid i AKTA kap. III § 5 på gårdskarlars beredskap. 

Den tidigare § 8 i AKTA bilaga 11 tillämpas således inte längre efter det att ändringen trätt i kraft. Arbetsgivaren ska beakta ändringen bland annat i arbetstidsplaneringen vid överenskommelse om beredskap.

Familjedagvårdare (AKTA bilaga 12) 

I cirkulärbilaga 8 redogörs för avtalsändringarna för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (bilaga 12).
I cirkulärbilaga 9 finns de ändrade avtalsbestämmelserna i AKTA bilaga 12:

• till och med 30.9.2022
• från 1.10.2022

Ersättningar för resekostnader (AKTA bilaga 16)

I bilaga 16 Ersättningar för resekostnader har § 5 Kilometerersättning vid tjänsteresor och tjänsteförrättningsresor temporärt ändrats för avtalsperioden. Enligt den nya protokollsanteckningen betalas kalenderårsvis den högre kilometerersättningen för de första 7 000 kilometrarna. Den högre kilometerersättningen är 46 cent/km år 2022. Kilometergränsen för den högre kilometerersättningen var enligt det tidigare avtalet 5 000 km. År 2022 är den årliga gränsen alltså 7 000 kilometer.

Exempel
En lantbruksavbytare har 15.4.2022 uppnått gränsen på 5 000 kilometer för användning av egen bil, varefter kilometerersättningen har blivit lägre. Från och med 1.5.2022 betalas till lantbruksavbytaren den högre kilometerersättningen (46 cent/km) för 2 000 kilometer till, varefter kilometerersättningen minskar (40 cent/km).

Simulerings- och försöksbestämmelser i AKTA

Parterna har kommit överens om nya bestämmelser om simulering och försök i AKTA (AKTA bilaga 19, s.k. försöksbilagor). Bestämmelserna åsidosätter bestämmelserna om den uppgiftsrelaterade lönen på försöksorterna. Försöksbilagorna kräver ett lokalt avtal för att kunna träda i kraft.

Vi publicerar ett separat cirkulär om ärendet tidigast i september 2022.

Arbetsgrupper under avtalsperioden för AKTA 2020–2021

Den arbetsgrupp som behandlat bestämmelserna om sjukledighet har utarbetat gemensamma anvisningar om tillämpningen av bestämmelserna om sjukledighet. (Cirkulärbilaga 10).

Den arbetsgrupp som utrett platsbundenheten och resor i anslutning till arbetet har utarbetat gemensamma anvisningar om distansarbete och andra resor när det är fråga om en arbetsresa. (Cirkulärbilaga 11).

Resor och distansarbete

I underteckningsprotokollet till det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet 2020–2021 kom man överens om att tillsätta en arbetsgrupp för att utreda platsbundenheten och resor i anslutning till arbetet. Arbetsgruppen hade till uppdrag att utreda och förhandla om resor i anslutning till arbetet, nya sätt att arbeta och till exempel hur bestämmelserna behöver anpassas till att anställda har flera arbetsställen.  

Arbetsgruppen har nått samförstånd om tolkningar i synnerhet i fråga om hur ersättning betalas för resor i samband med distansarbete och hur resor räknas som arbetstid. Det är fråga om en gemensam tolkning av gällande bestämmelser när distansarbete utförs.

Arbetsgruppen preciserade dessutom tolkningen av vissa resor med gemensamma exempel.

Avtalsbestämmelserna om resor ändrades inte. Enligt arbetsgruppens gemensamma ståndpunkt tillämpas bestämmelserna också vid distansarbete, om inte något annat har avtalats lokalt.

Avtalsorganisationerna har utifrån arbetsgruppens arbete en gemensam tolkning om hur resekostnader ersätts och hur resor räknas som arbetstid vid distansarbete i olika fall:

• resor från en distansarbetsplats till ett fast tjänstgöringsställe och tillbaka
  • innan arbetsskiftet börjar, under arbetsskiftet eller efter arbetsskiftets slut
•  resor från en distansarbetsplats till ett annat arbetsställe än ett fast tjänstgöringsställe och tillbaka
  • innan arbetsskiftet börjar, under arbetsskiftet eller efter arbetsskiftets slut
• när det under en distansarbetsdag görs flera resor mellan arbetsställena

Det finns inga separata bestämmelser om distansarbete eller resor i anslutning till distansarbete inom kommunsektorn. För att undvika oklarheter i fråga om distansarbete är det därför viktigt att parterna i anställningsförhållandet diskuterar vilka regler och praxis som eventuellt gäller distansarbete samtidigt som de avtalar om distansarbete. 

Parterna bör gå igenom vad distansarbete i sin helhet innebär för anställningsvillkoren. Utöver andra lokala förfaranden och begränsningar i fråga om distansarbete kan man i detta sammanhang behandla till exempel hur resor under distansarbetsdagarna ersätts, om den som utför distansarbete kan besluta att arbeta endast en del av dagen på distans och om det i distansarbetet kan krävas att den anställda snabbt förflyttar sig till ett arbetsställe som arbetsgivaren anvisar. 

Ersättning för resor under distansarbetsdagar och hur resor som räknas som arbetstid

Arbetsgruppen som utrett platsbundenheten och resor i anslutning till arbetet består av företrädare för olika huvudavtalsorganisationer inom kommunsektorn. Arbetsgruppen har i samförstånd kommit fram till följande tolkningar av hur ersättning betalas för resor under distansarbetsdagar och hur resorna räknas som arbetstid inom ramen för gällande avtalsbestämmelser.

Resor mellan en distansarbetsplats och ett fast tjänstgöringsställe:
Dagens första resa från en plats som den anställda bestämt till ett fast tjänstgöringsställe och dagens sista resa från det fasta tjänstgöringsstället (tjänstgöringsställe av bestående natur) till en plats som den anställda bestämt är även under en distansarbetsdag en arbetsresa, oberoende av vid vilken tidpunkt eller i vilket skede av arbetsdagen resorna görs. En arbetsresa berättigar inte till ersättning i andra fall än de som avses i AKTA bilaga 16 § 2 och den räknas inte som arbetstid (AKTA kap. III § 4).

Om arbetsgivaren under samma arbetsskift när arbetsskiftet redan inletts förutsätter att en anställd som har en avtalad distansarbetsdag ska bege sig till ett fast tjänstgöringsställe, räknas hela restiden som arbetstid, även om det är fråga om en arbetsresa. Arbetsresan räknas dock inte som arbetstid, om arbetsgivaren har förutsatt att arbetstagaren ska anlända till det fasta tjänstgöringsstället innan arbetsskiftet börjar. Bestämmelser om ersättning för resekostnader för arbetsresor finns i AKTA bilaga 16 § 2. 

Resor mellan en distansarbetsplats och ett annat arbetsställe:

Dagens första resa från en plats som den anställda bestämt till ett annat arbetsställe och dagens sista resa från ett sådant annat arbetsställe till en plats som den anställda bestämt är även under en distansarbetsdag en arbetsresa, oberoende av vid vilken tidpunkt under eller i vilket skede av arbetsdagen resorna görs. En arbetsresa berättigar inte till ersättning i andra fall än de som avses i AKTA bilaga 16 § 2 och den räknas inte som arbetstid (AKTA kap. III § 4).

Om arbetsgivaren under samma arbetsskift när arbetsskiftet redan inletts förutsätter att en anställd som har en avtalad distansarbetsdag ska bege sig till ett annat arbetsställe, räknas hela restiden som arbetstid, även om det är fråga om en arbetsresa. En arbetsresa räknas dock inte som arbetstid, om arbetsgivaren har förutsatt att arbetstagaren ska bege sig till det andra arbetsstället innan arbetsskiftet börjar. Bestämmelser om ersättning för resekostnader för arbetsresor finns i AKTA bilaga 16 § 2.

När det är fråga om arbetsresor till andra arbetsställen är AKTA bilaga 16 § 2 mom. 2 väsentligt med tanke på ersättningen av resekostnaderna. Om resan från bostaden till ett annat arbetsställe än ett fast tjänstgöringsställe medför större kostnader för den anställda än resan till det fasta tjänstgöringsstället, ersätts enligt bestämmelserna skillnaden mellan kostnaderna. 

Precisering

Vid tillämpningen av bestämmelsen på distansarbete används den anställdas bostad som jämförelseobjekt. Vid beräkningen av en eventuell ersättningsgill skillnad mellan kostnaderna för en arbetsresa jämförs resan mellan den anställdas bostad och det fasta tjänstgöringsstället med resan mellan den anställdas bostad och det andra arbetsstället. 

Den faktiska platsen för avfärd och hemkomst som den anställda bestämt beaktas således inte vid beräkningen av kostnadsskillnaden, om det inte är fråga om den anställdas bostad. Arbetsgivaren kan dock endast ersätta de faktiska resekostnaderna.

Om det i ett enskilt fall anses vara lokalt ändamålsenligt, kan arbetsgivaren bestämma att redan den första resan under arbetsskiftet till ett annat arbetsställe ska börja från den plats som vid den aktuella tidpunkten är den anställdas distansarbetsplats. Då är det inte fråga om en arbetsresa, utan arbetsgivaren ersätter resekostnaderna och restiden räknas som arbetstid. 

Förfarandet kan vara ändamålsenligt till exempel i situationer där det ur båda parternas synvinkel är förmånligast för den anställda att börja resan till ett annat arbetsställe från den nuvarande distansarbetsplatsen. 

Om det vid distansarbete finns behov av flera arbetsrelaterade resor till andra arbetsställen under samma arbetsskift, är endast den första ditresan och den sista återresan sådana arbetsresor som avses ovan. Övriga resor som arbetet förutsätter och återresorna från dem är vanligen sådana tjänsteförrättningsresor som avses i AKTA bilaga 16 § 1. Kostnaderna för dem ersätts av arbetsgivaren och de räknas som arbetstid.

Om arbetsgivaren har gjort det möjligt för anställda som utför flera resor under distansarbetsdagar att under arbetsskiftet besöka sitt hem eller någon annan distansarbetsplats mellan resorna, ersätter arbetsgivaren också dessa resor och restiden räknas som arbetstid. 

Riksomfattande arbetsgrupper under avtalsperioden för AKTA 2022–2025 

(11 § i underteckningsprotokollet)

Arbetsgrupp för lönesystemet
Arbetsgruppen fortsätter att förhandla om ett nytt system som ska ersätta det nuvarande arbetsvärderingssystemet. Arbetsgruppen ska följa upp tillämpningen av simulerings- och försöksbestämmelser hos arbetsgivarna och göra behövliga ändringar i systemet utifrån denna uppföljning. I arbetsgruppens uppdrag ingår även eventuella ändringar av bestämmelserna om lönesättningssystemet, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget. Se också tjänste- och arbetskollektivavtalet om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027.

Arbetsgrupp för könsneutrala beteckningar 
Arbetsgruppen ska kartlägga yrkes- och motsvarande beteckningar i AKTA och i mån av möjlighet ändra dem så att de blir könsneutrala. I uppdraget ingår också att ersätta benämningen förtroendeman med en ny benämning. 

Anvisningar för 1 kap. 5 § i arbetsavtalslagen 
Arbetsgruppen ska utarbeta anvisningar för de vanligaste situationer där ett avbrott mellan olika anställningsförhållanden kan påverka villkoren enligt kollektivavtalet (t.ex. semester). 

Arbetsgrupp för kostnadsersättningar
Arbetsgruppen ska bedöma behovet av ändringar i AKTA kap. VI (kostnadsersättningar och skyddskläder) samt komma med behövliga förslag i god tid före följande avtalsomgång.  Arbetsgruppens mandattid är 1.6.2022–28.2.2023.

Övrigt

De elektroniska avtalsböckerna utkommer tidigast i augusti 2022.
Vi informerar senare om de tryckta böckerna.

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Markku Jalonen

Förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas

Bilaga 1 Underteckningsprotokollet till AKTA
Bilaga 2 Bilaga till underteckningsprotokollet till AKTA (nya bestämmelser i samband med familjeledighetsreformen)
Bilaga 3 Höjda grundlöner i AKTA:s lönebilaga 1.6.2022
Bilaga 4 Genomförande av familjeledighetsreformen i AKTA
Bilaga 5 Ändrade avtalsbestämmelser i AKTA kapitel I, II, III, IV, V, VII och IX 
Bilaga 6 Ändrade avtalsbestämmelser i AKTA bilaga 2, 11 och 16
Bilaga 7 Ändrade avtalsbestämmelser i AKTA bilaga 5 
Bilaga 8 Avtalsändringarna för familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem (bilaga 12)
Bilaga 9 Ändrade avtalsbestämmelser i AKTA bilaga 12 
Bilaga 10 Frågor och svar i anslutning till sjukfrånvaro 
Bilaga 11 Tolkningsexempel om distansarbete och andra exempel