Kompetensutveckling viktig del av kommunala arbetsgivares verksamhet
År 2017 deltog 69 procent av social- och hälsovårdspersonalen och 49 procent av personalen inom andra områden i fortbildning. Det är viktigt att följa upp uppgifterna om fortbildningen, eftersom kommunerna och samkommunerna kan ansöka om utbildningsersättning för den.
Enligt en enkät som utfördes av KT Kommunarbetsgivarna deltog 69 procent av den kommunala social- och hälsovårdspersonalen i fortbildning år 2017. Fortbildningsdagarna var i snitt 3,5 per person som deltog i fortbildning. Per yrkesgrupp ordnades mest fortbildning för läkare, tandläkare och annan högskoleutbildad social- och hälsovårdspersonal.
År 2017 deltog dessutom 1 527 personer i ledarskapsutbildning inom social- och hälsovården. Antalet ledarskapsutbildningsdagar var i snitt 4,3.
Behovet av fortbildning och dess omfattning varierar
Något minimi- eller maximiantal fortbildningsdagar har inte fastställts. Behovet av fortbildning kan variera stort från år till år, bland annat beroende på hur långt organisationen kommit i utvecklingen av sin verksamhet och hur den anställdes yrkesutbildning och uppgifter ser ut.
Enligt KT:s utredningar har antalet deltagare varierat från 64 till 78 procent under åren 2004–2017. Under samma tid har antalet fortbildningsdagar i medeltal legat mellan 3,2 och 4,3 dagar.
Enligt Statistikcentralens kommunala lönestatistik arbetade sammanlagt 250 400 personer inom social- och hälsovården och inom småbarnspedagogiken i oktober 2017. KT:s enkät täcker 76 procent av social- och hälsovårdspersonalen och personalen inom småbarnspedagogiken i hela kommunsektorn.
KT utreder också hur aktivt personalen inom andra områden deltar i fortbildning
I sin enkät utredde KT redan för tredje gången uppgifterna om fortbildning även för andra personalgrupper än social- och hälsovårdspersonalen.
Inom andra sektorer än social- och hälsovården var antalet fortbildningsdagar i snitt 3,2 per person som deltog i fortbildning. Enligt enkäten deltog 49 procent av de anställda i fortbildning.
Sammanlagt 397 personer deltog i ledarskapsutbildning. Antalet utbildningsdagar var i snitt 3,2.
Långtifrån alla kommuner och samkommuner hade ändå förutsättningar att systematiskt bokföra och följa upp uppgifterna om fortbildning för dessa personalgrupper, vilket innebär att deltagandet i fortbildning sannolikt var högre.
Inom andra områden än social- och hälsovården arbetade i oktober 2017 sammanlagt 168 400 personer. Enkäten täcker 70 procent av de anställda inom andra områden än social- och hälsovården.
Direkta utbildningskostnader 85 miljoner euro
Enligt enkäten var de direkta kostnaderna för personalutbildning inom social- och hälsovården år 2017 i snitt 403 euro per person och inom övriga områden i snitt 546 euro.
De direkta totalkostnaderna för utbildning inom social- och hälsovården uppgick till 53 miljoner euro och inom övriga områden till 32 miljoner euro. Sammanlagt var de direkta totalkostnaderna för kommunsektorns personalutbildning 85 miljoner euro.
I kostnaderna ingår inte utbildningsdeltagarnas löner för utbildningstiden. Med indirekta arbetskraftskostnader medräknade uppgick dessa år 2017 till 106 miljoner euro inom social- och hälsovården och 36 miljoner euro inom övriga områden. Sammanlagt uppgick alltså lönerna för utbildningstiden till 142 miljoner euro.
Utbildningsersättningar förutsätter uppföljning
Uppföljningen av uppgifterna om utbildning är en viktig del av en systematisk kompetensutveckling och ledning.
Det är viktigt att följa upp uppgifterna om utbildningen också därför att kommunerna och samkommunerna kan ansöka om utbildningsersättning hos Arbetslöshetsförsäkringsfonden endast för utbildning som baserar sig på insamlade uppgifter.
Utbildningsersättningen grundar sig på lagen om ekonomiskt understödd utveckling av yrkeskompetensen.
Rapport om resultaten av utredningen
Kompletterande yrkesutbildning inom social- och hälsovården samt kompetensutvecklande utbildning för övriga personalgrupper 2017 (rapporten på finska)
KT:s utredningar om fortbildning
