Kommundirektörer och välfärdsområdesdirektörer måste ha direktörsavtal

Varför är direktörsavtalet obligatoriskt?

Enligt 42 § i kommunallagen och 7 kap. 46 § i lagen om välfärdsområden är direktörsavtal obligatoriska.  

Ett direktörsavtal är ett offentligrättsligt avtal och eventuella tvister gällande det avgörs vid förvaltningsdomstolen.

Innehållet i direktörsavtalet regleras endast på ett allmänt plan, så att kommunerna och välfärdsområdena själva kan utforma avtalsinnehållet utifrån sina egna behov. Ordförande för kommun- eller välfärdsområdesstyrelsen ansvarar för beredningen av direktörsavtalet och det godkänns av kommun- eller välfärdsområdesstyrelsen.

Syftet med direktörsavtalet är att ge spelregler och goda förutsättningar för ledningsarbetet i kommuner och välfärdsområden.

I direktörsavtalet avtalas om kommun- eller välfärdsområdesdirektörens uppgifter och prioriteringar samt om utvärderingen av arbetet.

Avsikten är också att förtydliga arbetsfördelningen mellan den politiska ledningen och direktören. Det är också viktigt att det i avtalet fastslås hur eventuella konflikter ska lösas och om ett avgångsvederlag.

Med vem ingås direktörsavtal?

Bestämmelserna i 42 § i kommunallagen gäller endast ett direktörsavtal som ingås med kommundirektörerna. Enligt 64 § i kommunallagen ska ett direktörsavtal dessutom ingås med den ledande tjänsteinnehavaren i en samkommun.

Bestämmelserna i 7 kap 46 § i lagen om välfärdsområden gäller direktörsavtal med välfärdsområdesdirektören och är likalydande med bestämmelserna i 42 § i kommunallagen om kommundirektörer.

Direktörsavtal har dock i praktiken ingåtts också med andra tjänsteinnehavare, som till exempel biträdande stadsdirektörer. I rättslitteraturen har man ansett att också dessa avtal bör ingås enligt bestämmelserna om direktörsavtal i kommunallagen för att kunna åberopas juridiskt. Det är svårt att bedöma sådana avtal eftersom deras rättsliga grund är oklar.

Vad ska ingå i ett direktörsavtal?

I direktörsavtalen har följande saker brukat ingå:

• Kommundirektörens eller välfärdsområdesdirektörens uppgifter och hur de prioriteras
   
• Arbetsfördelning, samarbete och befogenheter
  • Befogenheterna framgår vanligen av förvaltningsstadgan men de kan vid behov preciseras i direktörsavtalet
  • Arbetsfördelningen mellan den politiska och den operativa ledningen och dess spelregler
  • Arbetsfördelningen mellan kommun- eller välfärdsområdesdirektören och styrelsens ordförande
     
• Årliga mål och utvärderingen av dem
  • Praxis för målsättningen och utvärderingen av arbetet
  • Mål- och utvecklingssamtal, tidpunkt och deltagare
  • Bilagan till direktörsavtalet och uppdateringen av den under målsamtalet
     
• Lön och arvoden
  • Lönens belopp i början av tjänsteförhållandet (och till exempel om det är fråga om en helhetslön eller lön enligt AKTA)
  • Praxis för justering av lönenivån och separata ersättningar (till exempel hur helhetslönen justeras, och om allmän förhöjning och andra löneförhöjningar, såsom engångsarvode och resultatbonus betalas)
  • Hänvisningar till ett separat beslut om lönen och eventuella arbetstidsersättningar
     
• Arbetshälsa och kompetensutveckling
  • Uppmuntran och stöd för kommun- eller välfärdsområdesdirektörens arbete
  • Målen för och möjligheterna till utveckling
  • Kommun- eller välfärdsområdesdirektörens tillgänglighet
     
• Förfarandet i konfliktsituationer och avgångsvederlag  
  • Beskrivning av hur misstroendesituationer ska behandlas istället för som i 43 § i kommunallagen eller 7 kap. 47 § i lagen om välfärdsområden
  • Procedurer för utredning av misstroendet och för diskussioner med kommun- eller välfärdsområdesdirektören
    • Vems brist på förtroende är tillräcklig grund?
    • Hur utreds bristen på förtroende?
    • Vem ansvarar för utredningen?
    • Vem informerar?
  • Avgångsvederlag och dess storlek
    • Lagen reglerar inte avgångsvederlagets storlek. Den kan vara nivåstrukturerad enligt tjänsteförhållandet längd.
    • Det finns skäl att bestämma avgångsvederlaget i avtalet så exakt att man inte behöver förhandla om beloppets storlek när direktören avgår.
    • Det är bra att till exempel nämna om lön för uppsägningstiden ingår i avgångsvederlaget.
    • I direktörsavtalet kan man till exempel skriva följande om avgångsvederlaget: Om kommunstyrelsen och kommundirektören / välfärdsområdesstyrelsen och välfärdsområdesdirektören tillsammans konstaterar att kommundirektören / välfärdsområdesdirektören inte åtnjuter den politiska ledningens förtroende, förbinder sig direktören att säga upp sig mot ett avgångsvederlag som motsvarar xx månaders lön. I avgångsvederlaget ingår lönen för uppsägningstiden.
       
•  Övriga ärenden
  • Behöver man avtala om distansarbete?
  • Annat?
     
• Ikraftträdande
  • Direktörsavtalet träder i kraft när styrelsen godkänner avtalet och parterna undertecknar det.

I direktörsavtalet kan också ingå anställningsvillkor. Dessa avtalsvillkor är dock närmast informativa. Trots att parterna till exempel avtalar om lönen i direktörsavtalet är det fråga om ett konstaterande som görs utifrån förhandlingar och i enlighet med vilka kommunen eller välfärdsområdet ensidigt beslutar om lönen.

Kommunen eller välfärdsområdet beslutar ensidigt också om naturaförmåner (till exempel bil- eller bostadsförmån) så detaljerna behöver inte skrivas in i direktörsavtalet. I avtalet kan man hänvisa till ett separat beslut gällande till exempel lön och eventuella arbetstidsersättningar.

Kommun- eller välfärdsområdesdirektörens lön kan vara en helhetslön eller ha en lönestruktur enligt lönekapitlet i AKTA eller VÄLKA (uppgiftsrelaterad lön, arbetserfarenhetstillägg, individuellt tillägg, resultatbonus, engångsarvode). Om det är fråga om en helhetslön ska det anges huruvida allmänna förhöjningar, andra löneförhöjningar, engångsarvoden och resultatbonus betalas.

Lönen kan också grunda sig på en annan lönestruktur som kommunen, samkommunen eller välfärdsområdet beslutat. Det lönar sig att i direktörsavtalet skriva in praxis för bedömning och justering av lönen och när justeringarna träder i kraft.

• Direktörsavtal för kommun- eller samkommunsdirektören– ramar och spelregler för ledningsarbetet , webbpublikation på Kommunförbundets webbplats >

Eftersom kommundirektören enligt 21 § i arbetstidskapitlet i AKTA och välfärdsområdesdirektören enligt 21 § i arbetstidskapitlet i VÄLKA är i ledande och självständig ställning utbetalas ingen arbetstidsersättning. Arbetstidsersättningar är möjliga med myndighetsbeslut om det anses rimligt.

AKTA innehåller bestämmelser för kommundirektörens och VÄLKA för välfärdsområdesdirektörens anställningsvillkor (till exempel semester, sjukledighet, arbets- och tjänstledighet). Det går inte att avtala om dem och man behöver inte hänvisa till dem i direktörsavtalet.