Arbetsplikt för yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården
Riksdagen godkände den 27 mars 2020 arbetsplikten för yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården.
Statsrådets ibruktagningsförordning (VNK/2020/37) är i kraft till 13.4.2020. Förordningen gäller ibruktagning av befogenheten i enlighet med 95 § 2 mom. i beredskapslagen och tillämpning av 96‒103 § i beredskapslagen. Arbetsplikten gäller endast hälso- och sjukvården.
I promemorian som publicerades samtidigt med förordningen betonas undantagsförhållandena som råder i landet. Coronapandemin jämförs med en allvarlig storolycka.
Pandemin belastar den specialiserade sjukvården och särskilt den tunga intensivvården på ett aldrig tidigare skådat sätt. Beslutet om arbetsplikt är en beredskapsåtgärd med tanke på vårdpersonalens exponering för smitta och frånvaro från arbetet av olika orsaker.
Arbetskraften tryggas främst med frivilliga rekryteringar och flexibilitet
I första hand ska arbetskraftens tillräcklighet tryggas med frivilliga rekryteringar och den flexibilitet beredskapslagens 93 § 2 mom. medger (bl.a. angående arbetstid och semester).
Arbetsplikten gäller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är 18–67 år gamla.
I Statsrådets lista över exempel nämns läkare, sjukskötare, hälsovårdare, barnmorskor, förstavårdare, laboratorieskötare, röntgenskötare, närvårdare och primärskötare, fysioterapeuter och vissa personer inom hälso- och sjukvårdens stödtjänster (instrumentservice, läkemedelsförsörjning, patienttransporter).
Utöver personer som är verksamma i branschen kan arbetsplikten gälla också:
- Pensionärer som inte fyllt 68 år och som fortfarande arbetar inom branschen (t.ex. vikarier)
- Lärare inom medicin och farmaci samt lärare inom hälso- och sjukvård som är antecknade i Terhikki-registret
- Studerande inom ovan nämnda områden på vissa i promemorian antecknade villkor
- Personer som arbetar som yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i andra branscher
- Personer som under en kortare tid varit borta från branschen (t.ex. på grund av arbetslöshet eller familjeledighet).
Arbetsplikten är nationell
Arbetsplikten innebär interna förflyttningar inom den offentliga sektorn (t.ex. från den kommunala primärvården till den specialiserade sjukvården) och från den privata sektorn till den offentliga.
Det är fråga om en riksomfattande arbetsplikt så arbetsförordnandet kan också gälla en annan ort.
Arbetsförordnandet ges av arbets- och näringsbyrån (arbetskraftsmyndigheten) som också befriar från arbetsplikten. Det är fråga om ett arbetspliktsförhållande som varar två veckor (inte ett anställningsförhållande) där man mot vederlag utför arbete för arbetsgivaren under dennes ledning och övervakning. Förordnandet kan förnyas en gång. Lönen och andra anställningsvillkor bestäms enligt de kommunala kollektivavtalen (AKTA, LÄKTA).
Den arbetspliktigas arbets- eller tjänsteförhållande till den egna arbetsgivaren fortsätter utan avbrott. Arbetstagaren har rätt att återvända till samma arbetsgivare efter arbetsplikten. Avbrottstiden betraktas som tid som jämställs med arbete (se dock Statsrådets promemoria för undantagen, s. 11).
Arbets- och näringsbyråerna ansvarar för processen
Processen som gäller arbetsplikten hör till arbetskraftsmyndigheten dvs. arbets- och näringsbyråerna. Arbets- och näringsbyrån sänder en kallelse eller publicerar en uppmaning till dem som hör till målgruppen att anmäla sig som arbetspliktiga (systemet under uppbyggnad).
Arbetsförordnandet ska utfärdas för det behov som enheten för hälso- och sjukvård fastställt. Den mottagande enheten ska elektroniskt godkänna den föreslagna personen såsom lämplig för uppgiften.
KT föreslog i sitt utlåtande till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att också den arbetspliktigas arbetsgivare ska höras, om det inte finns grundad anledning att avvika från detta. Utskottet kom i sitt utlåtande till samma sak.
Arbetsförordnandet är ett förvaltningsbeslut som träder i kraft trots anförda besvär. Ett arbetsförordnande får inte ges om den anställda till exempel inte kan avlägsna sig från sitt hem på grund av skötseln av ett barn.
Mer på webben
