Sysselsättningen bör stödjas på alla sätt

KT är berett att utveckla aktiveringsmodellen eftersom den främjar sysselsättningen och stödjer de arbetssökande att snabbare få ett arbete. Den arbetsgrupp på trepartsbasis som nu överlämnat sin promemoria utredde hur modellen kunde utvecklas.

Lomakkeiden täyttöä yhdessä. Kuva: Pixhill

KT anser det nödvändigt att sysselsättningen förbättras ytterligare med hjälp av olika metoder för att välfärdstjänsterna, pensionerna och den övriga sociala tryggheten ska kunna finansieras.

– Den nuvarande sysselsättningsgraden är inte tillräcklig, utan den måste höjas till 75 procent under den följande regeringsperioden, säger arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen.

Aktiveringsmodellen är ett sätt att öka sysselsättningen och förebygga långvarig arbetslöshet.

Arbetsmarknadsombudsman Merja Renko, som representerat KT i arbetsgruppen, anser det vara bra att modellen sporrar till aktivitet på varierande sätt. Detta främjar en snabbare sysselsättning av de arbetssökande. Enligt Renko måste utvecklingsarbetet ändå fortsätta för att regleringen i aktiveringsmodellen ska kunna förenklas och det administrativa arbetet i anknytning till genomförandet ska kunna minskas.

Målet är att öka sysselsättningen

Aktiveringsmodellen togs i bruk i januari 2018. Dess mål är bland annat att öka sysselsättningen genom att sporra arbetssökande till aktivitet och till att också söka kortvariga jobb och deltidsarbete. KT anser detta mål vara värt att understödas.

Efter att modellen trätt i kraft har den förbättrats genom flera ändringar. Från början av 2019 har också kortvariga studier räknats som aktivitet.

Skaran aktörer som ordnar verksamhet har också utvidgats. KT anser det vara viktigt att man från och med april 2019 kan påvisa sin aktivitet också genom att delta i till exempel sådan sysselsättningsfrämjande verksamhet som kommunerna och samkommunerna ordnar.

KT konstaterar att behovet av tjänster som främjar sysselsättningen understryks i sådana områden där det endast finns få arbetsplatser att erbjuda. Omfattningen av och tillgången till sektorsövergripande tjänster som främjar sysselsättningen bör säkerställas inom olika arbetsmarknadsområden. Särskild hänsyn bör tas till de mest svårsysselsatta personernas behov.

Modellen måste ytterligare förenklas

Den arbetsgrupp på trepartsbasis som nu avslutat sitt arbete hade i uppgift att utreda hur modellen kunde utvecklas. Arbetsgruppen utnyttjade de erfarenheter och den respons som kommit in om modellen. Arbetet leddes av Social- och hälsovårdsministeriet, och KT deltog tillsammans med de övriga centrala arbetsmarknadsorganisationerna, Arbets- och näringsministeriet och Företagarna i Finland.

Arbetsgruppens medlemmar var inte eniga om aktiveringsmodellens nödvändighet, men de lade i sin promemoria fram metoder för hur modellen kunde förenklas och byråkratin i anknytning till genomförandet minskas. Därtill har arbetsgruppen ringat in utvecklingsmöjligheter som behöver utredas noggrannare.