Suomeksi

Vanliga frågor

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Kan arbetsgivaren kräva coronavaccination av de anställda?

OBS! Anställda inom social- och hälsovårdstjänsterna omfattas av en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar gäller 1.1.2022–31.12.2022. Se KT:s anvisning om tillämpningen av den temporära 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar >.

Coronavaccinet är ett sådant frivilligt vaccin som avses i 45 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Statsrådet har med stöd av 54 § i lagen om smittsamma sjukdomar utfärdat statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer 22.12.2020/1105. I förordningen föreskrivs bland annat om vaccinationsordningen.

Eftersom coronavaccinet är ett frivilligt vaccin, kan en arbetsgivare inte kräva att en arbetstagare eller tjänsteinnehavare tar coronavaccin. 

De kommunala arbetsmarknadsparterna uppmuntrar personalen i den kommunala sektorn att i så stor utsträckning som möjligt ta coronavaccin som skydd mot coronaviruset. KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna uppmuntrar i ett gemensamt ställningstagande arbetsplatserna att i samråd diskutera vikten av vaccinationer som en del av riskbedömningen på arbetsplatsen och åtgärderna i anslutning till hälsosäkerheten. Enligt parternas gemensamma uppfattning är coronavaccinationerna det effektivaste sättet att skydda arbetstagarna, kunderna och befolkningen. Parterna anser att det är viktigt att så många som möjligt av de anställda tar coronavaccin och på så sätt bidrar till att vaccinationsskyddet blir täckande.

Läs också KT:s svar på följande vanliga frågor:


Information om tillämpningen av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar har lagts till i början av svaret 1.2.2022.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Kan arbetsgivaren fråga om en anställd har tagit coronavaccin?

OBS! Anställda inom social- och hälsovårdstjänsterna omfattas av en temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar. 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar gäller 1.1.2022–31.12.2022. Se KT:s anvisning om tillämpningen av den temporära 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar >.

Coronavaccinet är ett sådant frivilligt vaccin som avses i 45 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Statsrådet har med stöd av 54 § i lagen om smittsamma sjukdomar utfärdat statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer (22.12.2020/1105). I förordningen föreskrivs bland annat om vaccinationsordningen.

Enligt 3 § 1 mom. i lagen om integritetsskydd i arbetslivet får arbetsgivaren behandla endast sådana personuppgifter som har direkt relevans för arbetstagarens arbetsavtalsförhållande och som har att göra med hanteringen av rättigheter och skyldigheter för parterna i arbetsavtalsförhållandet eller med de förmåner arbetsgivaren erbjuder arbetstagarna eller med arbetsuppgifternas särskilda natur. Enligt 2 mom. i bestämmelsen kan avvikelser från relevanskravet inte göras med arbetstagarens samtycke.

Enligt 5 § 1 mom. i lagen om integritetsskydd i arbetslivet har arbetsgivaren rätt att behandla uppgifter om en arbetstagares hälsotillstånd, om uppgifterna har samlats in hos arbetstagaren själv eller med arbetstagarens skriftliga samtycke hos någon annan och behandlingen av uppgifterna behövs för utbetalning av lön för sjukdomstid eller därmed jämställbara förmåner i anslutning till hälsotillståndet eller för utredning av om det finns en grundad anledning till frånvaro från arbetet eller om arbetstagaren uttryckligen önskar att hans eller hennes arbetsförmåga utreds på basis av uppgifterna om hälsotillståndet. Arbetsgivaren har dessutom rätt att behandla dessa uppgifter i sådana situationer och i en sådan omfattning som bestäms särskilt någon annanstans i lag.

Arbetsgivaren måste komma ihåg att uppgifter om en anställds hälsotillstånd får behandlas endast av personer som använder uppgifterna till att bereda eller fatta beslut om anställningen eller verkställer dessa beslut. Arbetsgivaren ska uppge namnet på dessa personer eller fastställa de befattningar som omfattar behandling av uppgifter om hälsotillstånd (5 § 2 mom. i lagen om integritetsskydd i arbetslivet).

Dataombudsmannen har på sin webbplats tagit ställning till frågan om arbetsgivaren kan behandla uppgifter om arbetstagarnas coronavaccinationer. På dataombudsmannens webbplats besvaras frågan på följande sätt:

"Hälsouppgifter hör till de särskilda kategorier av personuppgifter som definieras i dataskyddsförordningen. Behandlingen av uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd ska ha direkt relevans för anställningsförhållandet. Arbetsgivaren ska noggrant överväga om relevanskravet uppfylls. Undantag från relevanskravet får inte göras med arbetstagarens samtycke. Arbetsgivaren får behandla uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd, om det behövs för utbetalning av lön för sjukdomstid eller därmed jämförbara förmåner i anslutning till hälsotillståndet eller för utredning av om det finns grundad anledning till frånvaro från arbetet. Det är också tillåtet att behandla uppgifter om hälsotillstånd om arbetstagaren uttryckligen önskar att hans eller hennes arbetsförmåga utreds på basis av uppgifterna om hälsotillstånd. Arbetsgivaren har dessutom rätt att behandla uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd i sådana situationer och i en sådan omfattning som bestäms särskilt någon annanstans i lag.”

•  Svaret på frågan ”Får arbetsgivaren behandla arbetstagarnas coronavaccinationsuppgifter?” på dataombudsmannens webbplats >

Enligt arbetarskyddsförvaltningens webbplats

"Under covid-19-pandemin kan arbetsgivaren i enlighet med relevanskravet i 3 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet behandla uppgifter om coronavaccinationer som en anställd tagit, om uppgifterna behövs för hanteringen av rättigheter och skyldigheter i arbetsavtalsförhållandet eller på grund av arbetsuppgifternas särskilda natur. En sådan situation kan uppstå t.ex. i fråga om anställda som arbetar med riskgrupper. Det är bra att notera att man inte kan avvika från relevanskravet med den anställdas samtycke. Uppgifter om vaccination ska samlas in av arbetstagaren själv eller med dennes tillstånd av en utomstående aktör. Företagshälsovården kan också lämna statistiska uppgifter om de anställdas vaccinationstäckning på arbetsplatsen."

Det skydd som en fullständig vaccinationsserie ger är utmärkt. Coronavaccinet förhindrar också virusinfektion, utsöndring av virus och virussmitta från person till person. Till exempel vid enheter där det utifrån en medicinsk riskbedömning vårdas personer som är utsatta för en allvarlig coronavirussjukdom är en viktig faktor inom klient- och patientsäkerheten att personalens vaccinationstäckning är så hög som möjligt. I sådana fall kan information om arbetstagarens vaccinationsskydd vara nödvändig på grund av arbetsuppgiftens speciella karaktär.

Dessutom rör det sig i offentligheten olika bedömningar av om en arbetsgivare kan fråga om en arbetstagare eller tjänsteinnehavare har tagit coronavaccin.

Vaccinationsuppgifterna utgör personuppgifter om hälsotillståndet och de omfattas därmed av integritetsskyddet. Enligt lagen om integritetsskydd i arbetslivet, lagen om företagshälsovård och EU:s dataskyddsförordning har en arbetsgivare rätt att behandla uppgifter om vaccinationsskydd hos en arbetstagare eller en tjänsteinnehavare endast med samtycke av personen i fråga.

Arbetsgivaren får inte behandla vaccinationsuppgifterna utan den anställdas tillstånd. Uppgifterna får inte heller behandlas offentligt på arbetsplatsen.
Enligt KT:s uppfattning kan en företrädare för arbetsgivaren som enligt 5 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet får behandla en arbetstagares eller en tjänsteinnehavares hälsouppgifter muntligt diskutera med personen i fråga om den har tagit coronavaccin. Enligt KT:s uppfattning får vaccinationsuppgifterna inte på något sätt antecknas i skriftlig form.

KT och de kommunala huvudavtalsorganisationerna har i ett gemensamt ställningstagande uppmuntrat arbetsplatserna att i samråd diskutera vikten av vaccinationer som en del av riskbedömningen på arbetsplatsen och åtgärderna i anslutning till hälsosäkerheten.

En arbetsgivare ska också beakta dataombudsmannens ståndpunkt och fästa särskild uppmärksamhet vid behovet av information om coronavaccin (till exempel på grund av arbetsuppgiftens speciella karaktär) när arbetsgivaren överväger att fråga en arbetstagare eller tjänsteinnehavare om uppgifter om coronavaccin.

En arbetsgivare kan inte kräva att en arbetstagare eller tjänsteinnehavare lämnar ut sina vaccinationsuppgifter till arbetsgivaren, utan det är frivilligt att lämna uppgifterna. Enligt KT:s uppfattning kan arbetsgivaren endast fråga arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren själv om vaccinationsuppgifterna. Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren har informerat arbetsgivaren om sin vaccination, ska arbetsgivaren behandla informationen i enlighet med lagen om integritetsskydd i arbetslivet.

Om en arbetstagare eller tjänsteinnehavare inte ger arbetsgivaren information om vaccinationerna, får det enligt KT:s uppfattning inte medföra påföljder för personen i fråga. Arbetsgivaren får inte heller fråga en arbetstagare eller tjänsteinnehavare om sina motiveringar eller synpunkter i anslutning till att ta eller inte ta coronavaccin.

Frågan lämnar rum för tolkning och KT saknar vetskap om rättspraxis i frågan. Det är fråga om tillämpning av lagstiftning, och varje arbetsgivare avgör själv hur det sker. Arbetsgivaren bär själv ansvaret för sin lagtolkning.


Information om tillämpningen av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar har lagts till i början av svaret 27.1.2022.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
SH-avtalet

Vilken lönepunkt har skolpsykologer, psykologer, talterapeuter och näringsterapeuter i SH-avtalet?

Psykologer, talterapeuter och näringsterapeuter ställdes utanför lönesättningen i AKTA 2007–2009. Även i SH-avtalet står dessa befattningar utanför lönesättningen.

Som statistisk lönepunkt enligt bilaga 3 i SH-avtalet används för dessa befattningar 02SOTE99.

Vanliga frågor
SH-avtalet

Hur bestäms anställningsvillkoren för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga?

Anställningsvillkoren för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktiga bestäms enligt det kollektivavtal som tillämpas på deras befattning eller tjänst.

Anställningsvillkoren för en förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig med uppdraget som huvudsyssla bestäms enligt det kollektivavtal som skulle iakttas om personen i fråga inte helt befriats från sin tjänst eller befattning. Med andra ord, om utgångstjänsten eller utgångsbefattningen omfattats av tillämpningsområdet för lönebilaga 3 eller 4 i AKTA, bestäms anställningsvillkoren från och med 1.9.2021 enligt SH-avtalet.

 

Vanliga frågor
SH-avtalet

Ska två lediga dagar förläggas till varje vecka i periodarbete?

Arbetsskiften i periodarbete ska enligt kap. III § 9 mom. 6 i SH-avtalet planeras så att de anställda får minst två lediga dagar per vecka. Om inte verksamheten kräver något annat, ska de anställdas ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. De lediga dagarna bör i mån av möjlighet ges i en följd under veckan.

Att ge minst två lediga dagar per vecka innebär att man planerar 4 lediga dagar för en arbetsperiod på två veckor, 6 lediga dagar för en arbetsperiod på tre veckor och 8 lediga dagar för en arbetsperiod på fyra veckor.

Enligt den nya bestämmelsen kan de lediga dagarna i periodarbete planeras till exempel så att de anställda i en treveckorsperiod har en ledig dag vecka 1, tre lediga dagar vecka 2 och två lediga dagar vecka 3.

 

Vanliga frågor
VÄLKA

Hur definieras en ledig dag?

Med ledig dag avses en kalenderdag då arbetstagaren inte arbetar. En kalenderdag börjar klockan 00.00 och slutar klockan 24.00.

Vanliga frågor
SH-avtalet

Vad avses med att ge på varandra följande lediga dagar?

Arbetsskiften ska enligt tillämpningsanvisningen i kap. III § 9 mom. 6 i SH-avtalet planeras så att de anställda får minst två på varandra följande lediga dagar under tre veckor. Detta innebär att det i en arbetsperiod på tre veckor ska planeras minst två på varandra följande lediga dagar. När arbetsskiften planeras för en 2 eller 4 veckors arbetsperiod ska man beakta att bestämmelsen om på varandra följande lediga dagar inte gäller per arbetsperiod.

Bestämmelsen gäller planeringen av arbetsskift. Syftet med bestämmelsen är att främja balanseringen av arbete och fritid samt att stödja personalens arbetsförmåga och arbetshälsa.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas lönen för en veterinärmedicinestuderande under avlönad tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet?

Lönen för en veterinärmedicinestuderande under avlönad tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet beräknas på personens egen ordinarie lön.

LÄKTA lönekapitlet § 4 mom. 2 tillämpas inte.


Svaret har publicerats 20.3.2017 och uppdaterats 9.8.2021.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas lönen för en praktiserande veterinär under avlönad tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet?

I § 4 mom. 2 i lönekapitlet i LÄKTA föreskrivs att om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker, betalas till veterinären vid avlönad tjänstledighet, utbytesledighet och av arbetsgivaren anvisad eller godkänd utbildning grundlönen för en hygieniker och eventuellt också arbetserfarenhetstillägg, som räknats på grundlönen.

Om den praktiserande veterinärens egen uppgiftsrelaterad lön är lika stor som den lön som beräknats på detta sätt, betalas veterinärens egen ordinarie lön för de nämnda ledigheterna.
 

Exempel

En heltidsanställd hygieniker har en grundlön på 4 378,52 euro och ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 350,28 €, sammanlagt 4 728,80 euro.

Praktiserande veterinär A:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. A har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 266 euro. A:s ordinarie lön är lägre än garantilönen enligt § 4 mom. 2, så lönen under tjänstledigheten, utbildningen eller utbytesledigheten betalas enligt garantilönen.

Praktiserande veterinär B:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. B har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro och ett individuellt tillägg på 500 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 766 euro. Eftersom B:s egen ordinarie lön är högre än en lön som beräknats enligt § 4 mom. 2, får B sin egen ordinarie lön under tjänstledighet, utbildning eller utbytesledighet. Se tillämpningsanvisningen för § 4.


Svaret har publicerats 20.3.2017 och uppdaterats 9.8.2021.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas semesterpenningen för en praktiserande veterinär?

Semesterpenningen beräknas på lönen enligt § 4 mom. 1 i lönekapitlet inklusive arbetserfarenhetstillägg som räknats ut på denna lön, om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker (bilaga 5 § 1 punkt 1) minskad med 15 procent.

Exempel på beräkning av  semesterpenning

Veterinär A har en uppgiftsrelaterad lön på 3 700 euro och ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 297,74 euro (beräknat enligt § 4 mom. 1). Den ordinarie lönen är 3 997,74 euro.

Veterinär B har en uppgiftsrelaterad lön på 3 700 euro och ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 297,74 euro (beräknat enligt § 4 mom. 1). Dessutom betalas ett prövningsbaserat individuellt tillägg på 100 euro. Den ordinarie lönen är 4 097,74 euro.

Grundlönen för en heltidsanställd hygieniker är 4 378,52 euro, från vilket 15 procent avdras. I beräkningen används sålunda en grundlön på 3 721,75 euro inklusive ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 297,74 euro, sammanlagt 4 019,49 euro.

Veterinär A:s semesterpenning beräknas enligt den s.k. garantilönebestämmelsen, dvs. på grundlönen för en hygieniker minskad med 15 procent inklusive ett arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna grundlön. Veterinär B:s semesterpenning beräknas på B:s egen ordinarie lön, eftersom den är 78,25 euro högre än den s.k. garantilönen (4 097,74 € – 4 019,49 €).


Svaret har publicerats 20.3.2017 och uppdaterats 9.8.2021.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas semesterersättningen för en praktiserande veterinär?

Semesterersättningen beräknas på samma lön som semesterlönen (LÄKTA, lönekapitlet § 5 mom. 3).

Om veterinärens egen ordinarie lön (se definitionen i AKTA kap. II § 5) är högre än beräknad enligt § 5 mom. 3 (utöver uppgiftsrelaterad lön betalas också t.ex. individuellt tillägg), beräknas semesterersättningen dock på veterinärens egen ordinarie lön.


Svaret har publicerats 20.3.2017 och uppdaterats 9.8.2021.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas arbetserfarenhetstillägget för en praktiserande veterinär?

Arbetserfarenhetstillägget beräknas på lönen enligt § 4 mom. 1 i lönekapitlet, om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker (bilaga 5 § 1 punkt 1) minskad med 15 procent

Bestämmelserna har garantilönekaraktär. Om veterinärens egen uppgiftsrelaterade lön är högre än grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker (bilaga 5 § 1 punkt 1) minskad med 15 procent, beräknas arbetserfarenhetstillägget på veterinärens egen uppgiftsrelaterade lön. Se tillämpningsanvisningen för § 8.

Exempel på beräkning av arbetserfarenhetstillägg

Grundlönen för en heltidsanställd hygieniker är 4 378,52 euro, från vilket 15 procent avdras. I beräkningen används sålunda en grundlön på 3 721,75 euro som utgångspunkt. Ett arbetserfarenhetstillägg på 3 procent är då 111,65 euro och 8 procent 297,74 €.

Veterinär A har en uppgiftsrelaterad lön på 3 700 euro, vilket är mindre än garantilönen enligt § 4 mom. 1. Arbetserfarenhetstillägget beräknas därför på grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker (bilaga 5 § 1 punkt 1) minskad med 15 procent.

Veterinär B har en uppgiftsrelaterad lön på 3 800 euro, vilket är mer än garantilönen enligt § 4 mom. 1. Arbetserfarenhetstillägget beräknas på veterinärens egen uppgiftsrelaterade lön, dvs. 3 800 euro.


Svaret har publicerats 20.3.2017 och uppdaterats 9.8.2021.

Vanliga frågor
LÄKTA

Hur beräknas semesterlönen, semesterersättningen och semesterpenningen för en veterinärmedicinestuderande?

Till en veterinärmedicinestuderande betalas under semester grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker minskad med 15 procent, och ett eventuellt arbetserfarenhetstillägg som beräknats på denna lön. Också semesterersättningen beräknas på denna lön.

Semesterpenningen för en veterinärmedicinestuderande beräknas dock på den studerandes egen ordinarie lön. Garantibestämmelsen gäller med andra ord inte semesterpenningen för studerande.


Svaret har publicerats 20.3.2017 och reviderats 6.8.2021.

Vanliga frågor
AKTA

Arbetstagaren har efter myndighetsbeslut satts i karantän enligt 60 § i lagen om smittsamma sjukdomar. Får arbetsgivaren begära att arbetstagaren utför arbete under karantänen?

I 60 § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) föreskrivs att om det finns en uppenbar risk för att en allmänfarlig smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom ska spridas och sjukdomsspridningen inte kan förhindras på något annat sätt, kan den läkare i tjänsteförhållande som i kommunen eller i samkommunen för sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar besluta att en person ska hållas i karantän i högst en månad. Beslut om karantän kan meddelas den som konstaterats eller med fog misstänks ha utsatts för en allmänfarlig smittsam sjukdom eller en sjukdom som med fog misstänks vara en allmänfarlig smittsam sjukdom.

Den anställda ska underrätta arbetsgivaren om karantänen. Den anställda får inte gå till arbetsplatsen under en karantän som en myndighet förordnat.
Om personens arbetsuppgifter lämpar sig att utföras på distans kan arbetsgivaren med den anställda avtala om distansarbete under karantänen. I så fall betalar arbetsgivaren lön till den anställda.

Om det inte är möjligt att arbeta på distans under karantänen är det fråga om tillåten frånvaro för den anställda, för vilken arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön. En person som med stöd av lagen beordrats att utebli från sitt arbete och inte kan arbeta under karantänen har rätt att söka dagpenning hos FPA (se 82 § i lagen om smittsamma sjukdomar).


Svaret har publicerats 21.8.2020 och uppdaterats 5.8.2021.

Vanliga frågor
AKTA

Kan man avtala om permittering med en visstidsanställd?

Enligt 5 kap. 2 § 3 mom. i arbetsavtalslagen får arbetsgivaren permittera en visstidsanställd arbetstagare endast om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon vore i arbete.

I rättslitteraturen har det framförts olika ståndpunkter om huruvida man kan avtala om permittering med en visstidsanställd.


Exempel på rättslitteratur som gäller avtal om permittering med visstidsanställda


En sådan visstidsanställd arbetstagare, vars arbetsavtal innehåller ett ömsesidigt uppsägningsvillkor, kan permitteras som ett alternativ till uppsägning, när arbetet har minskat väsentligt och varaktigt på det sätt som avses i 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen (alltså inte bara tillfälligt).


Rättsfall som gäller ömsesidiga uppsägningsvillkor för arbetsavtal och permittering av visstidsanställda

I fallet HD 2006:4 hade i arbetsavtal som ingåtts för viss tid intagits ett villkor enligt vilket avtalet ömsesidigt kunde sägas upp som ett arbetsavtal som gäller tills vidare. Villkoret ansågs inte vara lagstridigt. Arbetsgivaren hade emellertid inte heller vid ett tidsbestämt avtal av detta slag rätt att permittera arbetstagare på grund av en tillfällig minskning av arbetet.


Med stöd av det som anförts ovan bedömer KT att kommunerna inte kan avtala om permittering med en visstidsanställd arbetstagare på grund av coronavirusepidemin. Visstidstidsanställda kan permitteras endast på de grunder som särskilt nämns i arbetsavtalslagen (och lagen om kommunala tjänsteinnehavare). I sista hand görs bedömningen av arbetsgivaren. 


Svaret har publicerats 13.5.2020 och uppdaterats 5.8.2021.