Suomeksi

Vanliga frågor

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Kan arbetsgivaren ändra tidpunkten för semestern på grund av en strejk?

Om semestern redan har fastställts, kan den för en arbetstagare ändras endast med arbetstagarens samtycke.

För en tjänsteinnehavare kan en semester som redan påbörjat flyttas eller avbrytas av särskilt vägande skäl. En strejk kan vara ett sådant särskilt vägande skäl som avses i AKTA.

Avbrytande eller flyttning av semester kan bli aktuellt för både tjänsteinnehavare som omfattas av strejken och tjänsteinnehavare som står utanför den.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En arbetstagares semester är fastställd. Arbetstagaren går i strejk efter det att meddelandet om semestertidpunkten har getts men innan semestern har börjat. Flyttas semestern?

Ett meddelande om semester som infaller under en strejk saknar verkan oberoende av om semestermeddelandet återkallas eller inte. Semestrar som infaller under en strejk återkallas automatiskt. Den del av semestern som inte tagits ut tas ut senare.

Exempel:

Strejken pågår tis–sön. En arbetstagares semester är fastställd till ons–tis. Vad händer med semestern för en arbetstagare som deltar i strejken?

Svar:

Arbetstagaren strejkar tis–sön. Arbetstagaren är på semester mån–tis. Semestern ons–sön återkallas automatiskt och tas ut senare.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En tjänsteinnehavares semester är fastställd. Tjänsteinnehavaren går i strejk efter det att meddelandet om semestertidpunkten har getts men innan semestern har börjat. Flyttas semestern?

Tjänsteinnehavarens semester följer det ursprungliga meddelandet om semester trots strejk, om inte semestern har återkallats eller avbrutits (AKTA kap. IV § 11 mom. 5).

Retroaktiva beslut om återkallande av semester är inte tillåtna.

Tjänsteinnehavaren har semester, fram till dess att tjänsteinnehavaren bevisligen har underrättats om ett eventuellt avbrytande av semestern.

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

En arbetstagares semester är fastställd. Arbetstagarens semester börjar före strejken och slutar medan strejken ännu pågår. Flyttas semestern?

Arbetstagaren har semester i enlighet med vad som fastställts. Under den tiden grundar sig arbetstagarens frånvaro enligt tidsprioriteringsprincipen på semester. Semestern flyttas inte.

Arbetstagaren kan gå i strejk efter att semestern är slut.

Exempel:

En arbetstagares semester har fastställs till mån–sön under en strejkvecka, strejken infaller ons–ons. Vad händer med semestern för den arbetstagare som deltar i strejken?

Svar:

Arbetstagaren är på semester mån–sön. Arbetstagaren kan gå i strejk efter att semestern är slut.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Kan en tjänsteinnehavare som är på semester anmäla sig som frivillig att utföra skyddsarbete under semestern?

Ja. Det går.

Semestern avbryts med tjänsteinnehavarens samtycke och det behövs inte särskilt vägande skäl för att avbryta semestern.

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Vilken lön betalas för skyddsarbete?

Lön för skyddsarbete betalas i regel som timlön för arbetade timmar.

Beloppet får dock inte vara högre än den anställdas ordinarie månadslön inklusive eventuella övertids- och andra arbetstidsersättningar. I undantagsfall betalas dagslön.

För skyddsarbete betalas uppgiftsrelaterad lön eller motsvarande i enlighet med de allmänna lönegrunderna.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Anställda som deltar i strejken stör dem som arbetar. Hur ska man gå till väga?

Anställda som strejkar har inte rätt att störa eller utöva påtryckningar på dem som arbetar och inte heller hindra dem från att komma in på arbetsplatsen.

Det är straffbart att störa, och vid behov kan polisen tillkallas för att reda ut läget.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Har arbetstagaren rätt till en tjänstebostad under en strejk?

En arbetstagare har rätt att disponera sin tjänstebostad under en strejk.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Arbetsgivaren har avbrutit löneutbetalningen till en anställd med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetsgivaren och den anställda kommer överens om semester för tiden 21.2–27.2.2022. Den anställda insjuknar och ger arbetsgivaren ett intyg över arbetsoförmåga för tiden 22.2–24.2.2022. Hur ska man gå till väga?

Om en anställd insjuknar under sin semester, iakttas bestämmelsen i AKTA kap. IV § 11 samt bestämmelserna om sjukledighet i AKTA kap. V § 1 och 2.

Enligt AKTA kap. IV § 11 mom. 1 flyttas de semesterdagar eller dagar av sparad ledighet som infaller under tiden av arbetsoförmåga till en senare tidpunkt, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, förlossning eller olycksfall och den anställda anhåller om det utan ogrundat dröjsmål och, om möjligt, innan semestern börjar.

Om löneutbetalningen till en anställd har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och den anställda har beviljats semester under tiden för avbrottet i löneutbetalningen, kan den anställda begära att semestern flyttas om han eller hon insjuknar under semestern. Om semestern flyttas, fortsätter avbrottet i löneutbetalningen, vilket innebär att den anställda inte får någon lön under sjukledigheten. Semestern under tiden för arbetsoförmågan flyttas till en senare tidpunkt.

Enligt AKTA kap. IV § 11 mom. 2 är tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren skyldig att på arbetsgivarens begäran visa upp ett läkarintyg eller, enligt arbetsgivarens prövning, ge någon annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga (intyg av hälsovårdare eller sjukskötare).

Enligt AKTA kap. IV § 11 mom. 3 ska sommarsemesterdagar som skjutits upp med stöd av mom. 1 tas ut inom semesterperioden och vintersemester ska tas ut innan följande semesterperiod börjar. Om detta inte är möjligt ska flyttad semester tas ut under semesterperioden det följande kalenderåret, om inte arbetsgivaren och den anställda kommer överens om att semestern tas ut före det. Semestern ska dock tas ut senast inom det kalenderår som följer på semesterperioden. Om det på grund av att arbetsoförmågan fortgår inte är möjligt att ta ut semester på det sist nämnda sättet heller, betalas semesterersättning enligt § 16 för den uteblivna semestern.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Arbetsgivaren har avbrutit löneutbetalningen till en anställd med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Den anställda ansöker om semester för den tid löneutbetalningen är avbruten. Hur ska man gå till väga? 

Arbetsgivaren ska iaktta semesterbestämmelserna i AKTA också under ett eventuellt avbrott i löneutbetalningen enligt 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetsgivaren bör beakta att bestämmelserna ska iakttas (till exempel semestern fastställas) också om löneutbetalningen har varit avbruten under en längre tid.

Arbetsgivaren kan bestämma semestertidpunkten i enlighet med grunderna och villkoren i AKTA kap. IV § 7.

Arbetsgivaren och den anställda kan komma överens om semestertidpunkten i enlighet med kriterierna i AKTA kap. IV § 8.

Arbetsgivaren ska ge den anställda möjlighet att bli hörd. Se AKTA kap. IV § 9:


”Arbetsgivaren ska informera de anställda eller deras representanter om de allmänna semesterprinciperna på arbetsplatsen. Innan tidpunkten för semestern bestäms ska den anställde ges tillfälle att framföra sin åsikt om tidpunkten. Arbetsgivaren ska i mån av möjlighet beakta de anställdas synpunkter och bemöta dem jämlikt när tidpunkten för semestrarna bestäms.”

Arbetsgivaren bör också komma ihåg AKTA kap. IV § 10:


”När arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern ska den anställde underrättas om tidpunkten senast en månad innan semestern börjar. Om detta inte är möjligt ska semestertidpunkten meddelas senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar.”
 

Löneutbetalningen återupptas för den tid semestern varar och för semestertiden betalas semesterlön enligt bestämmelserna i AKTA kap. IV.

Exempel 1:

Löneutbetalningen till en anställd har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar så att den är avbruten även under semesterperioden (2.5–30.9). Arbetsgivaren återupptar löneutbetalningen och bestämmer i enlighet med AKTA kap. IV § 7 att den anställda har semester 4.5–1.6.2022. Arbetsgivaren underrättar i enlighet med AKTA kap. IV § 10 den anställda om semestertidpunkten en månad innan semestern börjar. För semestertiden betalas semesterlön. Avbrottet i löneutbetalningen fortsätter efter semestern, om villkoren för avbrytande av löneutbetalningen uppfylls.

Exempel 2:

Arbetsgivaren och en anställd vars löneutbetalning har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar kommer i enlighet med AKTA kap. IV § 8 överens om att den anställda under semesterperioden tar ut tio semesterdagar under tiden 6.6–19.6.2022 och resten av semestern vid en senare tidpunkt som arbetsgivaren och den anställda kommer överens om senast 30.4.2023.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Arbetsgivaren har avbrutit löneutbetalningen till en anställd med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Samma dag som avbrottet i löneutbetalningen ska börja, ger den anställda arbetsgivaren ett läkarintyg över arbetsoförmåga. Får den anställda sjuklön?

I arbetsrätten finns en så kallad tidsprioriteringsprincip. Enligt principen beror en anställds frånvaro på den orsak som har börjat först. Konsekvenserna av frånvaron samt de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till den bedöms på basis av den frånvaroorsak som börjat först. Om den här orsaken faller bort, bedöms läget utifrån den återstående orsaken.

Grunden för frånvaro bedöms enskilt för varje anställd. Vilken frånvaro som är den primära avgörs i allmänhet på basis av vilken frånvaro som har börjat först. Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet.

Om avbrottet i löneutbetalningen och sjukledigheten börjar samma dag, är KT:s uppfattning att frågan avgörs utifrån om avbrottet i löneutbetalningen har hunnit börja före insjuknandet eller inte. Det avgörande är när och på vilka grunder den anställda har uteblivit från arbetet. En sådan situation kan föreligga om en anställd insjuknar samma dag som avbrottet i löneutbetalningen börjar. Om den anställda före insjuknandet har underrättats om att löneutbetalningen har avbrutits och avbrottet har hunnit börja före insjuknandet, genomförs avbrottet från och med den angivna tidpunkten.

Om emellertid insjuknandet och avbrottet i löneutbetalningen infaller exakt samtidigt eller om det inte är säkert vid vilken tidpunkt insjuknandet börjat, rekommenderar KT att den allmänna principen om skydd för anställda iakttas. I ett sådant fall bör man välja det alternativ som är förmånligast för den anställda, dvs. sjukledighet i stället för avbrott i löneutbetalningen.

Sjuklön betalas i enlighet med AKTA kap. V.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA

Vilka är de arbetsuppgifter som måste utföras för att det inte ska uppstå fara för liv och hälsa?

Arbetsgivaren beslutar om servicen och vårdbehovet med beaktande av lagstiftningen, medicinska principer och vårdpraxis under olika förhållanden.
 
För att garantera patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården ska man under en arbetskonflikt se till att vård ordnas åtminstone för de patienter

  • som behöver omedelbar eller brådskande (1–7 dygn) undersökning och behandling
  • vars hälsotillstånd utan omedelbar eller i brådskande ordning utförd undersökning och behandling skulle försämras väsentligt eller kunna förändras permanent
  • vars hälsotillstånd kräver fortgående undersökningar eller behandlingar vid en ändamålsenlig vårdenhet.
     
  • Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift > 
Vanliga frågor
AKTA
LÄKTA

Vad betyder nödarbete?

I 19 § i arbetstidslagen sägs följande om nödarbete:

Arbetsgivaren får beordra arbetstagaren att utföra nödarbete, om en oförutsedd händelse har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott, eller medför fara för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön. Nödarbete får utöver den ordinarie arbetstiden utföras endast i den utsträckning det är nödvändigt och högst i två veckor.

Nödarbete ger rätt att tillfälligt förbigå bland annat arbetstidslagens bestämmelser om vilotid och maximiarbetstid. Enligt AKTA kap. III § 17 kan de ordinarie arbetstiderna förlängas i de situationer och under de förutsättningar som anges i 19 § i arbetstidslagen. Nödarbete som utförs som övertidsarbete ersätts i enlighet med bestämmelserna om övertidsersättning.

Om det uppstår situationer där förutsättningarna för nödarbete uppfylls, är det möjligt att tillämpa nödarbete.

En arbetsgivare eller en företrädare för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna om nödarbete i 19 § i arbetstidslagen ska enligt 44 § i arbetstidslagen dömas till böter för arbetstidsförseelse.

Svaret har publicerats 1.10.2018 och har uppdaterats 17.3.2022 och 2.3.2022.

Vanliga frågor
AKTA

Hur bestäms semesterpenningen om en anställd strejkar omedelbart innan semestern eller en del av den börjar eller omedelbart efter det att semestern eller en del av den slutat? Och hur påverkas lönen av strejken?

Hur bestäms semesterpenningen om en anställd strejkar omedelbart innan semestern eller en del av den börjar eller omedelbart efter det att semestern eller en del av den slutat? Och hur påverkas lönen av strejken?

I en sådan situation betalas ingen semesterpenning för semestern eller semesterdelen. Lönen innehålls för strejkdagarna.

Exempel på uträkning av semesterpenningen

En anställd har rätt till 38 semesterdagar och har en fem dagars semester från måndag 11.10.2020 till söndag 18.10.2020. Strejken inleds måndag 19.10.2020, dvs. omedelbart efter den fastställda semestern.
En full semesterpenning enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 1 är 1 800,00 euro.

I detta fall betalas ingen semesterpenning för semestern, i enlighet med AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Denna avtalspunkt tillämpas i situationer där semestern börjar omedelbart efter en strejk eller strejken inleds omedelbart efter att semestern slutat.

Beloppet av den semesterpenning som ska dras av räknas ut med hjälp av formeln i avtalsbestämmelsen,

dvs. semesterdagar som ingår i semesterdelen / den intjänade semesterns längd x den sammanlagda semesterpenningen =
5 / 38 x 1 800,00 = 236,84 euro.

Om ovan nämnda anställda strejkar på måndag 19.10.2020 och tisdag 20.10 2020 innehålls lönen för två dagar. Då betalas 29/31 av den anställdas ordinarie lön för oktober. Se AKTA/SH-avtalet kap. II § 19 mom. 1 med tillämpningsanvisning.

Svaret har publicerats 6.11.2018 och har uppdaterats 15.4,.2021 och 2.3.2022.

Vanliga frågor
AKTA
LÄKTA
SH-avtalet

I en stor del av kommunerna och sjukvårdsdistrikten fattar smittskyddsmyndigheterna inte längre beslut om isolering för dem som insjuknat på grund av coronaviruset. Hur ska arbetsgivarna gå till väga när det gäller de insjuknade?

I många regioner har man beslutat att smittskyddsmyndigheterna endast i undantagsfall ska sätta dem som insjuknat på grund av coronaviruset i officiell isolering enligt 63 § i lagen om smittsamma sjukdomar. I stället har de regionala hälsomyndigheterna gett anvisningar om att en person som lider av influensasymptom ska stanna hemma tills symptomen har gett med sig. Onödiga kontakter bör undvikas i cirka 5 dagar från det att symptomen brutit ut.

Om arbetstagarna inte längre får officiella beslut om isolering, blir arbetsgivaren tvungen att bedöma frånvaron från arbetet utgående från arbetsoförmåga.
Enligt AKTA kap. V § 1 mom. 1 har en tjänsteinnehavare eller arbetstagare rätt att få tjänst- eller arbetsledighet (sjukledighet), om han eller hon på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete.

Enligt AKTA kap. V § 1 mom. 2 ska arbetsoförmåga påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar, såvida inte den som beviljar sjukledigheten av särskilda skäl anser att det i dessa fall behövs ett läkarintyg.

Arbetsgivaren kan hänvisa arbetstagaren till att kontakta företagshälsovården för att utreda arbetsoförmågan. När arbetsoförmågan beror på en orsak som avses i kap. V § 1, kan arbetsgivaren också besluta att arbetstagaren i den aktuella situationen kan vara borta från arbetet enligt egen anmälan. Om arbetstagarens frånvaro grundar sig på arbetsoförmåga antingen enligt egen anmälan, läkarintyg eller någon annan tillförlitlig utredning som avses i AKTA kap. V § 1, betalas arbetstagaren lön för sjukledigheten enligt AKTA kap. V § 2.

Om en arbetstagare enligt en medicinsk bedömning inte är arbetsoförmögen, har han eller hon inte rätt till sjukledighet med stöd av bestämmelserna om sjukledighet i AKTA. I sådana fall ska arbetstagaren i princip stå till arbetsgivarens förfogande, om man inte kommer överens om exempelvis semester eller saldoledighet. Om personens arbetsuppgifter lämpar sig att utföras på distans kan arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren om distansarbete till dess arbetstagaren kan återgå till att arbeta på plats.

Vanliga frågor
UKTA

Vilken lönepunkt tillämpas på daghemsföreståndare, biträdande föreståndare och vice föreståndare?

Lönepunkten för daghemsföreståndare

Om arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren i huvudsak arbetar som daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik och personen uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas på honom eller henne lönepunkten för daghemsföreståndare i UKTA del G (45000020).

En lärare inom småbarnspedagogik eller en biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet som getts ett tjänsteförordnande eller vars arbetsavtal temporärt har ändrats för den tid som personen har chefsuppgifter, exempelvis för hela verksamhetsåret, överförs för tiden ifråga till denna lönepunkt (45000020).

Till denna lönepunkt hör däremot inte exempelvis lärare inom småbarnspedagogik i lönepunkterna 450000044 och 450010044 som verkar som vice föreståndare (inte kontinuerliga chefsuppgifter) och som vikarierar för daghemsföreståndaren till exempel under semestrar. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms då enligt UKTA del G § 5, om inte de tillfälliga förändringarna i uppgifterna har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Om en person har ifrågavarande föreståndaruppgift men inte uppfyller ovan nämnda behörighetsvillkor omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 och står utanför lönesättningen.

Lönepunkten för biträdande föreståndare för småbarnspedagogisk enhet

I fråga om arbetstagare eller tjänsteinnehavare som inte arbetar som daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik men som kontinuerligt verkar som direkta chefer och dessutom uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik, tillämpas lönepunkten för biträdande föreståndare i UKTA del G (450000030).

Till lönepunkten i fråga kan höra till exempel biträdande daghemsföreståndare och ansvariga lärare inom småbarnspedagogik som kontinuerligt verkar som direkta chefer. Även vice föreståndare som kontinuerligt verkar som direkta chefer hör till denna lönepunkt. Den som har direkta chefsuppgifter utövar kontinuerlig arbetsledningsrätt.

Till denna lönepunkt hör däremot inte lärare inom småbarnspedagogik i lönepunkterna 450000044 och 450010044 som verkar som vice föreståndare (inte kontinuerliga chefsuppgifter) och som till exempel under semestrar vikarierar för daghemsföreståndaren eller biträdande föreståndaren för en småbarnspedagogisk enhet. Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms då enligt UKTA del G § 5, om inte de tillfälliga förändringarna i uppgifterna har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Om en arbetstagare som verkar som biträdande föreståndare för en småbarnspedagogisk enhet inte uppfyller behörighetsvillkoren enligt 26 §, 30 § eller 31 § i lagen om småbarnspedagogik eller med stöd av övergångsbestämmelserna i lagen om småbarnspedagogik (75 §) är behörig som daghemsföreståndare, speciallärare inom småbarnspedagogik eller lärare inom småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 och står utanför lönesättningen.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vilket kollektivavtal, vilka anställningsvillkor och vilken lönepunkt tillämpas på personalen i klubbverksamhet inom småbarnspedagogiken?

Med klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik avses klubbverksamhet som leds av en lärare inom småbarnspedagogik och som uppfyller kriterierna i den lag om småbarnspedagogik som gällde 1.6.2021 och grunderna för planen för småbarnspedagogik. På klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas grunderna för planen för småbarnspedagogik enligt 21 § och den lokala planen för småbarnspedagogik enligt 22 § i lagen om småbarnspedagogik, och dessa grunder styr verksamheten.

En lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik och som uppfyller behörighetskraven för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik 540/2018 (26 §, 30 § respektive 31 §, eller behörighet för nämnda uppgifter enligt övergångsbestämmelserna i 75 §) omfattas av tillämpningsområdet för UKTA del G och står utanför lönesättningen. På personer som står utanför lönesättningen i UKTA del G tillämpas lönepunkt 45999999.

På lärare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet tillämpas inte vissa arbetstidsbestämmelser enligt UKTA del G § 8 (arbetstid för planering, utvärdering och utveckling samt extra lediga dagar).

Om det inte är fråga om klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik eller om den anställda inte uppfyller ovannämnda behörighetsvillkor och arbetar som lärare inom småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5.

På socionomer inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas lönepunkten för socionomer inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (05VKA046), och på barnskötare inom småbarnspedagogik som arbetar i klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik tillämpas på motsvarande sätt lönepunkten för barnskötare inom småbarnspedagogik i AKTA bilaga 5 (05VKA054).

Vanliga frågor
UKTA

Hur mycket ska betalas i individuella tillägg till personal som omfattas av UKTA del G?

För individuella tillägg ska arbetsgivaren sedan 1.10.2022 använda minst 1,8 procent av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal som omfattas av UKTA del G. Justeringen görs årligen.

Före 1.10.2022 skulle arbetsgivaren för individuella tillägg använda minst 1,3 procent av summan av de uppgiftsrelaterade lönerna för den personal som omfattas av UKTA del G. Också före 1.10.2022 har justeringen gjorts årligen.

Höjningen av minimibeloppet för individuella tillägg 1.10.2022 har samband med fördelningen av den centraliserade potten. Genom en lokal justeringspott riktades 0,45 procent av lönesumman i del G till individuella tillägg för anställda som omfattas av del G (Undervisningspersonalen inom småbarnspedagogiken). Den lokala justeringspotten innebär att minimibeloppet för det individuella tillägget enligt protokollsanteckningen i AKTA kap. II § 11 är 0,5 procentenheter högre för lärare som omfattas av del G än vad som anges i bestämmelsen i AKTA.

Trots att minimibeloppet för individuella tillägg i UKTA del G sedan 1.10.2022 har varit 1,8 procent, har det inte varit nödvändigt att justera minimibeloppet just 1.10.2022 i samband med fördelningen av den lokala justeringspotten på 0,45 procent, om inte tidpunkten har varit den justeringstidpunkt som arbetsgivaren tillämpat. Minimibeloppet på 1,8 procent för individuella tillägg ska dock uppnås vid den normala justeringstidpunkten efter fördelningen av den lokala justeringspotten.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vilken lönepunkt och vilka anställningsvillkor tillämpas på speciallärare inom småbarnspedagogik som inte uppfyller behörighetsvillkoren?

Om en person inte har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik men arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av en sådan tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren som avses i 33 § i lagen, tillämpas lönepunkt 05VKB045. En sådan person omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5, men grundlönen bestäms enligt UKTA del G. Till övriga delar tillämpas bestämmelserna i AKTA bilaga 5.

Om personen har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (26 § eller 75 §) eller som daghemsföreståndare (31 §) eller har behörighet enligt övergångsbestämmelserna i 75 § i lagen, men inte har behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik (30 §), och han eller hon tillfälligt arbetar som speciallärare inom småbarnspedagogik med stöd av 33 § i lagen, omfattas personen av tillämpningsområdet för UKTA del G.

På speciallärare som omfattas av tillämpningsområdet för del G och som arbetar på daghem och sjukhus tillämpas lönepunkten för speciallärare inom småbarnspedagogik enligt UKTA del G.

I denna lönepunkt används

  • koden 4 50 01 04 2 om personen har pedagogie magisterexamen
  • koden 4 50 00 04 2 om personen har pedagogie kandidatexamen eller annan behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik.

Det är alltså en och samma lönepunkt där olika examensbaserade koder används av statistiska skäl.

Vanliga frågor
UKTA

Vilken lönepunkt och vilka anställningsvillkor tillämpas på daghemsföreståndare som inte uppfyller behörighetsvillkoren?

Om personen har behörighet enligt lagen om småbarnspedagogik som daghemsföreståndare (31 § eller 75 §), lärare inom småbarnspedagogik (26 § eller 75 §) eller speciallärare inom småbarnspedagogik (30 §) och arbetar som daghemsföreståndare, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för UKTA del G. I detta fall tillämpas lönepunkten för daghemsföreståndare i UKTA del G. Ifrågavarande lönepunkt är 4 50 00 020.

Om personen inte uppfyller något av ovan nämnda behörighetsvillkor och arbetar som daghemsföreståndare med stöd av en tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren enligt 33 § i lagen om småbarnspedagogik, omfattas han eller hon av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5 och står utanför lönesättningen.

 

 

Vanliga frågor
AKTA

Vilken lönepunkt och vilka anställningsvillkor tillämpas på lärare inom småbarnspedagogik som inte uppfyller behörighetsvillkoren?

Om en person inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik (26 §, 30 §, 31 §, eller 75 §) och arbetar som lärare inom småbarnspedagogik med stöd av en tillfällig avvikelse från behörighetsvillkoren enligt 33 § i lagen, tillämpas lönepunkt 05VKA045.

Lärare som saknar behörighet omfattas av tillämpningsområdet för AKTA bilaga 5, men deras grundlön bestäms enligt UKTA del G. Till övriga delar tillämpas bestämmelserna i AKTA bilaga 5 på dem.

 

Vanliga frågor
UKTA

Måste arbetstiden för planering, utvärdering och utveckling antecknas i arbetsskiftsförteckningen?

Vid planering av arbetstiden ska en tillräcklig del av den ordinarie arbetstiden (38 timmar 15 minuter) reserveras i arbetsskiftsförteckningen för verksamhet utanför barngruppen, dvs. för planering av undervisning och fostran inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, för utvärderings- och utvecklingsarbete samt för utarbetande av planer för förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken.
 
Eftersom andelen tid för sådant arbete kan variera till exempel månadsvis beroende på verksamhetens behov, är det viktigt att planera

  • hur mycket planeringstid som behövs utanför barngruppen vid respektive tidpunkt
  • vid vilket tillfälle det är lämpligt att utföra uppgifter utanför barngruppen.

Arbetsgivaren ansvarar för att det reserveras tillräckligt med tid för arbete utanför barngruppen och arbetsgivaren har också rätt att leda och övervaka arbetet.
 
Arbetstiden för planering, utvärdering och utveckling omfattas dock inte av bestämmelserna om arbetstidsbokföring i arbetstidslagen, och bestämmelserna om arbetsskiftsförteckningen i AKTA kap. III § 28 tillämpas inte på registrering av denna arbetstid.
 
Arbetstiden för planering, utvärdering och utveckling kan planeras in i arbetsskiftsförteckningen, men alternativt kan planen göras upp i ett separat dokument.

Någon egentlig uppföljning av hur mycket arbetstid som använts för planering, utvärdering och utveckling behöver inte göras.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Vad innebär blockad? Påverkar en blockad arbetsgivarens arbetsledningsrätt?

Med blockad avses fackförbundets uppmaning till sina medlemmar att låta bli att utföra arbete som hör till vakanta tjänster eller befattningar.

En blockad begränsar inte andra än fackförbundets medlemmar från att utföra uppgifter som omfattas av blockaden.

Arbetsgivaren utövar trots blockaden sin arbetsledningsrätt normalt med beaktande av den s.k. neutralitetsprincipen.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Vad innebär ansökningsförbud? Påverkar ett ansökningsförbud arbetsgivarens arbetsledningsrätt?

Med ansökningsförbud avses ett förbud som ett fackförbund utlyst mot att söka en vakant tjänst eller befattning.

Ett ansökningsförbud begränsar inte arbetsgivarens rätt att söka och anställa ny personal eller rätten för personer som inte hör till fackförbundet att söka en tjänst eller befattning.

 

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Tjänas semester in under tiden för avbrott i löneutbetalningen enligt 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar?

Nej, semester intjänas inte.

Det är inte fråga om annan tjänst- eller arbetsledighet, så AKTA kap. IV § 4 mom. 9 tillämpas inte.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

 

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Löneutbetalningen till en anställd har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Ska den anställda beviljas semester under semesterperioden 2.5.2022–30.9.2022?

En arbetstagare eller tjänsteinnehavare ska beviljas semester i enlighet med AKTA kap. IV § 7. Arbetsgivaren och den anställda kan också komma överens om semestertidpunkten i enlighet med AKTA kap. IV § 8.

Löneutbetalningen återupptas för den tid semestern varar och för semestertiden betalas semesterlön.

Om den anställda vid semesterns slut inte har det skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren inte har annat arbete att erbjuda (se 48 a § 3 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar), fortsätter avbrottet i löneutbetalningen efter semestern.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Löneutbetalningen till en anställd har avbrutits med stöd av 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Den anställdas semester fastställs till semesterperioden enligt AKTA kap. IV § 7 och infaller under tiden för avbrottet i löneutbetalningen. Avbrottet i den anställdas löneutbetalning fortsätter efter semestern. Ska den anställda betalas semesterpenning?

Enligt AKTA kap. IV § 18 mom. 3 betalas ingen semesterpenning för semester eller en del av den, om tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren omedelbart innan semestern eller semesterdelen börjat eller omedelbart efter att semestern eller semesterdelen slutat, på grund av strejk eller av någon annan orsak varit borta från tjänsteutövningen/arbetet utan tillstånd eller giltigt skäl.

Semesterpenning betalas inte heller i samband med semesterersättning, om

  • en tjänsteinnehavare eller arbetstagare underlåter att iaktta uppsägningstiden
  • en tjänsteinnehavare har avsatts från sin tjänst
  • en tjänsteinnehavare eller arbetstagare häver en visstidsanställning utan att det finns en viktig orsak till detta
  • anställningsförhållandet hävs eller arbetsavtalet anses hävt.

En arbetstagare har giltig orsak att vara borta från arbetet, när han eller hon inte har ett sådant skydd som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar och arbetsgivaren av denna orsak har avbrutit löneutbetalningen. I detta fall tillämpas inte AKTA kap. IV § 18 mom. 3. Arbetstagaren ska betalas semesterpenning i enlighet med AKTA.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Hur säkerställs de arbetarskyddsfullmäktigas påverkningsmöjligheter i stora organisationer?

I stora organisationer är det bra att överväga en samarbetsorganisation för arbetarskyddet i två eller tre nivåer för att säkerställa de arbetarskyddsfullmäktigas rätt att delta i arbetarskyddskommissionen eller annat representativt samarbetsorgan samt rätten att lägga fram förslag till ärenden som ska behandlas i arbetarskyddskommissionen.

Arbets- och tjänstekollektivavtalet om arbetarskyddssamarbete i kommun- och välfärdssektorn (27.10.2022):

§ 5 Organisationen för arbetarskyddssamarbete

För samarbetet inom arbetarskydds- och arbetsmiljöarbetet ska arbetsplatsen i enlighet med tillsynslagen ha en arbetarskyddschef, en arbetarskyddsfullmäktig med ersättare och en arbetarskyddskommission eller något annat samarbetsorgan som har hand om arbetarskyddssamarbetet i enlighet med 14 § i lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare i kommuner och välfärdsområden. I ett annat motsvarande representativt samarbetsorgan företräder arbetarskyddsfullmäktigen arbetstagarna när ärenden som avses i 26 § i tillsynslagen behandlas. De arbetarskyddsfullmäktiga är alltid medlemmar i arbetarskyddskommissionen.

Utöver arbetarskyddskommissionen eller ett annat representativt samarbetsorgan som nämns ovan i mom. 1 kan man i stora arbetsgivarenheter eller på någon annan grund som avvägs lokalt genom ett lokalt avtal bilda samarbetsorgan eller samarbetsenheter på två eller tre nivåer för enskilda förvaltningar, serviceområden eller verksamhetsområden eller för ett verk, en inrättning eller någon annan ändamålsenlig, till exempel regional, helhet.

9 § Arbetarskyddskommissionen eller motsvarande representativa samarbetsorgan

En medlem i arbetarskyddskommissionen har rätt att lägga fram förslag till ärenden som ska tas upp i kommissionen, ge förslag till utveckling av samarbetet och få motiverad respons på förslagen.

Lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006):

Val av arbetarskyddskommission samt arbetarskyddskommissionens sammansättning (39 §)

Arbetarskyddsfullmäktige är medlemmar i arbetarskyddskommissionen.

Mer på webben

Sidan har uppdaterats 21.3.2024 med bland annat länken till det senaste tjänste- och arbetskollektivavtalet om samarbete.

 

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Arbetsgivaren har utsett en chef till ansvarig under strejk. Chefen hör till det arbetstagarförbund som gett strejkvarsel. Kan chefen vägra arbeta under strejken?

Ja, chefen kan vägra arbeta.

Varje löntagare omfattas i sista hand av den fackliga föreningsfrihet som tryggas i grundlagen och som innefattar rätten till konfliktåtgärder. Löntagaren får därför inte utsättas för några negativa påföljder om han eller hon utövar sin rätt att vidta konfliktåtgärder under en laglig strejk som organiseras av en fackorganisation.
    
När en ansvarig utses lönar det sig därför att också utse en eller flera ersättare, om det är möjligt.

En person vars intressen påverkas av arbetskonfliktens utfall bör inte utses till ansvarig.

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Kan en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför strejken vägra att utföra arbete som omfattas av en laglig strejk?

Enligt den s.k. neutralitetsprincipen är en arbetstagare eller tjänsteinnehavare som står utanför en arbetskonflikt inte skyldig att utföra arbetsuppgifter som omfattas av en laglig strejk, utan får vägra utföra sådana uppgifter, om personen i fråga inte heller i normala fall utför dem.

Den anställda är ändå skyldig att utföra alla sina normala arbetsuppgifter, dvs. samma uppgifter som annars, och i motsvarande omfattning också andra uppgifter som avviker från det vanliga arbetet men som den anställda har utfört även under normala förhållanden.

Rätten att vägra förutsätter att det är fråga om en laglig strejk med klara gränser.