Suomeksi

Vanliga frågor

Vanliga frågor
AKTA
SH-avtalet

Kan man kräva att personalen i ett centralkök har det skydd mot sjukdomen covid-19 som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar?

Enligt 48 a § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar får personer som inte har påvisat att de har skydd mot sjukdomen covid-19 till följd av vaccinering eller till följd av en högst sex månader tidigare genomgången, laboratorieverifierad covid-19 endast av särskilda skäl anlitas för alla sådana uppgifter inom social- och hälsovården som innebär smittrisk vid närkontakt för sådana klienter eller patienter som riskerar att få allvarliga konsekvenser av sjukdomen covid-19. En arbetstagare som av medicinska skäl inte kan låta vaccinera sig får påvisa skydd mot sjukdomen covid-19 med ett intyg över ett negativt resultat av ett covid-19-test som utförts på arbetstagaren högst 72 timmar innan arbetstagaren anländer till arbetsskiftet.

Enligt regeringens proposition 230/2021 rd (s. 29)

"Bestämmelserna begränsas alltså inte enbart till dem som utför uppgifter som ankommer på yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården, utan gäller också till exempel personer i sådana städ- eller kosthållsuppgifter som i sina uppgifter kan orsaka risk för covid-19-smitta för klienter eller patienter till exempel när de vistas i samma utrymme eller rum som de. Skydd mot covid-19 bör dock inte krävas i situationer när en person som utför social- och hälsovårdstjänster till exempel utför sådana uppgifter inom ekonomiförvaltningen eller i ett sjukhuskök, som inte alls innebär att de träffar klienter eller patienter för vilka sjukdomen covid-19 riskerar att få allvarliga konsekvenser. Dock är det motiverat att ha skydd mot covid-19 också för personer i sådana uppgifter som inte innebär direkt närkontakt med klienter eller patienter, men där smitta kan spridas vidare till personal i sådana uppgifter som innebär smittrisk till följd av närkontakt för sådana klienter eller patienter för vilka sjukdomen covid-19 riskerar att få allvarliga konsekvenser. Viss personal vid hälsocentraler eller sjukhusavdelningar eller arbetstagare vid samma boendeenheter inom socialvården bör därför ha tillräckligt skydd mot covid-19 för att minimera smittrisken för klienter och patienter. Det bidrar också till att trygga arbetarskyddet vid sådana tjänster inom social- och hälsovården."

Enligt social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 37/2021 rd (s. 5) gäller kravet ”enligt bestämmelsens ordalydelse uttryckligen uppgifter som innebär risk för smitta genom närkontakt.”

Arbetsgivaren ska överväga från fall till fall huruvida man kan kräva att en person som arbetar i ett centralkök har det skydd mot sjukdomen covid-19 som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetsgivaren ska i sin prövning beakta de motiveringar i regeringens proposition som nämns ovan.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Vad ska arbetsgivaren beakta när man på arbetsplatsen överväger olika arbetsformer efter coronapandemin?

När coronaepidemiläget förändras och vaccinationstäckningen ökar kan man på arbetsplatserna börja fundera på olika arbetsformer, såsom arbete på plats, distansarbete eller hybridarbete. När arbetsgivaren överväger olika arbetsformer ska saken diskuteras med personalen.

Innan man återgår till arbete på plats eller hybridarbete, ska arbetsgivaren uppdatera riskbedömningen på arbetsplatsen. Utifrån riskbedömningen beslutar man om behövliga åtgärder och uppdaterar de anvisningar som gäller på arbetsplatsen (t.ex. säkerhetsavstånd, personlig skyddsutrustning, renhet och hygien).

Närmare information om riskbedömning finns på KT:s webbplats.

Om arbetet organiseras som hybrid- eller distansarbete, ska arbetsgivaren utforma principer och tillvägagångssätt som ska följas i arbetet.

När arbetsgivaren överväger återgången till arbete på plats och skapar arbetsprinciper lönar det sig att också ta del av till exempel KT:s och Arbetshälsoinstitutets anvisningar:

Mer på webben

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

På vilket sätt ska coronaviruset beaktas vid bedömningen av arbetsplatsens risker?

Bestämmelser om arbetsgivarens förpliktelser finns bland annat i arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8 § i arbetarskyddslagen). Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagarnas exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för hälsan begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa (40 § i arbetarskyddslagen). Coronaviruset som orsakar COVID-19 räknas till de biologiska riskfaktorerna.

Arbetsgivaren ska med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Utredningen och bedömningen ska ses över när förhållandena ändras väsentligt och även i övrigt uppdateras (se 10 § i arbetarskyddslagen).

Arbetshälsoinstitutet (TTL) konstaterar i sina anvisningar att om det finns en risk att exponeras för coronavirus på arbetsplatsen ska arbetsgivaren fastställa sannolikheten för att arbetstagarna exponeras och hur allvarliga sjukdomens konsekvenser är. På basis av dessa kan man på arbetsplatsen bedöma hur stor risken är för arbetstagarna samt planera och genomföra åtgärder med vilka riskerna kan minskas. Arbetsgivaren ska bedöma de risker som hänför sig till utförandet av arbetet också vid distansarbete och hybridarbete.

Dessutom har Arbetshälsoinstitutet gett närmare anvisningar om hur sannolikheten för smittorisk bedöms. Arbetshälsoinstitutet har utarbetat en checklista till stöd för bedömningen av den sannolika risken för coronasmitta.

Det är också väsentligt att man, som en del av bedömningen av sannolikheten, beaktar regionala begränsningar och rekommendationer.

Enligt Arbetshälsoinstitutet bör man på arbetsplatsen överväga striktare åtgärder ju större smittorisken är. Om det inte finns någon betydande sannolikhet för exponering på arbetsplatsen, räcker det med att ombesörja hygien och god ventilation samt att hänvisa arbetstagare med symptom till hälsovården.

Enligt Arbetshälsoinstitutet är det bästa skyddet mot coronaviruset att så många arbetstagare som möjligt blir vaccinerade. Det minskar avsevärt sannolikheten för coronasmitta och de allvarligaste följderna av sjukdomen. I riskbedömningen innebär detta att risknivån sjunker och nödvändiga åtgärder för att hantera riskerna kan lindras för de vaccinerade. Samtidigt måste man dock beakta beslutets inverkan på dem som inte har vaccinerats eller som inte har vaccinationsskydd.

Om man enligt riskbedömningen inte har uppnått tillräcklig vaccinationstäckning på arbetsplatsen, kan sannolikheten för smittorisk bedömas med hjälp av de tilläggsfrågor som finns i Arbetshälsoinstitutets anvisningar. Det rekommenderas att sannolikheten för smittorisk i vilket fall som helst bedöms med hjälp av tilläggsfrågorna, även om arbetsgivaren känner till vaccinationstäckningen.

Arbetsgivaren har inte rätt att få information om de anställdas vaccinationer, men arbetsgivaren kan uppmuntra till vaccination och muntligt diskutera vaccinationssituationen. Arbetstagaren är dock inte skyldig att informera arbetsgivaren om vaccinationer.

Alla åldersgrupper har nu haft möjlighet att få en fullständig vaccinationsserie, så arbetsgivaren kan planera en återgång till arbetet och uppdatera riskbedömningen. Det är på arbetstagarens ansvar att med sin chef eller företagshälsovården ta upp sitt eventuella hälsotillstånd, såsom tillhörigheten till en riskgrupp, om arbetstagaren anser att det förutsätter specialarrangemang i hans eller hennes arbetsuppgifter. Härvid kan också företagshälsovården anlitas för att utreda risken och åtgärderna i det enskilda fallet i fråga.

Enligt Arbetshälsoinstitutet kan det i vissa situationer, på grund av bristfällig vaccinationsinformation, vara nödvändigt att med hjälp av riskbedömningen kontrollera vilken betydelse bristen på information har för säkerheten i arbetet.

Arbetarskyddsförvaltningen påpekar att om man vid riskbedömningen kommer fram till att en arbetstagares avsaknad av vaccination medför fara, bör arbetsgivaren i första hand sträva efter att ordna arbetsuppgifterna så att arbetstagaren kan erbjudas sådant arbete som motsvarar hans eller hennes arbetsavtal. Om sådant arbete inte kan erbjudas, bör man om möjligt erbjuda arbete som i övrigt motsvarar arbetstagarens kompetens och erfarenhet och som arbetstagaren skäligen kunde utbildas för och tryggt kunde utföra.

Arbetsgivaren ska vid organiseringen av arbetsuppgifterna iaktta arbetsavtalslagen samt lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden samt kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal. Det är viktigt att arbetsgivaren också beaktar bland annat bestämmelsen om en överföring på åtta (8) veckor i kap. I § 10 i AKTA. Arbetsgivaren och dennes företrädare bör också beakta bestämmelsen om arbetarskyddsbrott i 47 kap. 1 § i strafflagen och bestämmelsen om arbetarskyddsförseelse i 63 § i arbetarskyddslagen.

Utifrån riskbedömningen beslutar man på arbetsplatsen om nödvändiga åtgärder, såsom säkerhetsavstånd eller användning av masker. Arbetshälsoinstitutet har i sina anvisningar rekommenderat åtgärder för att minska smittorisken på basis av riskbedömningen. I första hand lönar det sig att rekommendera att arbetstagarna låter vaccinera sig. Farorna bör också undanröjas genom tekniska eller organisatoriska arrangemang, och om man med hjälp av distansarbete, lokal- och arbetstidsarrangemang på arbetsplatsen eller andra åtgärder inte uppnår en godtagbar risknivå, kan masker eller andningsskydd tas i bruk på arbetsplatserna.

Om arbetsgivaren bestämmer att masker eller andningsskydd ska användas, skaffar arbetsgivaren dessa och ser till att det finns tillräckligt med masker och skydd att tillgå. Arbetstagarna ska följa de direktiv om användning av masker och skydd som arbetsgivarens gett på basis av riskbedömningen.

Arbetsgivaren ska övervaka att arbetarskyddsbestämmelserna iakttas och se till att arbetstagarna utbildas i korrekt användning av masker eller skyddsutrustning.


Anvisningarna har publicerats 2.9.2021 och uppdaterats 16.11.2021.

Vanliga frågor
AKTA

Kan en chef/tjänsteman ställa upp som kandidat vid arbetarskyddsval? Hur definieras begreppet chef?

Personer i tjänstemannaställning på en arbetsplats har rätt att bland sig utse en arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare till företrädare för sig.
Med tjänsteman avses i det kommunala avtalet om arbetarskyddssamarbete en person som har i främsta uppgift att leda och övervaka sina underordnades arbete och som inte deltar i deras arbete eller gör det endast tillfälligt.

Chefer kan ställa upp som kandidater vid val av arbetarskyddsfullmäktig för tjänstemän, om de vill utöva sin rätt att välja en egen arbetarskyddsfullmäktig. Om tjänstemännen inte vill välja en egen arbetarskyddsfullmäktig, räknas de med bland dem som arbetstagarnas arbetarskyddsfullmäktig företräder. De kan inte ställa upp i valet av arbetarskyddsfullmäktig för arbetstagarna, men de kan rösta i valet.

Social- och hälsovårdsministeriet har i sitt utlåtande (STM/4411/2015) ansett att en chef som utövar sin rätt att leda och övervaka arbetet och som har rätt att anställa eller säga upp arbetstagare eller som annars företräder arbetsgivaren inte kan vara arbetarskyddsfullmäktig när arbetstagarnas löne- och arbetsvillkor fastställs. Om en sådan person är arbetarskyddsfullmäktig för arbetstagarna strider det enligt Social- och hälsovårdsministeriet mot syftet med samarbetet.

Samarbetsgruppen för arbetarskyddet (Tyry) anser att konflikter kan uppkomma om en chef är såväl arbetarskyddsfullmäktig för arbetstagarna som deras överordnade. Det är möjligt att opartiskheten hos chefen och arbetstagarnas rätt till en egen företrädare i arbetarskyddssamarbetet kan äventyras.

Vanliga frågor
AKTA

Kan en arbetsgivarrepresentant ställa upp som kandidat vid arbetarskyddsval? Hur definieras begreppet arbetsgivarrepresentant?

I enlighet med valanvisningen för kommunsektorn anses som arbetsgivarrepresentant till exempel kommundirektören, chefen för ett kommunalt verk eller en institution och den som utsetts till arbetarskyddschef. De kan inte ställa upp i eller rösta i arbetarskyddsval.

 

Vanliga frågor
AKTA

Hur fastställs den arbetsplats eller det verksamhetsområde som en arbetarskyddsfullmäktig representerar?

Begreppet arbetsplats påverkar det representativa samarbetet och valet av arbetarskyddsfullmäktig.

För att kunna verkställa valet ska avtalsparterna tillsammans fastställa den arbetsplats, dvs. det verksamhetsområde, till vilket samarbetspersonerna inom arbetarskyddet väljs.

Arbetsplatsen kan utgöras av en helhet som består av ett eller flera verksamhetsställen eller enheter som hör till samma arbetsgivare.

När en arbetarskyddsfullmäktigs verksamhetsområde (arbetsplats) fastställs beaktas

  • arten och omfattningen av arbetsgivarens verksamhet
  • antal anställda vid verksamhetsenheterna
  • risker och olägenheter i arbetet.

Det kan fastställas flera verksamhetsområden för en arbetsgivare. Arbetstagarna väljer genom val en arbetarskyddsfullmäktig och två ersättare för varje verksamhetsområde.

En arbetstagare kan ställa upp som kandidat endast inom sitt eget verksamhetsområde och de röstberättigade kan rösta endast på kandidater inom sitt eget verksamhetsområde.

Om tjänstemännen vill välja en egen arbetarskyddsfullmäktig är förfaringssättet det samma.

En röstberättigad har endast en röst vid valet inom verksamhetsområdet.

Vid majoritetsval blir den som fått flest röster vald till arbetarskyddsfullmäktig.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

När ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för farliga biologiska agenser (inkl. corona) och vilka uppgifter ska antecknas i förteckningen?

Enligt 40 a § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller orsakar allvarliga sjukdomar hos människan. Coronaviruset är en sådan biologisk agens.

I förteckningen över exponerade arbetstagare ska antecknas (statsrådets förordning 747/2020)

  1. den exponerade arbetstagarens namn och yrke
  2. arbetsplatsens bransch och det arbete som utförts
  3. uppgifter om den biologiska agens som orsakat exponering, i den mån det är känt
  4. en beskrivning av hur och när exponeringen inträffade.

I vilka situationer kan arbetstagaren i sitt arbete exponeras för coronavirus?

Enligt arbetarskyddsförvaltningens anvisningar av på svenska 9.3.2021 förutsätter exponering i arbetet inte insjuknande, utan en situation där arbetstagaren har haft en verklig risk att bli smittad i sitt arbete antingen av kunder, patienter, barn, elever eller kolleger – eller vem som helst som arbetstagaren möter i arbetet eller arbetsuppgifterna. Exponeringen bedöms alltid från fall till fall.

Exponering för Covid19-viruset påverkas till exempel av användning av skyddsutrustning eller masker, lokalens storlek, ventilation, avstånd och hur länge mötet varar.
Enbart användning eller icke-användning av mask visar inte med säkerhet om exponering har inträffat.

De som exponerats på arbetsplatsen utreds utan dröjsmål inom organisationen av arbetsgivaren eller den närmaste chefen. Arbetsgivarens representant eller den närmaste chefen antecknar uppgifterna om exponerade arbetstagare på det sätt som man kommit överens om inom organisationen. Detta förutsätter inte ett officiellt karantänbeslut av en smittskyddsläkare, utan det räcker att veta att exponeringen har skett på arbetsplatsen eller vid utförandet av arbetet.

Om någon i arbetsgemenskapen är smittad av Covid19, kan exponering i arbetet exempelvis vara möten i personalrum och kafferum eller arbete sida vid sida på en produktionslinje. Om mötet med medarbetaren inte sker under arbetsdagen, utan till exempel i gymmet på kvällen, beror exponeringen inte på arbetet och ingår inte i den här förteckningen.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har i sina anvisningar beskrivit situationer där exponering kan ha inträffat.

Läs mer i tidskriften Kuntatyönantaja

Mer anvisningar om ämnet på webben

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Kan den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen och ersättaren agera samtidigt?

Det är inte möjligt att fördela arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter till ersättare, utan ersättarna sköter uppgifter som hänför sig till samarbetet inom arbetarskyddet endast när de är ställföreträdare för den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen när denne är förhindrad att sköta sina uppgifter.

 

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Kan man på arbetsplatsen välja en gemensam ersättare för alla arbetarskyddsfullmäktiga?

Enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) är ersättarna personliga för respektive ordinarie arbetarskyddsfullmäktig.

Det är alltså inte möjligt att på arbetsplatsen välja ersättare som är gemensamma för alla.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Hurdan rätt till utbildning har arbetarskyddsfullmäktigens ersättare?

Vid behandlingen av en arbetarskyddsfullmäktigs och ersättares utbildningsbehov och genomförandet av utbildningen iakttas utöver 33 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) även kommunsektorns utbildningsavtal.

Ersättaren har motsvarande rätt att få den utbildning som skötseln av samarbetsuppgifterna förutsätter som den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen (33 §).

Arbetsgivaren ska se till att ersättarna får delta i utbildning som hänför sig till arbetarskyddet och samarbetet och att kostnaderna för utbildningen ersätts i enlighet med utbildningsavtalet för kommunsektorn.

Arbetsgivaren, arbetarskyddsfullmäktigen och fullmäktigens ersättare ska inom två månader från valet ta upp behovet av utbildning och de arrangemang som utbildningen föranleder.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

När träder ersättaren i arbetarskyddsfullmäktigens ställe och när börjar utbetalningen av ersättningen till honom eller henne?

Om den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad att sköta sina uppgifter sköts uppgifterna av den som valts till arbetarskyddsfullmäktigens första ersättare eller om denne har förhinder av den andra ersättaren.

Ersättarens tidsanvändning påverkas av hur länge den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad att sköta sina uppgifter och om hindret har varit känt på förhand.
Enligt tillsynslagen ska arbetsgivaren möjliggöra ersättarens nödvändiga verksamhet och den befrielse som behövs när den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad.

1. Den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen är tillfälligt förhindrad att sköta sina uppgifter (kortare tid än en månad).

Ett tillfälligt hinder kan vara till exempel tjänst- eller arbetsledighet, semester eller arbetsresa. Då sköter arbetarskyddsfullmäktigens ersättare de nödvändiga arbetarskyddsuppgifter som inte kan vänta på att den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen återvänder för att sköta uppdraget. Nödvändiga uppgifter är till exempel deltagande i en arbetarskyddsinspektion, utredning av olycksfall, utnyttjande av rätt att avbryta ett arbete o.d.

Ersättaren har då samma rätt som den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen att få de uppgifter och använda den tid som skötseln av uppdraget kräver och till ersättning för inkomstbortfall.

2. Den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad att sköta sina uppgifter utan avbrott under minst en månad och hindret är inte känt på förhand.

Under den första månaden går man till väga såsom i punkt 1. Efter en månad får arbetarskyddsfullmäktigens ersättare motsvarande befrielse från sina ordinarie arbetsuppgifter som fastställts för den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen. Befrielsen är i kraft tills den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen återvänder för att sköta sitt uppdrag.

Efter en månad är arbetarskyddsfullmäktigens ersättare också berättigad till den månatliga ersättning som betalas till en arbetarskyddsfullmäktig i enlighet med tjänste- och arbetskollektivavtalet.

Ersättning betalas högst så länge som ersättaren sköter den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag.

3. Den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen är förhindrad att sköta sina uppgifter utan avbrott under minst en månad och hindret är känt på förhand.

Ersättarens tidsanvändning börjar genast när den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens förhinder börjar.

Den månatliga ersättning som enligt tjänste- och arbetskollektivavtalet betalas till en arbetarskyddsfullmäktig betalas också till ersättaren efter att den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen, till följd av avlönad frånvaro (t.ex. sjukfrånvaro), har varit förhindrad att sköta sitt uppdrag utan avbrott under minst en månad. Ersättning betalas högst så länge som ersättaren sköter den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag.

Om den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigens anställningsförhållande upphör eller han eller hon avgår från uppdraget under pågående mandatperiod, blir den första ersättaren ordinarie arbetarskyddsfullmäktig medan den andra ersättaren blir första ersättare för den återstående mandatperioden. Vid behov ska kompletteringsval ordnas för val av den andra ersättare som saknas.

En ersättare har ett utvidgat uppsägningsskydd enligt arbetsavtalslagen endast när han eller hon faktiskt sköter samarbetsuppgifter inom arbetarskyddet då den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt eller permanent är förhindrad att sköta sitt uppdrag.

Vanliga frågor
AKTA

Hur ska man skydda anställda som hör till en riskgrupp för coronavirus?

Institutet för hälsa och välfärd har fastställt de grupper som är mer benägna att få en allvarlig coronavirusinfektion. I gruppen ingår utöver äldre personer också sådana som har en allvarlig grundsjukdom som avsevärt försämrar lungornas eller hjärtats funktion eller kroppens motståndskraft.

Under coronavirusepidemin måste arbetsgivaren avgöra om risken att smittas av coronavirus är större i arbetet än i samhället i övrigt.

I riskbedömningen måste man beakta till exempel antalet närkontakter och deras längd samt möjligheten att skydda sig. Om risken för smitta bedöms ha ökat avsevärt, ska arbetsgivaren vidta arbetarskyddsåtgärder. Arbetsgivaren ska vid behov använda sig av företagshälsovårdens sakkunskap vid bedömningen av riskerna.

Social- och hälsovårdsministeriet har gett anvisningar om hur man bedömer riskerna för anställda som riskerar få de allvarligare formerna av covid-19.

Om en anställd har förhöjd risk att insjukna i en allvarlig form av coronavirusinfektion ska arbetsgivaren tillsammans med företagshälsovården utvärdera den anställdas möjlighet att arbeta tryggt.

I första hand ska arbetet ordnas så att närkontakt kan undvikas (till exempel genom ändrade arbetssätt).

Arbetsgivaren och den anställda kan i mån av möjlighet komma överens om arbete på distans. Om distansarbete inte är möjligt ska arbetsgivaren bedöma om det är möjligt att arbeta i skyddsutrustning. Arbetsgivaren kan också ordna arbetet så att det är möjligt att undvika kontakt. Dessutom kan man ordna utbildning för den anställda.

Mer på webben


Frågan har publicerats 18.3.2020 och svaret har uppdaterats 27.3, 6.4 och 9.4.2020 samt 23.9.2021.

Vanliga frågor
AKTA

Måste arbetsgivaren betala lön till en arbetstagare som inte kan utföra sitt eget arbete under coronavirusepidemin, eftersom han eller hon hör till en riskgrupp?

Om personen på grund av sin sjukdom tillhör en riskgrupp och ett insjuknande covid-19 kunde innebära ett allvarligt hot mot personens hälsa ska personen inte placeras i uppgifter med förhöjd risk att exponeras för smitta.

Arbetsgivaren kan förutsätta att den anställda företer ett utlåtande från företagshälsovården om sin lämplighet för sitt arbete under coronapandemin. Enligt Arbetshälsoinstitutets anvisningar för företagshälsovården noteras i dessa fall i lämplighetsutlåtandet ”lämplig med förbehåll” och den tid under vilket utlåtandet gäller. Under rubriken tilläggsuppgifter noteras förbehållen och rekommendationerna (till exempel att distansarbete rekommenderas för att undvika smitta, eller uppgifter utan närkontakt med andra människor).

Om en arbetstagare som hör till en riskgrupp inte kan arbeta med sina normala uppgifter ens med skyddsutrustning kan arbetsgivaren omorganisera arbetstagarens nuvarande uppgifter inom ramen för sin arbetsledningsrätt. Arbetsgivaren kan också avtala med arbetstagaren om uppgifter som avviker från arbetsavtalet.

Med stöd av AKTA kap. I § 10 kan arbetsgivaren även ensidigt tillfälligt omplacera en arbetstagare i uppgifter som avviker från arbetsavtalet för högst 8 veckor. Uppgifterna ska dock vara lämpliga för arbetstagaren med beaktande av arbetstagarens utbildning och arbetserfarenhet. Under en tillfällig omplacering betalas till arbetstagaren den egna uppgiftsrelaterade lönen (se AKTA kap. II § 10).

I fråga om en tjänsteinnehavare kan det bli fråga om en ändring av tjänsteutövningsskyldigheten i enlighet med 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare eller förflyttning till ett annat tjänsteförhållande i enlighet med 24 § i denna lag.

Om den anställda enligt ett läkarintyg är arbetsoförmögen till följd av en sjukdom, en skada eller ett olycksfall, betalas sjuklön enligt AKTA kap. V. Läkaren bedömer när det är aktuellt att skriva ett intyg över arbetsoförmåga.

Om arbetsgivaren inte kan omorganisera eller ändra arbetstagarens uppgifter och arbetstagaren inte har ett läkarintyg över arbetsoförmåga, kan arbetstagaren också anvisas utbildning. Arbetsgivaren kan också avtala med arbetstagaren om att ta ut semester eller andra ledigheter.

Om inget av de här alternativen är möjligt, ska arbetsgivaren i sista hand på grund av sin arbetarskydds- och arbetssäkerhetsskyldighet befria arbetstagaren från skyldigheten att arbeta. Huruvida lön betalas för tiden för befrielse från skyldigheten att arbeta beror på om hindret för arbete huvudsakligen anses bero på arbetsgivaren eller arbetstagaren. Tvister som gäller löneutbetalning avgörs i sista hand i domstol. KT känner inte till någon rättspraxis i frågan.


Svaret har publicerats 14.4.2020 och uppdaterats 23.9.2021.

Vanliga frågor
AKTA

Kan arbetsgivaren tillåta användning av ansiktsmask på arbetsplatsen eller under utförande av arbete även om arbetsgivaren inte kräver det?

Arbetsgivaren kan med stöd av sin arbetsledningsrätt bestämma hur och med vilken utrustning arbetet utförs.

Å andra sidan förutsätts arbetsgivaren inte begränsa användningen av andningsskydd, om en anställd vill använda ett sådant.

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Om ansiktsmasker används ska man vara särskilt noga med att masken tas på och förstörs på rätt sätt och att handhygienen är effektiv.


Svaret har publicerats 21.8.2020 och uppdaterats 23.9.2021.

Vanliga frågor
AKTA

I vilka situationer måste arbetsgivaren skaffa munskydd till de anställda?

Enligt arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren sörja för de anställdas säkerhet och hälsa i arbetet (arbetarskyddslagen 8 §). Det är arbetsgivarens skyldighet att utgående från en riskbedömning avgöra behovet av skyddsutrustning för de anställda, exempelvis andnings- eller munskydd (se arbetarskyddslagen 15 §).

Enligt Arbetshälsoinstitutets anvisningar ska arbetsgivaren för att säkerställa de anställdas säkerhet på arbetsplatsen i första hand vidta tekniska åtgärder och omorganisering av arbetet.

Arbetsgivaren ska göra en riskbedömning se till att den är uppdaterad. Om man utgående från riskbedömningen beslutar att använda andnings- eller munskydd måste arbetsgivaren skaffa skydden samt styra och övervaka användningen.

Enligt Arbetshälsoinstitutet ska arbetsgivaren beakta eventuella personliga egenskaper som begränsar användningen av andnings- eller munskydd. Hög temperatur på arbetsplatsen och bland annat åldersrelaterade fysiologiska förändringar, sjukdomar i andningsorganens samt hjärt- och kärlsjukdomar kan försvåra användningen av andnings- eller munskydd. Företagshälsovården kan vid behov genom en hälsogranskning utreda om den anställda kan förutsättas bära andnings- eller munskydd och hjälpa arbetsgivaren att välja lämpliga skydd.

De anställda har i sin tur skyldighet att bära den skyddsutrustning som arbetsgivaren erbjuder enligt givna anvisningar, om inte personen på grund av hälsoskäl är förhindrad att bära andnings- eller munskydd.

Om arbetsgivaren anser det vara nödvändigt att bära andnings- eller munskydd i arbetet rekommenderas det att använda engångsskydd kastas i blandat avfall. För återanvändbara munskydd bör det finnas ett ställe på arbetsplatsen där de kan lämnas för tvätt.

Vid riskbedömningen och planeringen av användning av munskydd lönar det sig att följa det regionala smittläget på Institutet för hälsa och välfärd THL:s webbplats samt lokala myndigheters rapporter.


Svaret har publicerats 28.8.2020 och uppdaterats 28.9.2020, 26.10.2020 och 23.9.2021.