Suomeksi

Vanliga frågor

Vanliga frågor
AKTA

Kan arbetsgivaren flytta en arbetstagare till andra uppgifter på arbetsplatsen medan förbudet mot övertid och skiftbyte gäller?

Det är möjligt i enlighet med AKTA kap. I § 10.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning. En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA

Gäller förbudet mot övertid och skiftbyte också tjänsteinnehavare?

Enligt meddelandena om arbetskonflikten omfattas tjänsteinnehavarna inte av förbudet.

Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om arbetstagarens uppgifter genom ett arbetsavtal, men arbetstagaren är skyldig att vid behov tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses lämpliga med hänsyn till arbetstagarens utbildning. En tillfällig omplacering får vara högst åtta veckor åt gången.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA

Kan gränserna för arbetskonflikten diskuteras och lokala avtal ingås med löntagarorganisationen?

Anställningsvillkoren under arbetskonflikten och gränserna för den kan diskuteras/överenskommas lokalt. Det är dock inte fråga om ett lokalt kollektivavtal.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

Vanliga frågor
AKTA

Chefen vet inte vilka arbetstagare som är organiserade. Kan arbetsgivaren informera chefen om arbetstagarnas organisationstillhörighet?

Arbetsgivarens kännedom om arbetstagarens medlemskap i ett fackförbund baserar sig alltid på att arbetstagaren frivilligt meddelat om det.

Information om medlemskapet ges till arbetsgivaren bara för uppbörden av fackets medlemsavgift, och får inte användas för andra ändamål.

Arbetstagaren kan, om han eller hon så önskar, meddela om han eller hon omfattas av arbetskonflikten. Arbetstagaren underrättar arbetsgivaren om han eller hon inte ger sitt samtycke till övertidsarbete eller byte av arbetsskift.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

 

Vanliga frågor
AKTA

Kan semester eller annan prövningsbaserad ledighet beviljas medan förbudet mot övertidsarbete och skiftbyte gäller?

Med tanke på tryggandet av verksamheten har chefen skäl att noggrant överväga om det är möjligt att bevilja nya semestrar eller prövningsbaserade ledigheter utan lön medan förbudet mot övertidsarbete och skiftbyte gäller.

Se även andra vanliga frågor gällande förbud mot övertid och byte av arbetsskift >

 

 

Vanliga frågor
AKTA

Hur får arbetsgivaren information om arbetstagarens eller tjänsteinnehavarens lämplighet för de uppgifter som avses i 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar?

Vaccinationsskydd är en personuppgift och en arbetsgivare får information om en arbetstagares vaccinationsskydd endast med dennes samtycke.

Arbetsgivaren kan fråga arbetstagaren om saken antingen direkt, muntligen eller exempelvis på en blankett där det framgår att arbetstagaren ger arbetsgivaren informationen med sitt samtycke.

Vaccinationsskyddet kan också kontrolleras inom företagshälsovården som ger arbetstagaren ett intyg om lämplighet för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetstagaren avgör själv om han eller hon ger arbetsgivaren detta intyg.

En arbetsgivare kan inte föra bok över vaccinerade arbetstagare utan endast över personer som är lämpliga för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar.

Vanliga frågor
AKTA

Gäller 48 § i lagen om smittsamma sjukdomar hemvård?

Klientens hem är inte ett sådant klient- och patientutrymme inom social- och hälsovården som avses i lagen. I regel omfattas personal inom hemvården således inte av 48 §.

Men om det i hemvårdspersonalens arbete ingår att ofta besöka exempelvis hälsostationen omfattas de anställda sannolikt av kravet på vaccinationsskydd.

 

Vanliga frågor
AKTA

Vi har en arbetstagare som blev sjuk före sin första arbetsdag. Han kunde inte börja arbeta den överenskomna dagen utan blev sjukledig och inledde arbetet först efter tre dagars sjukledighet. Har arbetstagaren enligt AKTA rätt till sjuklön för dessa tre dagar?

Nej.

Betalning av sjuklön förutsätter att tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren de facto har börjat arbeta.

AKTA kap. I § 6

AKTA kap. II § 1

 

 

Vanliga frågor
AKTA

Hur beräknas timlön enligt AKTA?

För att timlön ska kunna beräknas behöver man känna till arbetstagarens arbetstidsform (AKTA kap. III § 6–11) och den ordinarie lönen (AKTA kap. II § 5).

Timlönen får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön

  •  med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8 (byråarbetstid)
  • med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 (allmän arbetstid) eller § 9 (periodarbetstid) eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn (avbrutet treskiftsarbete)
  • med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 (arbetstid för vissa sakkunniga)
  • med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 till avtalet för tekniska sektorn (kontinuerligt treskiftsarbete)

om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.

Exempel

En arbetstagare med allmän arbetstid har en ordinarie lön på 2 366,76 euro. I allmän arbetstid är timlönedivisorn 163. Arbetstagarens timlön blir då 14,52 euro (2 366,76 euro/163 = 14,52 euro).

AKTA kap. III 25 §

 

 

 

Vanliga frågor
AKTA

Hur beräknas dagslön enligt AKTA?

Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i den aktuella månaden. Dagslönen varierar alltså beroende på hur många kalenderdagar månaden har.

Exempel

Arbetstagarens ordinarie lön är 3 000 euro. I april, som har 30 kalenderdagar, är dagslönen då 100 euro (3 000 euro/30 = 100 euro).

AKTA kap. II § 19

Vanliga frågor
AKTA

Vi ska anställa en moderskapsvikarie. Hur bestäms den uppgiftsrelaterade lönen för vikarien enligt AKTA?

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms alltid enligt arbetets svårighetsgrad. När den uppgiftsrelaterade lönen för en vikarie bestäms bedöms arbetets svårighetsgrad separat för vikarien.

Om vikariens och den ordinarie arbetstagarens arbetsuppgifter är de samma eller har samma svårighetsgrad, är utgångspunkten att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på samma grunder.

AKTA kap. II § 9

 

Vanliga frågor
AKTA

Vi har en ny arbetstagare som tidigare haft tre månaders praktik i kommunen. Ska praktiktiden beaktas när den anställningstid som berättigar till arbetserfarenhetstillägg enligt AKTA beräknas?

Om praktiken utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande ska den beaktas under samma förutsättningar som annan anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.

Som anställningstid godkänns alltid anställning hos den egna arbetsgivaren samt anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.

Om praktiken inte utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beaktas den inte när arbetserfarenhetstillägget beräknas.

AKTA kap. II § 12

Vanliga frågor
AKTA

Betalas semesterpenning när arbetstagaren häver en visstidsanställning? Orsaken till hävningen är att arbetstagaren fått en tillsvidareanställning hos en annan arbetsgivare.

Semesterpenning betalas inte om den anställde häver en visstidsanställning utan vägande skäl. Arbetsgivaren betalar inte semesterpenning eftersom ett nytt anställningsförhållande inte är en grund för att häva anställningen.

AKTA kap. IV § 18 mom. 3

Vanliga frågor
AKTA

Kan arbetsgivaren och den anställde komma överens om att ingen semester tas ut under semesterårets semesterperiod (2.5–30.9)?

Det är möjligt att ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren och den anställde kan till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017 tas ut under perioden 1.1.2017–30.4.2018. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2018. När parterna kommer överens om semestern är det inget tvång att ta ut semester under semesterperioden 2.5–30.9.2017.

Överenskommelse ska ingås separat för varje semester. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att en överenskommelse om semestern ingåtts.

AKTA kap. IV § 7 och 8

Vanliga frågor
AKTA

Måste alltid minst 10 dagar av semestern tas ut som en sammanhängande ledighet? Arbetstagaren skulle vilja dela upp semestern i flera delar, en vecka i taget. Arbetsgivaren skulle inte ha något emot det.

Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten (§ 7) eller om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om tidpunkten för semestern (§ 8).

Enda undantaget är en situation där den anställde under kvalifikationsåret har tjänat in mindre än 10 semesterdagar. Hela semestern beviljas då i en sammanhängande period.

AKTA kap. IV § 7 och 8