Vaccinationsskydd är en personuppgift och en arbetsgivare får information om en arbetstagares vaccinationsskydd endast med dennes samtycke.
Arbetsgivaren kan fråga arbetstagaren om saken antingen direkt, muntligen eller exempelvis på en blankett där det framgår att arbetstagaren ger arbetsgivaren informationen med sitt samtycke.
Vaccinationsskyddet kan också kontrolleras inom företagshälsovården som ger arbetstagaren ett intyg om lämplighet för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetstagaren avgör själv om han eller hon ger arbetsgivaren detta intyg.
En arbetsgivare kan inte föra bok över vaccinerade arbetstagare utan endast över personer som är lämpliga för de uppgifter som avses i lagen om smittsamma sjukdomar.
Klientens hem är inte ett sådant klient- och patientutrymme inom social- och hälsovården som avses i lagen. I regel omfattas personal inom hemvården således inte av 48 §.
Men om det i hemvårdspersonalens arbete ingår att ofta besöka exempelvis hälsostationen omfattas de anställda sannolikt av kravet på vaccinationsskydd.
För att timlön ska kunna beräknas behöver man känna till arbetstagarens arbetstidsform (AKTA kap. III § 6–11) och den ordinarie lönen (AKTA kap. II § 5).
Timlönen får man genom att dividera kalendermånadens ordinarie lön
med 152, om arbetstiden bestäms enligt § 8 (byråarbetstid)
med 163, om arbetstiden bestäms enligt § 7 (allmän arbetstid) eller § 9 (periodarbetstid) eller enligt bilaga 6 i avtalet för tekniska sektorn (avbrutet treskiftsarbete)
med 160, om arbetstiden bestäms enligt § 10 (arbetstid för vissa sakkunniga)
med 158, om arbetstiden bestäms enligt bilaga 5 till avtalet för tekniska sektorn (kontinuerligt treskiftsarbete)
om det inte i ett tillstånd till undantag eller kollektivavtal med stöd av 14 § i arbetstidslagen fastställts några andra grunder för uträkning av timlönen för sådana tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av arbetstidslagen.
Exempel
En arbetstagare med allmän arbetstid har en ordinarie lön på 2 366,76 euro. I allmän arbetstid är timlönedivisorn 163. Arbetstagarens timlön blir då 14,52 euro (2 366,76 euro/163 = 14,52 euro).
Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med antalet kalenderdagar i den aktuella månaden. Dagslönen varierar alltså beroende på hur många kalenderdagar månaden har.
Exempel
Arbetstagarens ordinarie lön är 3 000 euro. I april, som har 30 kalenderdagar, är dagslönen då 100 euro (3 000 euro/30 = 100 euro).
Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms alltid enligt arbetets svårighetsgrad. När den uppgiftsrelaterade lönen för en vikarie bestäms bedöms arbetets svårighetsgrad separat för vikarien.
Om vikariens och den ordinarie arbetstagarens arbetsuppgifter är de samma eller har samma svårighetsgrad, är utgångspunkten att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms på samma grunder.
Om praktiken utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande ska den beaktas under samma förutsättningar som annan anställning i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande.
Som anställningstid godkänns alltid anställning hos den egna arbetsgivaren samt anställning hos en annan arbetsgivare i uppgifter som är av väsentlig nytta i det nuvarande arbetet.
Om praktiken inte utförts i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande beaktas den inte när arbetserfarenhetstillägget beräknas.
Semesterpenning betalas inte om den anställde häver en visstidsanställning utan vägande skäl. Arbetsgivaren betalar inte semesterpenning eftersom ett nytt anställningsförhållande inte är en grund för att häva anställningen.
Det är möjligt att ingå en sådan överenskommelse. Arbetsgivaren och den anställde kan till exempel komma överens om att semestern från kvalifikationsåret 1.4.2016–31.3.2017 tas ut under perioden 1.1.2017–30.4.2018. Parterna kan också komma överens om att den del av semestern som överskrider 10 dagar tas ut före utgången av september 2018. När parterna kommer överens om semestern är det inget tvång att ta ut semester under semesterperioden 2.5–30.9.2017.
Överenskommelse ska ingås separat för varje semester. Arbetsgivaren är skyldig att vid behov visa att en överenskommelse om semestern ingåtts.
Av semestern ska alltid minst 10 semesterdagar tas ut som en sammanhängande ledighet oberoende av om arbetsgivaren bestämmer tidpunkten (§ 7) eller om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om tidpunkten för semestern (§ 8).
Enda undantaget är en situation där den anställde under kvalifikationsåret har tjänat in mindre än 10 semesterdagar. Hela semestern beviljas då i en sammanhängande period.
Arbetsgivaren och den anställde kan innan anställningen upphör komma överens om att intjänade semesterdagar överförs till följande anställningsförhållande. Ett sådant avtal är möjligt om arbetsgivaren innan anställningen upphör beslutar om ett nytt tjänsteförordnande eller om parterna avtalar om ett nytt arbetsavtalsförhållande. Avtalet ska ingås skriftligt och bifogas semesterbokföringen.
Semestern fastställs separat för varje anställning. Semester överförs i den omfattning som den skulle ha om den togs ut vid den tidpunkt då anställningen upphör. Förutsättningen för att denna avtalspunkt ska tillämpas är att det uppstår ett avbrott på minst en dag mellan anställningarna.
Om den nya anställningen börjar omedelbart då den föregående upphört utan en enda dags avbrott avbryts inte intjäningen av semester.
Det lönar sig att avtala om semesteröverföring bara om man med säkerhet vet att både den överförda semestern och den semester som tjänas in under följande anställning kan tas ut under den senare anställningen. Om tiden mellan anställningarna är lång är det i allmänhet inte ändamålsenligt att avtala om överföring av semesterförmåner.
Semesterpenning kan inte överföras. Den ska betalas när respektive anställning upphör.
När semesterersättningen fastställs har den anställde bara en full kvalifikationsmånad (juni). Om anställningen under den första och sista månaden (maj och juli) hade omfattat sammanlagt 16 kalenderdagar skulle dessa tillsammans utgöra en full kvalifikationsmånad. Då skulle båda förutsättningarna ha uppfyllts, dvs. anställningen hade varat 16 kalenderdagar och i de hopslagna månaderna skulle det ha ingått sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller minst 14 arbetsdagar.
Om personen har tagit ut en enda dag semester under anställningen, sammanslås inte den månad då anställningen börjar med den månad då anställningen slutar.
I allmänhet sänks eller höjs ett individuellt tillägg i samma proportion som arbetstiden förändras. Om arbetstiden ändras från heltid till deltid sänks också ett individuellt tillägg i euro. Sänkningen görs i samma proportion som arbetstidsförkortningen, om inget annat har beslutats när tillägget beviljades.
Ett individuellt tillägg kan sänkas om tjänsteinnehavarens eller arbetstagarens arbetsprestation försämras betydligt av ett skäl som beror på den anställde själv. Den anställde ska ges möjlighet att förbättra sin arbetsprestation innan sänkningen görs. Eventuella stödåtgärder kan diskuteras till exempel vid utvecklingssamtalet. Det individuella tillägget kan sänkas också när arbetsuppgifterna ändras väsentligt och lönegrunderna därför omvärderas.
Det individuella tillägget beviljas i regel tills vidare, men det är också möjligt att bevilja ett tidsbegränsat tillägg. I så fall slopas tillägget när den utsatta tiden gått ut.
En arbetsresa, dvs. resa från bostaden till en verksamhets-, arbets- eller mötesplats och tillbaka berättigar i allmänhet inte till ersättningar. Om en resa från bostaden till det första arbetsstället eller från det sista arbetsstället till bostaden föranleder större kostnader än resorna till det arbetsställe som gäller i första hand, ersätts skillnaden i enlighet med bestämmelserna om färdkostnader. I detta fall gäller det alltså att utreda om arbetsresan blir dyrare för arbetstagaren än resan från bostaden till det arbetsställe som gäller i första hand. I så fall ersätts skillnaden.
Självrisktiden vid flyttning av semester återinfördes genom en ändring av 25 § i semesterlagen 1.4.2016. Förändringen gäller situationer där en arbetstagare blir sjuk under sin semester.
Lagändringen påverkar ändå inte kommunsektorn, eftersom de kommunala kollektivavtalen har avvikande bestämmelser om flyttning av semester på grund av sjukdom.
Om en tjänsteinnehavare eller arbetstagare när semestern eller den sparade ledigheten börjar eller under den är arbetsoförmögen på grund av sjukdom, (förlossning eller olycksfall,) flyttas semesterdagarna eller de lediga dagarna från och med dagen för insjuknandet till en senare tidpunkt. Den anställde ska anhålla om flyttningen utan obefogat dröjsmål eller innan semestern börjar, om det är möjligt.
