IV Vilotider

§ 19 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet

Uträkning av timlön
mom. 1 

1. med 160 (hälsocentralläkare, hälsocentraltandläkare och andra än praktiserande veterinärer)
2. med 163 (sjukhusläkare, sjukhustandläkare).

Uträkning av timlön i deltidsarbete
mom. 2 

Tillämpningsanvisning

Formel för timlön:

mom. 3 

I andra fall än de som avses i mom. 1 och 2 får man den behövliga timlönen genom att dividera den ordinarie lönen med det tal som motsvarar antalet timmar som används till ordinarie arbete under en månad.

Tidpunkten för ersättningar
mom. 4 

Penningersättning ska betalas senast under den kalendermånad som följer efter utförandet av det arbete som berättigar till ersättning. Om den ordinarie arbetstiden är fastställd för en längre period än en vecka, ska ersättningen ges under den kalendermånad som följer efter en sådan periods slut. I fråga om ersättning i form av ledighet, se § 22 i allmänna delen i LÄKTA.

§ 20 Ledighet per vecka

Bestämmelserna i § 24 mom. 1 och 5 i arbetstidskapitlet i AKTA iakttas, om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården eller den specialiserade sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Utöver vad som bestäms i § 24 mom. 3 i arbetstidskapitlet i AKTA kan de som omfattas av avtalet beordras jour eller kallas till arbete under sin veckoledighet eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på en effektiv verksamhet och patientsäkerheten. Till den del ledigheten per vecka inte uppfylls har läkarna och tandläkarna dock rätt till ersättning enligt § 24 mom. 4 i arbetstidskapitlet i AKTA. Om det finns en verksamhetsbetingad anledning som gör det nödvändigt att betala ersättningen i pengar, är detta möjligt också utan läkarens/tandläkarens samtycke.

Tillämpningsanvisning

1 Planering av ledighet per vecka

Avtalsbestämmelserna utgår från principen om femdagars arbetsvecka. För att de lediga dagarna ska kunna ges på ett ändamålsenligt sätt ska arrangemangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen görs upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de ledigheter som beviljats som jourersättning. Man ska t.ex. försöka garantera ledigheten per vecka på ett sådant sätt att inte samma läkare åläggs jour under ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man också i övrigt se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänsteinnehavaren är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourplikt.

Med ledighet per vecka avses att tjänsteinnehavaren under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken tjänsteinnehavaren inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation eller annan distanskonsultation). Ledigheten per vecka kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka ingår en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att ledigheten är i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn, varvid ledigheten ska vara minst 24 timmar i en följd under vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och 40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar ledighet).

I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilketdera veckoledighetssystem som iakttas. Genomsnittlig veckoledighet behöver inte vara regel eller fortlöpande praxis, utan veckoledigheten kan också tillfälligt ges som genomsnittlig. För klarhetens skull rekommenderas ändå att de allmänna principerna för ledigheten, bland annat vilket system som i regel tillämpas, skrivs in i de allmänna anvisningarna om uppgörande av arbetsskiftsförteckningarna.

Tjänsteinnehavaren bör på förhand få veta när veckoledigheten infaller, men den behöver inte märkas ut i arbetsskiftsförteckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Ledigheten per vecka kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som ledighet under den vecka då största delen av ledigheten infaller.

Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en planerad ledighet per vecka. Detta kan komma i fråga till exempel då en tjänsteinnehavare måste inkallas till arbete under en planerad ledighet eller jour. Då räknas den längsta sammanhängande erhållna ledigheten som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka.

Om en tjänsteinnehavare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester, sjukledighet, någon annan tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledig tid, och frånvaron har varat minst 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar i en följd, anses ledigheten per vecka ha uppfyllts.

2 Ersättning när ledigheten per vecka inte uppfylls

Om en tjänsteinnehavare (som omfattas av arbetstidslagen) blir tvungen att arbeta under sin ledighet per vecka betraktas den längsta sammanhängande ledighet som tjänsteinnehavaren fått som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka, och för den del av veckoledigheten som inte uppfyllts, dvs. den arbetade tiden under ledigheten, betalas en ersättning enligt AKTA § 24 mom. 4. Om till exempel en ledighet på 24 timmar har planerats och tjänsteinnehavaren under denna ledighet har arbetat först 2 timmar och sedan 1 timme, dvs. sammanlagt 3 timmar, betalas en ersättning för 3 timmar (den tid som använts för arbetet avrundas varken uppåt eller neråt när ersättning betalas). Om en del av den planerade ledigheten återstår efter avbrottet, dvs. efter att arbetet upphört, fortsätter ledigheten per vecka (ett avbrott i ledigheten innebär inte att ersättning ska betalas också för den tid som följer efter avbrottet).

Om arbetsgivaren har möjlighet att ordna ledigheten per vecka, men tjänsteinnehavaren uttryckligen ber om arbetsarrangemang som innebär att ledigheten inte uppfylls, har tjänsteinnehavaren inte rätt till ersättning (vid behov kan man upprätta ett protokoll enligt § 3 i arbetstidskapitlet i AKTA).

§ 21 Ledig dag efter arbetsplatsjour

Arbetsgivaren ska se till att läkarna får en tillräcklig vilotid efter jourskift innan arbetet börjar följande dag.

Arbetsdagen efter arbetsplatsjour (jour från kvällen till morgonen) ska helt eller delvis planeras som ledig t.ex. genom jourersättning i ledig tid så att den ordinarie arbetstiden under arbetsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar), om inte verksamheten inom primärvården/den specialiserade sjukvården absolut förutsätter något annat.

För en läkare som haft arbetsplatsjour vid en hälsocentral under en del av dygnet kan en kortare arbetstid än normalt (t.ex. 4 timmar) planeras för följande arbetsdag.

Tillämpningsanvisning

Bestämmelserna ovan har tagits med i avtalet av arbetarskydds- och patientsäkerhetsskäl. Avsikten med bestämmelsen har varit att förkorta oavbrutna arbetspass. Vid planering och genomförande av arbets- och joursystemen bör man även i övrigt undvika att oavbrutna arbetspass blir oskäligt långa och medför oskälig bundenhet till arbetet med beaktande av den belastning som arbetsdagen och jourtiden medför. Den belastning som på varandra följande arbets- och jourskift orsakar kan minskas genom att man fördelar arbetspass, ledig tid och olika former av jour enligt en rytm som lokalt anses ändamålsenlig, varvid man kan använda jourersättning i form av ledighet, andra intjänade ledigheter och olika slags arbetsarrangemang som t.ex. arbets- och jourskift av olika längd, spridda arbetstider och kombinationer av alla dessa faktorer (se även tillämpningsanvisningarna för § 14, 20 och 22 i allmänna delen och tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen).

§ 22 Ersättning i form av ledighet

mom. 1 

Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast under de tre månader som följer på utgången av den arbetsvecka eller den arbetsperiod som berättigar till ersättning, om inget annat avtalas med tjänsteinnehavaren eller lokalt.

mom. 2 

Om den planerade ersättningen i ledig tid inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i ledig tid gick ut.

Tillämpningsanvisning

Ersättning för arbetsplatsjour bör dock i mån av möjlighet ges i form av ledighet på läkarens första arbetsdag omedelbart efter respektive jour (se bestämmelsen i § 21 ovan).

Jourersättning i form av ledighet (jourledighet) bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Då motsvarar 38 timmar 15 minuter jourledighet en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka är jourledigheten mindre i motsvarande grad som den ordinarie arbetstiden är kortare.

Om jourledighet ges för en kortare period än en kalendervecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i § 12 mom. 4 i allmänna delen. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden en veckas ordinarie arbetstid (38 timmar 15 minuter), under en söckenhelgsvecka kortare enligt söckenhelgsförkortningen, minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i respektive vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.

Exempel

Arbetsskiftsförteckningen för en hälsocentralläkare görs upp för en treveckorsperiod, och under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren har jourledigt hela den vecka då långfredagen infaller och semester under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Ordinarie arbetstid under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (beviljad jourledighet 31 timmar, förkortningen p.g.a. långfredagen är 7 timmar 15 minuter) - 7 timmar 15 minuter (annandag påsk) - 15 timmar (7 timmar 15 minuter + 7 timmar 45 minuter, semesterdagar som annars hade varit arbetsdagar) =  54 timmar 15 minuter.

Ersättning i ledig tid ges i den tjänst där ledigheten har intjänats eller i en annan tjänst med samma lönenivå vid sjukhuset/hälsocentralen. Om ersättning i ledig tid inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penningersättning enligt det tjänstekollektivavtal som gäller vid betalningstidpunkten. Penningersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstidpunkten.

Under den vecka eller de dagar som ges som jourledighet kan läkaren inte utföra mertidsarbete.

Läkare som har jourledigt beordras i allmänhet inte jour under jourledigheten, även om jourledighet inte utgör något hinder för att utföra jour under den vecka eller dag som getts som jourledighet.

mom. 3 Flyttning av ledighet när tjänsteinnehavaren insjuknar

Om tjänsteinnehavaren insjuknar innan en ledighet som utgör arbetstidsersättning börjar eller under en sådan ledighet, tillämpas samma förfarande som vid flyttning av semester i motsvarande situationer (§ 11 i semesterkapitlet i AKTA), och arbetsgivaren har då rätt till den del av sjukdagpenningen som motsvarar den lön som betalats för sjukdomstiden. Om det efteråt konstateras att sjukdagpenning inte betalas till arbetsgivaren, anses ledigheten som utgör arbetstidsersättning uttagen och förbrukad enligt den ursprungliga bekräftelsen.

§ 23 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)

mom. 1 Läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus samt andra än praktiserande veterinärer

Tjänsteinnehavarna ska ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande vid inrättningen, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Tillämpningsanvisning

Under en måltidsrast som inte räknas in i arbetstiden får en tjänsteinnehavare fritt avlägsna sig från arbetsplatsen, t.ex. från hälsocentralen eller sjukhuset. Tjänsteinnehavaren får däremot inte avlägsna sig från arbetsplatsen under arbetstid – således inte heller under ett måltidsuppehåll som ingår i arbetstiden – utom i ärenden som hör till tjänsteutövningen eller undantagsvis med sin överordnades tillstånd.

mom. 2 Andra som omfattas av avtalet

Den dagliga vilotiden för andra än de tjänsteinnehavare som nämns i mom. 1 ovan och vilkas ordinarie arbetstid anges i avtalet, bestäms enligt § 25 mom. 1 i arbetstidskapitlet i AKTA.