Den reviderade diskrimineringslagen preciserar arbetsgivarnas skyldigheter
Den reviderade diskrimineringslagen trädde i kraft 1.6.2023. I lagen preciseras bland annat hur arbetsgivaren ska bedöma hur likabehandling uppnås och utarbeta en likabehandlingsplan. Dessutom utvidgas diskrimineringsombudsmannens behörighet till att gälla även arbetslivet.
Syftet med revideringen av diskrimineringslagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering, även i arbetslivet.
KT deltog i revideringsarbetet i undersektionen för arbetslivsfrågor och föreslog i sitt sakkunnigutlåtande till riksdagens kulturutskott ändringar i lagförslaget.
Arbetsgivaren ska också vid anställning bedöma hur likabehandling uppnås
Arbetsgivaren har redan tidigare varit skyldig att bedöma hur likabehandling uppnås på arbetsplatsen. Det klargjordes att bedömningsskyldigheten även gäller anställningar och alla olika diskrimineringsgrunder. I lagen anges fjorton diskrimineringsgrunder: ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning och någon annan omständighet som gäller den enskilde som person.
Likabehandlingsplanen på en arbetsplats ska innehålla en utredning om slutsatserna av den ovan nämnda bedömningen av hur likabehandling uppnås. Arbetsgivarna har tid att uppdatera likabehandlingsplanerna fram till 1 juni 2025, om det behövs en uppdatering.
Preciseringar av definitionen av trakasserier och rimliga anpassningar för arbetstagare med funktionsnedsättning
Bestämmelserna preciseras också i fråga om trakasserier och rimliga anpassningar för arbetstagare med funktionsnedsättning.
Diskrimineringslagen förbjuder som trakasserier beteende som kränker en persons människovärde. Enligt den reviderade lagen kan trakasserierna utöver enskilda personer också riktas mot en människogrupp. Ett beteende kan alltså betraktas som trakasserier utan att det finns enskilda offer.
Anordnarna av småbarnspedagogik och utbildning har en motsvarande skyldighet som arbetsgivarna att med tillgängliga medel ingripa i trakasserier som de fått vetskap om. Underlåtenhet att vidta åtgärder betraktas som diskriminering.
För att säkerställa likabehandling av personer med funktionsnedsättning har det redan tidigare föreskrivits om olika aktörers skyldighet att göra rimliga anpassningar. Lagändringen preciserar bestämmelserna om rimliga anpassningar för arbetstagare med funktionsnedsättning.
En ny grund för genomförandet av anpassningar är möjligheten för personer med funktionsnedsättning att på lika villkor få myndighetstjänster. Vid bedömningen av vilka anpassningar som är rimliga ska i första hand beaktas behoven hos personerna med funktionsnedsättning. Dessutom beaktas aktörens storlek och ekonomiska ställning, arten och omfattningen av aktörens verksamhet, de uppskattade kostnaderna för anpassningarna och stöd som kan fås för åtgärderna.
Ändringar i uppgifter och behörighet för myndigheter som utövar tillsyn
Många ändringar i diskrimineringslagen gäller tillsynsmyndigheternas behörighet. Tidigare övervakades efterlevnaden av lagen i ärenden som gäller arbetslivet av arbetarskyddsmyndigheterna och i andra ärenden av diskrimineringsombudsmannen.
Nu har diskrimineringsombudsmannen behörighet att övervaka att lagen följs också i arbetslivet. Både arbetarskyddsmyndigheterna och diskrimineringsombudsmannen kan därför i fortsättningen ingripa i enskilda diskrimineringsfall som gäller arbetslivet.
Det har också gjorts preciseringar i diskriminerings- och jämställdhetsnämndens behörighet. Nämnden har bland annat rätt att på diskrimineringsombudsmannens begäran ge utlåtande i ärenden som har betydelse för tolkningen av lagen i arbetslivet.
Skyldigheten att främja likabehandling och planera likabehandlingsåtgärder utvidgas till småbarnspedagogiken
I den reviderade diskrimineringslagen utvidgas likabehandlingsplaneringen och främjandet av likabehandling till att gälla även anordnare av småbarnspedagogik och serviceproducenter inom småbarnspedagogik.
Anordnarna och serviceproducenterna är numera skyldiga att bedöma hur deras verksamhet påverkar olika befolkningsgrupper och hur likabehandling uppnås i deras verksamhet. De är också skyldiga att utifrån bedömningen vidta åtgärder som behövs för att främja likabehandling.
Skyldigheten att planera likabehandlingsåtgärder är specifik för varje verksamhetsställe, vilket innebär det ska utarbetas en separat plan för varje verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken. Planen ska utarbetas i samarbete med personalen vid verksamhetsstället. Dessutom ska barnen och barnens vårdnadshavare ges möjlighet att bli hörda när planen utarbetas.
Likabehandlingsplanerna ska vara klara 1.6.2025. Tidigare kunde likabehandlingsplanen för småbarnspedagogiken utarbetas på kommunnivå.
För enheterna inom familjedagvården och den öppna småbarnspedagogiken kan det dock utarbetas gemensamma likabehandlingsplaner i stället för en plan per verksamhetsställe. Då ska det utarbetas en egen plan för familjedagvården och en egen plan för öppen småbarnspedagogik.
Mer på webben
