KT understöder propositionen om patientsäkerhetslag – det praktiska genomförandet måste tryggas

Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT anser att regeringens förslag till patientsäkerhetslag är nödvändigt för att medborgarnas liv och hälsa ska kunna tryggas. Regionförvaltningsverken bör garanteras tillräckliga resurser för att verkställa lagen.

Vid Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT är man nöjd med att regeringen föreslår en lag som ska trygga nödvändig social- och hälsovård under en arbetskonflikt. Lagen behövs verkligen för att arbetsgivarna ska kunna trygga medborgarnas liv och nödvändig vård i en situation där fackorganisationernas konfliktåtgärder hårdnar.

– Helheten och utgångspunkterna är goda. I förslaget finns det dock detaljer som KT har uppmärksammat, säger ledande arbetsmarknadsjuristen Mirja-Maija Tossavainen.

Enligt lagförslaget ska arbetstagarorganisationen vid en arbetskonflikt se till att arbetsgivaren kan trygga nödvändig vård för patienterna. Förhandlingar om vad som är tillräckligt skyddsarbete ska föras med arbetsgivaren. KT anser att det är rätt princip.

Det är också bra att förslaget innehåller ett brett utbud av metoder som myndigheterna kan använda för att ingripa i en farlig arbetskonflikt.

– Särskilt möjligheten att flytta eller avbryta en arbetskonflikt är nödvändig. Det är viktigt att lagförslaget också har beaktat möjligheten till massuppsägning, säger förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas.

Oro över regionförvaltningsverkens resurser

Enligt förslaget fattas besluten om övervakning och begränsning av strejker av det lokala regionförvaltningsverket. KT befarar att förslaget inte fungerar i praktiken. Lagen innehåller exakta tidsfrister för till exempel delgivningen av besluten.

– Det är viktigt att regionförvaltningsverken har tillräckliga resurser att fatta snabba beslut och delge dem vid raskt framskridande arbetskonflikter, säger Milja-Maija Tossavainen.

På lång sikt anser KT att Finland borde ha en permanent lagstiftning som ger möjlighet att begränsa arbetskonflikter som hotar liv och hälsa. Begränsning av en strejk genom myndighetsåtgärder är alltid en sista utväg i en situation där medborgarnas liv och hälsa inte kan tryggas på något annat sätt.

– Strejkrätten är en grundläggande rättighet, som också gäller vårdpersonalen. Liksom andra rättigheter måste den ändå utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt, säger Henrika Nybondas-Kangas.

Lagen föreslås gälla till 31.1.2023. Tiden borde ändå förlängas till slutet av april 2023, så att lagen inte snart behöver stiftas på nytt. Tehy och SuPer har i offentligheten sagt att det är möjligt att nya arbetskonflikter inleds i början av året.