Befolkningsprognoserna påverkar utsikterna för pensionsfinansieringen 2019–2085

Av Pensionsskyddscentralens rapport från 9.3.2019, Lakisääteiset eläkkeet – pitkän aikavälin laskelmat 2019, framgår hur antagandena om befolkningens och ekonomins utveckling påverkar pensionsutgifterna, pensionsavgifterna och pensionsbeloppen under de kommande decennierna.

Beräkningarna i rapporten bygger på Statistikcentralens befolkningsprognoser från november 2018. Beräkningarna påverkas på kort sikt av sysselsättningsgraden och på lång sikt av nativiteten. I beräkningarna beaktas också bland annat pensionstillgångarnas förväntade avkastning, nya invalidpensioneringar och ökningen i inkomstnivån. Beräkningen utgår från att nativiteten är 1,45 barn och nettoimmigrationen cirka 15 000 personer. Sysselsättningen år 2018 var 71,7 procent.

KT anser det nödvändigt att förbättra sysselsättningen ytterligare genom olika metoder, för att välfärdstjänsterna, pensionerna och den övriga sociala tryggheten ska kunna finansieras i framtiden. Enligt KT är den nuvarande sysselsättningsgraden inte är tillräcklig, utan måste höjas till 75 procent under följande regeringsperiod.  

Enligt Pensionsskyddscentralens beräkningar kommer sysselsättningen att öka så att den år 2025 är 73,4 procent. Därefter stannar den på runt 73 procent med små variationer beroende på åldersstrukturen bland befolkningen i arbetsför ålder. I beräkningarna är den uppskattade avkastningen på investeringar 2,5 procent under 2019–2028 och 3,5 procent från år 2029. Rapporten innehåller utöver baskalkylen också beräkningar med alternativa antaganden om befolkningens och ekonomins utveckling.

Det är svårt att påverka nativiteten, men den familjeledighetsreform som KT drivit på är ett sätt att forma arbetslivet och attityderna. Det behövs en familjeledighetsreform som delar familjeledigheterna jämnare, förbättrar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och tryggar barnens intresse.

KT har bland annat i sina mål för regeringsprogrammet lyft fram behovet av en ökad arbetskraftsinvandring på grund av förändringarna i både befolkningsstrukturen och arbetslivet. Samtidigt måste man också satsa mer på utbildning och integration för invandrarna.

Äldre befolkning, färre barn och personer i arbetsför ålder

Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos år 2018 kommer Finlands befolkning att öka till mitten av 2030-talet för att sedan börja krympa. Det som är oroväckande med tanke på pensionssystemet är att antalet personer som fyllt 65 fortsätter att öka ända till 2080-talet samtidigt som antalet barn och personer i arbetsför ålder minskar.

År 2017 var 2,4 miljoner människor i Finland yrkesverksamma och 1,2 miljoner pensionerade. Enligt beräkningarna kommer vi om tio år att ha lika många personer i arbetsför ålder, medan antalet pensionärer har ökat till 1,6 miljoner. Befolkningens stigande ålder är ett bestående fenomen som kommer att öka trycket på pensionssystemets finansieringsbas, också i det fallet att folk hålls kvar i arbetslivet längre än nu.

Ju högre sysselsättning vi har, desto mer pensionsavgifter betalas och desto mer pensioner tjänas in. På lång sikt har ändå antalet invånare i arbetsför ålder större betydelse. Den senaste rapporten är mer pessimistisk än motsvarande rapport år 2016. Nativiteten i Finland håller på att sjunka. Det nuvarande antagandet är en nativitet på 1,45 barn, medan antagandet år 2016 var 1,7. Antalet invånare i arbetsför ålder påverkas också av invandringen. I beräkningarna har nettoinvandringen under de senaste åren legat på omkring 15 000 personer. I pensionsberäkningarna år 2016 var nettoinvandringen 17 000 personer.

Den nuvarande pensionsfinansieringen räcker till 2050-talet

Enligt Pensionsskyddscentralens beräkningar räcker den nuvarande pensionsfinansieringen ända till 2050-talet. Därefter börjar pensionerna i högre grad påverkas av den nuvarande låga nativiteten. Det skapar ett tryck på att höja pensionsavgifterna eller rentav skära ner på pensionerna. År 2085 beräknas höjningstrycket redan vara flera procentenheter.

Inom den privata sektorn skulle nivån på arbetspensionsavgiften behöva vara 26,9 procent för att täcka finansieringsbehovet på lång sikt. År 2017 var ArPL-avgiften 24,3 procent av ArPL-lönesumman. Inkomsterna från de kommunala pensionsavgifterna var 28,5 procent i förhållande till motsvarande lönesumma. För att finansieringen ska räcka till för alla arbetspensionsutgifter krävs en avgiftsnivå på 29,2 procent i förhållande till arbetsinkomstsumman inom hela ekonomin, inklusive statens andelar. Procentandelen är den samma som den jämförbara avgiftsinkomsten år 2017.

Pensionerna får bättre köpkraft och pensionsåldern stiger

Pensionernas köpkraft fortsätter att öka och skillnaderna mellan individernas pensioner väntas inte bli större. I förhållande till medelinkomsten börjar de utbetalda pensionerna dock minska på 2020-talet. År 2045 uppskattas pensionen vara omkring 46 procent, medan den år 2017 var 53 procent. Pensionssänkningen påverkas av livslängdskoefficienten, som hindrar pensionsutgifterna från att växa när livslängden ökar.

Livslängdskoefficienten påverkar också pensionsåldern för personer födda efter 1965. Pensionsåldern stiger i takt med den förväntade livslängden. De som är födda år 2017 har en förväntad livslängd på 81,5 år, och enligt prognosen kommer förväntningen år 2085 att vara nästan 91 år.

År 2018 var den förväntade pensionsåldern 61,3 år. År 2025 uppskattas den bli 62,5. För dem som är födda år 1980 är den lägsta pensionsåldern nu 66 år och 8 månader, och för dem som är födda år 2000 är den cirka 68 år.