Arbetstidsförlängningen i konkurrenskraftsavtalet höjde sysselsättningen
Konkurrenskraftsavtalet som slöts för tre år sedan förbättrade den finländska exportindustrins konkurrenskraft och höjde landets sysselsättningsgrad, berättar en färsk studie från Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Cirka 40 procent av avtalets sysselsättningsfrämjande effekt var arbetstidsförlängningens förtjänst. Övriga effekter på sysselsättningen förklaras av lättnader i socialskyddsavgifterna och beskattningen.
Etlas undersökning fokuserade på att bedöma den nytta som konkurrenskraftsavtalet innebar för exportindustrin. Konsekvenserna för den offentliga sektorn utreddes inte separat. Genom att använda den beräkningsmodell som Etla tillämpat kan man dock anta att produktiviteten ökat även inom till exempel kommunsektorn.
Sysselsättningen kan stiga med upp till 16 000 personer
Enligt Antti Kauhanen och Markku Lehmus som gjort undersökningen skulle konkurrenskraftsavtalet höja sysselsättningen med 20 000–42 000 personer. Om förlängningen av arbetstiden kvarstår i enlighet med konkurrenskraftsavtalet kan sysselsättningen fram till 2022 enligt Etla stiga med 8 000–16 000 personer.
Målet för Antti Rinnes regering är att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. Enligt Etla skulle det här kräva åtminstone 40 000 arbetsplatser till utöver de platser som Etlas egen konjunkturprognos förutser att kommer att uppstå.
I Finland är arbetsveckan kort
I Etlas undersökning fäster man också uppmärksamhet vid antalet arbetstimmar i Finland. Enligt statistikkontoret Eurostat som är underställt Europeiska kommissionen har både kvinnor och män i Finland en kort arbetsvecka med europeiska mått mätt.
Antalet ordinarie arbetstimmar per vecka för alla som är sysselsatta är i Finland en timme lägre än medeltalet inom EU. Skillnaden mellan ordinarie och faktiska arbetstimmar per vecka i Finland är bland de högsta i EU, vilket bland annat beror på långa semestrar och helgledigheter.
Extratimmarnas mångsidiga fördelar för exportföretag
Samtidigt som Etlas undersökning publicerades också en utredning av exportbranschernas arbetsgivarförbund om hur förlängningen av arbetstiden genomfördes.
I enlighet med konkurrenskraftsavtalet förlängdes den årliga arbetstiden med 24 timmar. Med hjälp av de extra timmarna har man ökat produktionen, förbättrat produktiviteten och underlättat arbetsarrangemangen. Personalen har fått arbetarskydds- och miljöutbildning.
Utredningen gjordes av Teknologiindustrins tidigare vice verkställande direktör Risto Alanko. Den grundar sig på intervjuer med 19 representanter från teknologi-, skogs- och kemiindustrin.
