Det finns över tusen obesatta läkarbefattningar inom välfärdsområdena

Enligt KT:s färska undersökning har läkarbristen ökat inom primärvården.

Inom välfärdsområdena var 483 läkarbefattningar vid hälsocentralerna obesatta, vilket motsvarar 13,5 procent av alla befattningar. Läkarbristen ökade med 1,2 procentenheter jämfört med året innan. Inom den specialiserade sjukvården var 552 av läkarbefattningarna obesatta. Av tandläkarbefattningarna var 121 obesatta. Inom välfärdsområdena uppgår alltså det sammanlagda underskottet i fråga om läkare och tandläkare till 1 156 befattningar.  

– Läkarbristen vid hälsocentralerna har inte minskat sedan välfärdsområdena inledde sin verksamhet. I många välfärdsområden har antalet läkarbefattningar inom vårdtjänster på basnivå ökat, men befattningarna har inte kunnat tillsättas eftersom det fortfarande råder brist på läkare, säger Piitu Parmanne, arbetsmarknadsutredare vid KT.  

Man har lyckats minska användningen av köpta tjänster både på sjukhusen och vid hälsocentralerna. Användningen av köpta tjänster minskade i fråga om hälsocentralläkare från 12,3 procent till 4,3 procent. Detta har varit ett mål för välfärdsområdena, eftersom hyrläkare är betydligt dyrare än egna läkare.  

I och med välfärdsområdesreformen har hälsocentralernas läkarbefattningar ökat inom många välfärdsområden. Välfärdsområdena har som mål att öka det förebyggande arbetet och åtgärda invånarnas hälsoproblem redan i ett så tidigt skede som möjligt. På lång sikt är detta billigare än långvariga sjukdomar och specialiserad sjukvård.

– Välfärdsområdenas välgjorda planer riskerar att komma av sig om det inte finns tillräckligt med arbetskraft för att genomföra reformen, säger Parmanne.

Brist på arbetskraft inom mentalvården

Läkarbristen har varit svår under lång tid, särskilt inom psykiatrin. Det råder brist på psykiatrer för såväl vuxna, barn som ungdomar. För närvarande behövs det många fler läkare också inom lungsjukdomar, akutsjukvård och urologi. Det råder brist inom nästan alla sektorer.

– Jag vill särskilt lyfta fram specialområdena inom psykiatrin, där situationen är svår. Här skulle det genast behövas 120 läkare till. I fortsättningen bör man utbilda betydligt fler psykiatrer för att trygga tillgången till tjänster och möjligheterna att få vård, säger Parmanne.

Den offentliga hälso- och sjukvården har haft brist på läkare under hela 2000-talet. I Finland har läkarutbildningen ökat måttligt och samtidigt har antalet läkare med utländsk bakgrund och finländare som studerat till läkare utomlands ökat.  

– Både läkarna och tandläkarna är viktiga proffs inom hälso- och sjukvården, vars arbete inte kan ersättas av andra. Finland måste utbilda tillräckligt många läkare och tandläkare, så att utbildningsvolymen tillgodoser behoven i vårt servicesystem, säger Parmanne.  

 

Fakta:

• Vid hälsocentralerna var 483 läkarbefattningar (13,5 %) helt obesatta i oktober 2024.  
• Inom primärvården var 106 tandläkarbefattningar (7,3 %) obesatta.  
• Inom den specialiserade sjukvården var 552 av läkarbefattningarna (5,9 %) obesatta, och för specialisttandläkarnas del var motsvarande siffra 15 (5,4 %).
• I enkäten gav välfärdsområdena uppgifter om sammanlagt 14 621 läkar- och tandläkarbefattningar.
• Tre välfärdsområden lämnade enkäten obesvarad. KT:s undersökning visar miniminivån för obesatta befattningar. Läkarbristen kan vara något större.  
• Enligt Valviras statistik hade var tredje läkare som legitimerats år 2024 avlagt sin examen någon annanstans än i Finland.
   

Källor: Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT. Uppgifterna samlas in varje år och de gäller läkarsituationen en bestämd dag. År 2024 var denna dag onsdagen den 2 oktober.