Alltför snäv tidsplan för valfriheten i vården och viktigt att säkerställa serviceutbudet i landskapen
Enligt understatssekreterare Tuomas Pöysti, som är projektledare för vårdreformen, kommer förslaget om valfrihet i vårdreformen att ändras. Tidsplanen blir flexiblare och serviceutbudet säkerställs i landskapen. Ändringarna som föreslås mitt under remissrundan överensstämmer med KT:s ståndpunkt. KT har nyligen gett ett utlåtande om det ursprungliga förslaget. I utlåtandet tog KT kritiskt ställning till samma saker.
KT anser att valfriheten i anknytning till vård- och landskapsreformen inte går att genomföra, och att målet för reformen, dvs. integrationen av tjänster, inte genomförs i enlighet med regeringens ursprungliga förslag. KT oroar sig för en regionalt ojämlik fördelning och decentralisering av tjänsterna.
I det utlåtande som godkänts av KT:s delegation anses tidsplanen för införandet av valfrihet vara alltför snäv och tiden för förberedelser helt otillräcklig. KT föreslår att valfriheten ska införas stegvis och under en tillräckligt lång övergångsperiod. Det ger möjlighet till verkliga strukturella förändringar.
Det är bäst om valfriheten träder i kraft först när bolagiseringen av landskapens affärsverk har slutförts så att en genuin konkurrens och valfrihet kan förverkligas. Det är av största vikt att landskapets bolag och de privata företagen har samma och jämlika möjligheter att delta i konkurrensen och att konkurrensen öppnas samtidigt för alla aktörer.
Den reform som nu är för handen påverkar i hög grad också utvecklingen av kollektivavtalen inom offentliga sektorn. KT:s organisation ändras i reformen, för det är meningen att en ny lag om anordnande av intressebevakning för arbetsgivare i kommuner och landskap ska godkännas som en del av vård- och landskapsreformen.
Bolagiseringen har en stor betydelse för utvecklingen av kollektivavtalssystemet. Exempelvis kan personal övergå till företag som producerar hälsotjänster, och på grund av konkurrensen om arbetskraft kan det öka kostnaderna. Risken ökar för att personalresurserna antingen blir för stora eller för små, och det kan leda till allt flera tidsbegränsade anställningar och uppsägningar inom kvinnodominerade branscher. Modellen innebär risker också för arbetsfreden.
KT bedömer i sitt utlåtande att det i modellen med flera serviceproducenter är mycket svårt att tillförlitligt bedöma kostnaderna för en löneharmonisering. Återkommande byten av arbetsgivare innebär ökade kostnader för harmoniseringen. Den långsiktiga planeringen av personalledningen försämras sannolikt i den föreslagna modellen som innehåller många osäkerhetsfaktorer i fråga om tillgången till arbetskraft.
