Finländska arbetsförhållanden på internationell toppnivå
Arbetsförhållandena förändras i snabb takt, men det finns många starka sidor i det finländska arbetslivet. Detta framgår av Statistikcentralens undersökning om arbetsförhållanden 2023. Förvärvsarbetets betydelse har fortsatt att vara stor i flera årtionden – enligt undersökningen ansåg majoriteten av löntagarna att arbetet var en mycket viktig del av livet.
– Det finländska arbetslivet placerar sig i täten internationellt, säger Statistikcentralens specialforskare Hanna Sutela då hon sammanfattar resultaten av undersökningen om arbetsförhållanden.
Majoriteten av löntagarna var nöjda med det stöd de fick av arbetsgemenskapen samt med sina möjligheter att påverka år 2023. Utöver ett gott arbetsklimat och fungerande arbetsgemenskap omfattar arbetslivets styrkor flexibilitet, chefsarbete samt möjligheten att sammanjämka arbete och familjeliv.
Undersökningen om arbetsförhållanden ger aktuell information om ämnet, men erbjuder också en möjlighet att undersöka hur förhållandena utvecklats på längre sikt, eftersom forskningsdata har samlats in allt sedan år 1977.
De centrala arbetsmarknadsorganisationerna har nyligen påmint om vikten av arbetsmiljöundersökningar och vädjat till regeringen att inte rikta nedskärningar mot viktiga källor till arbetslivsinformation. Undersökningarna behövs för att utveckla arbetslivet, och resultaten används också för beredningen av lagstiftning och reformer.
Digitaliseringen förändrar arbetet och arbetsförhållandena
Digitaliseringens konsekvenser syns i undersökningen om arbetsförhållandena 2023.
Distansarbete har blivit allt vanligare efter coronapandemin och hemmet var den huvudsakliga arbetsplatsen för omkring var sjätte löntagare år 2023. Deras andel har fyrdubblats sedan år 2018. Dessutom uppgav 67 procent att de i huvudsak arbetade i arbetsgivarens lokaler år 2023, medan andelen fem år tidigare var nästan 80 procent.
– Hälften av löntagarna har fortfarande sådana arbeten där distansarbete inte är möjligt, framhåller överaktuarie Joanna Viinikka vid Statistikcentralen.
Utvecklingschef Anna Pärnänen säger att nästan alla löntagare använder informationsteknik i sitt arbete. På arbetsplatserna utnyttjas också i allt högre grad lösningar baserade på artificiell intelligens, såsom chattbottar, virtuella assistenter och maskininlärning. Hösten 2023 användes AI-teknik redan på nästan var fjärde arbetsplats.
Nästan en femtedel uppskattade att AI har påverkat eller kommer att påverka det egna arbetet, men ganska få var oroliga för att den skulle beröva en arbetet.
Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden har förbättrats, allt fler har en kollega med utländsk bakgrund
Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden har stärkts enligt 2023 års undersökning om arbetsförhållanden. Kvinnor arbetar till exempel oftare än tidigare som högre tjänstemän och som specialsakkunniga. Dessutom verkar könssegregeringen, dvs. könsuppdelningen mellan olika yrken och arbetsuppgifter, ha minskat på organisationsnivå.
Undersökningen visar att de flesta löntagare har kolleger med utländsk bakgrund. Detta är inte förvånande, eftersom sysselsättningstillväxten under 2000-talet huvudsakligen varit beroende av personer med utländsk bakgrund.
Arbetsgivarna bör uppmuntra äldre att arbeta längre
Enligt undersökningen om arbetsförhållanden 2023 har yrkeskarriärerna förlängts och sysselsättningsgraden bland personer över 50 år förbättrats.
Personer mellan 50 och 64 år är beredda att fortsätta arbeta längre än tidigare. Fler än tidigare skulle kunna skjuta upp pensioneringen till senare än den lägsta pensionsåldern eller överväga att fortsätta arbeta som ålderspensionärer.
Även om äldre arbetstagare är beredda att arbeta längre verkar arbetsplatserna inte uppmuntra dem att stanna kvar i arbetslivet i någon större utsträckning.
– Detta har inte förändrats nämnvärt på fem år, säger Sutela.
Arbetsplatserna borde stödja äldre arbetstagare eftersom deras erfarenheter och kunnande är värdefulla i den pågående omvälvningen av arbetslivet.
Osäkerheten i arbetslivet har ökat
Även om det finns många starka sidor i det finländska arbetslivet, synliggör undersökningen om arbetsförhållandena flera belastningsfaktorer.
Osäkerheten i arbetslivet berör nästan alla löntagare. Hög utbildning, god ställning på arbetsmarknaden eller arbete inom den offentliga sektorn skyddar inte längre mot upplevelsen av osäkerhet.
Löntagarna, särskilt kvinnorna, belastas också av brådska. Vid en granskning per sektor tycktes brådskan störa arbetet mest inom välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna, vilket inte är förvånande med tanke på att de inledde sin verksamhet år 2023.
Enligt undersökningen 2023 har psykiska symptom, såsom koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och utbrändhet, blivit vanligare bland unga arbetstagare. Hos personer mellan 25 och 34 år hör stress och bristen på psykisk ork till de största problemen.
Det kan vara klokt att dra nytta av forskningsresultaten för att utveckla arbetslivet och ta itu med problemen direkt, så att arbetslivet inte polariseras.
Mer på webben
