Kompletterande anvisningar i anslutning till prestationslönesystemet i bilaga 1
Beaktande av prestationsarvoden som betalats med stöd av prestationslönesystemet i bilaga 1 vid tillämpningen av bestämmelserna i LÄKTA
I LÄKTA bilaga 1 trädde prestationslönesystemet i kraft 1.1.2024. Det ersätter det tidigare tillämpade systemet med åtgärdsarvoden inom tillämpningsområdet för bilagan.
Prestationslönesystemet har införts i stor utsträckning i välfärdsområdena.
Anvisningar om prestationslönesystemet har tidigare getts bland annat i KT:s cirkulär 9/2022 (punkt 11.3) och avtalsparternas gemensamma webbanvisningar (flera anvisningar).
Denna anvisning kompletterar de tidigare anvisningarna.
Höjning av arvoden för prestationer 1.6.2024
Majoriteten av välfärdsområdena har redan infört prestationslönesystemet enligt bilaga 1.
Några välfärdsområden tillämpar ännu med stöd av separata tillstånd systemet med åtgärds- och besöksarvoden. Oberoende av vilket system som tillämpas, höjs arvodena och prestationsersättningarna 1.6.2024 med 1,5 procent i enlighet med § 8 i underteckningsprotokollet.
Fastställande av priser per enhet för prestationer inom prestationsersättningssystemet
Ett prestationsarvode anges i euro. Under övergångsperioden 1.1.2024–30.4.2025 fastställs prestationsarvodenas belopp lokalt. När prestationsarvodenas belopp fastställs lokalt, ska man vid fastställandet beakta hur jour och kliniskt mertidsarbete påverkar prestationsarvodets nivå (bilaga 1, § 3 mom. 4).
Under hösten 2023 gavs separata anvisningar om införandet av prestationsersättningssystemet. Den grundläggande principen enligt anvisningarna är att ingens inkomster (beräknat på månads- och årsnivå) får sjunka när det nya prestationsersättningssystemet införs, men lönedelarna kan ändra form.
Efter ändringen varierar lönenivån för de läkare som omfattas av prestationsersättningssystemet månatligen.
Under övergångsperioden för prestationssystemet genomförs försök för att bland annat ta fram sådana priser per enhet för prestationer som lämpar sig för de lokala förhållandena. I välfärdsområdena har man kommit fram till olika lösningar i samband med införandet av LÄKTA:s karriärstegslönesystem och prestationslönesystemet.
Då belopp överförts från de gamla uppgiftsrelaterade lönerna till prestationslönesystemet, ska särskild vikt fästas även vid de ovan beskrivna anvisningarna när ändamålsenliga nivåer för priserna per enhet för prestationer fastställs, detta med beaktande av lönebildningen som helhet.
Intjänande av prestationsarvoden
Ett prestationsarvode betalas för utförda prestationer under en läkares ordinarie arbetstid. För prestationer under jour och kliniskt mertidsarbete betalas förhöjda prestationsarvoden (bilaga 1, § 3 mom. 4).
En läkare kan också ha regelbunden arbetstid då han eller hon inte utför sådana prestationer som berättigar till prestationsarvoden. Till den del det är fråga om sådana utbildnings- och handledningsuppgifter eller chefsuppgifter som avses i LÄKTA kap. II § 16 betalas läkaren prestationskompensation i enlighet med bestämmelsen. I andra fall ersätts inte avsaknaden av prestationsarvoden.
Om en läkare som omfattas av bilaga 1 inte omfattas av prestationssystemet, betalas han eller hon med stöd av bilaga 1 ett separat uppgiftstillägg (t.ex. läkare som arbetar inom mentalvårdstjänsterna).
Hur beaktas prestationsarvoden i läkarens lön under frånvarotid?
I enlighet med LÄKTA kap. II § 15 beaktas prestationsarvoden också i läkarens semesterlön och vid avlönad tjänst- och arbetsledighet.
I bestämmelsen föreskrivs att vid avlönad tjänst- eller arbetsledighet höjs den ordinarie lönen för läkare och tandläkare med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de åtgärdsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden samt prestationsarvoden enligt LÄKTA som tjänats in för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.
Om det däremot inte är fråga om semester eller avlönad tjänst- eller arbetsledighet, beaktas prestationsarvoden inte i lönebeloppet. Således betalas läkaren till exempel under övertidsledighet eller annan ledighet som utgör arbetstidsersättning (jourledighet) ordinarie lön utan prestationsarvoden, eftersom det inte är fråga om sådana ledigheter som avses i LÄKTA kap. II § 15. Det samma gäller sådan utbildning som arbetsgivaren anvisat och som räknas som arbetstid.
Beräkningen av lön för frånvarotid
Ordalydelsen i LÄKTA kap. II § 15 har ändrats 1.4.2024. Enligt den nya ordalydelsen beaktas prestationsarvoden och åtgärdsarvoden m.m. som tjänats in för ordinarie arbetstid, medan man enligt bestämmelsens tidigare ordalydelse beaktade åtgärdsarvoden m.m. som betalats. Ändringen har trätt i kraft retroaktivt så att den nya ordalydelsen gäller löner som betalas efter 1.4.2024. Med andra ord tillämpas bestämmelsens nya ordalydelse under kvalifikationsåret 1.4.2023–31.3.2024.
I cirkulär 27/2023 konstateras det att från 1.4.2024 används vid beräkningen av förhöjningsprocenten de ordinarie löner som tjänats in för ordinarie arbetstid under tjänsteutövning eller tid i arbete. Med tjänsteutövning eller tid i arbete avses här arbetade dagar och regelrätta lediga dagar. Tidigare beaktades också ordinarie löner som betalats under frånvarotider. Till följd av ändringen höjs förhöjningsprocenten för den ordinarie lön som betalas under frånvarotider och månadsinkomsten motsvarar bättre de genomsnittliga inkomsterna för arbetad tid.
Enligt den uppdaterade bestämmelsen i LÄKTA kap. II § 15 beaktas alltså inte tjänst- och arbetsledigheter eller semester, vilket innebär att den ordinarie lön som betalats under dessa frånvarotider inte beaktas. Däremot beaktas löner som betalats för arbetad tid, exempelvis tiden för utbildning som arbetsgivaren anvisat och tiden för eventuell ledighet som utgör arbetstidsersättning (t.ex. övertidsarbete). Till denna del har beräkningssättet alltså inte ändrats.
Vid beräkningen av lön för frånvarotid beaktas också den genomsnittliga prestationsandel som betalats under övergångsperioden för prestationslönesystemet på det sätt som anges i § 15 i fråga om åtgärdsarvoden och prestationsarvoden.
Om anställningsförhållandet har börjat under kvalifikationsåret, kan man genom ett lokalt kollektivavtal avtala om förhöjningsprocenten för den ordinarie lönen i fråga om lönen för frånvarotid.
För dem som omfattas av bilaga 1 beaktas den prestationskompensation enligt LÄKTA kap. II § 16 som trädde i kraft 1.2.2024 via den ordinarie lönen i de löneutbetalningssituationer som avses i § 15. Prestationskompensationen utgör en del av den ordinarie lönen i enlighet med LÄKTA kap. II § 14. Märk väl att den alltid betalas också för arbetad tid (t.ex. utbildning som räknas som arbetstid) och till exempel under ledighet som utgör arbetstidsersättning.
För den som står utanför prestationslönesystemet (bilaga 1 § 3 mom. 1, tillämpningsanvisningen) beräknas uppgiftstillägg utgående från den genomsnittliga prestationsdelen för läkare på samma karriärsteg i prestationsersättningssystemet.
Prestationskompensation och uppgiftstillägg för den som står utanför prestationslönesystemet betalas från och med 1.2.2024.
Genomsnittlig prestationsandel
Vid övergången till prestationsersättningssystemet i bilaga 1 betalas en genomsnittlig prestationsandel tills ersättningarna för prestationerna kan betalas enligt det nya prestationsersättningssystemet. Syftet med prestationsandelen är att trygga läkarnas lönenivå under övergångsperioden. Den genomsnittliga prestationsandelens storlek beräknas för flera månader antingen per karriärsteg eller per lönepunkt eller för alla läkare som omfattas av bilaga 1.
KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet har utarbetat anvisningarna tillsammans. KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet betonar att de gemensamma anvisningarna och svaren på de vanliga frågorna är avtalsparternas tolkningar av bindande avtalsbestämmelser. De måste beaktas när avtal tillämpas lokalt.
