Arbetslivsbarometern 2021 – anmärkningsvärt få förändringar

Arbets- och näringsministeriet frågade i början av hösten 2021 nästan tvåtusen anställda om deras erfarenheter av arbetet. Resultaten publicerades i sin helhet strax före midsommar 2022.

I år blev det ett avbrott i tidsserierna i den årligen återkommande arbetslivsbarometern. Det beror på att frågorna har omarbetats. För första gången var det också möjligt att besvara frågorna genom en webbenkät i stället för en telefonintervju. Det innebär att resultaten inte är direkt jämförbara med tidigare års resultat. Den exceptionella coronatiden var utan tvekan ett bra tillfälle för en revidering.

Den största överraskningen för mig var dock hur lite svaren hade förändrats jämfört med tidigare år. För många frågor var det som om tidsserierna hade fortsatt i samma riktning och det aldrig hade funnits någon coronapandemi. Till exempel bibehölls den psykiska och fysiska arbetsförmågan utgående från svaren nära nog oförändrad. Kommunsektorn upplevdes som vanligt som den tryggaste arbetsgivaren. I kommunorganisationerna präglades arbetet fortfarande av pressade tidsramar.

På grund av de exceptionella tiderna som råder läste jag resultaten med ännu större intresse än vanligt. Här följer några utvalda delar:

Var femte anställd arbetar dagligen på distans

På grund av coronapandemin arbetade man fortsättningsvis mycket på distans under hösten 2021: var femte anställd uppgav att han eller hon arbetar på distans dagligen. Inom kommunsektorn arbetade 37 procent av de anställda på distans, men merparten av dem (30 procentenheter) distansarbetade endast sporadiskt eller månatligen.
Av dem som arbetade på distans hade 85 procent tillgång till en lugn plats för distansarbete, 73 procent uppgav att de kunde koncentrera sig bättre än på kontoret, och 81 procent bedömde att distansarbete var ett produktivt arbetssätt för dem.

Det kommunala arbetet upplevdes som betydelsefullt och gemenskapsinriktat

Arbetsengagemang, dvs. en känsla av energi, entusiasm och att gå upp i sitt arbete, upplevdes före coronatiden i störst utsträckning inom kommunsektorn. År 2021 var dock alla arbetsgivarsektorer på samma nivå när det gäller upplevelsen av arbetsengagemang. Jag tror att coronatidens påfrestningar återspeglas i just denna typ av detaljer.

Av kommunsektorns personal upplevde 93 procent sitt arbete som betydelsefullt och 60 procent upplevde ofta en känsla av gemenskap och samarbete i sitt arbete. Här låg kommunsektorn före andra branscher.

Däremot låg vi denna gång efter i fråga om tillit: inom kommunsektorn upplevde 77 procent atmosfären på sin arbetsplats som tillitsfull. Det är inte ett dåligt resultat, men för att nå samma nivå som staten och den privata servicebranschen borde andelen ökas med 10 procentenheter. Att lyckas stärka tilliten vore en utmärkt prestation för vilken organisation som helst, speciellt om man befinner sig mitt i en stor förändring.

Inom kommunsektorn upplevde 43 procent av de anställda att man på arbetsplatsen mycket aktivt eller ganska aktivt agerar för att stärka de anställdas kondition, hälsa och levnadsvanor. Agerar kommunorganisationerna i dagsläget på något annat sätt än andra i den här frågan? Inom övriga arbetsgivarsektorer var siffran nämligen 15–18 procentenheter högre.

Vid en jämförelse av olika sektorer är det intressant att fundera över vad skillnaderna kan bero på. Är det dags för en förbättring, eller beror skillnaderna på olikheter i arbetets karaktär? Inom kommunsektorn utförs till exempel mest klientarbete, arbete som bygger på människorelationer och emotionellt krävande arbete. Och hur påverkas resultaten av kommunorganisationernas sektorsövergripande karaktär och storlek?

Hur kan man ytterligare utnyttja uppgifterna som samlats in för arbetslivsbarometern?

Svaren och svarsfördelningen presenterades fråga för fråga i rapporten, något som är typiskt för arbetslivsundersökningar. Först alla svar, sedan kvinnors och mäns svar, och så vidare. Rapporten var välskriven.

Men tänk om man vill veta hur frågorna besvarades av till exempel högre tjänsteinnehavare i den yngsta åldersgruppen inom den privata servicebranschen?

Rapporten som publicerats ger inte möjlighet till en sådan detaljerad granskning. För att få svar skulle det behövas ett nätverktyg som låter användaren själv välja vilka frågor, bakgrundsvariabler och årtal användaren vill titta på.

Ett annat sätt att dra nytta av resultaten vore olika tilläggsutredningar.

Problemet med många enkäter är att det läggs ner en ansenlig mängd arbete på att samla in uppgifter, men väldigt lite på att analysera resultaten och göra fortsatta undersökningar.

Jag skulle till exempel vara intresserad av att höra hur svaren hos dem som dagligen arbetar på distans eller hos dem som upplever stark gemenskap i sitt arbete skiljer sig från de övrigas svar. Jag skulle också önska fler undersökningar om hur man kan stärka gemenskapsandan, gott chefsarbete, tilliten och andra resursfaktorer som stöder dem som utför det viktiga kommunala arbetet.  

Källa:

Lyly-Yrjänäinen, Maija. (2022) Arbetslivsbarometern 2021. Arbets- och näringsministeriet, Helsingfors.