Det offentliga arbetets stora betydelse och värde
Kommun- och välfärdssektorns arbete borde inte granskas enbart ur en ekonomisk synvinkel. Arbetets värde ligger i hur mycket det gynnar det allmänna välbefinnandet och tillväxten.
Finland hör till toppländerna i världen enligt flera internationella rankinglistor. Vårt land är det minst misslyckade, det lyckligaste och tryggaste. Bakom denna succé ligger det framgångsrika arbetet inom den offentliga sektorn.
Vi behöver inte fundera på om den ena föräldern ska stanna hemma och ta hand om barnen på grund av för höga dagvårdsavgifter, eller bekymra oss för uppsägningar som innebär att hela familjen förlorar sin hälsoförsäkring. Vid kaffebordet diskuteras inte hur man ska få ihop till universitetsavgifter på flera tiotals tusen euro för familjens unga.
Att vi litar på våra politiska system, polisen, skolsystemet och varandra har stor betydelse för näringslivet. Det behövs inte väktare och jurister i varje hörn. Barnen kan röra sig ute på egen hand. Vi behöver inte oroa oss för korruption.
I den offentliga sektorn kan man hjälpa andra människor, bidra till att lösa stora samhälleliga problem och förverkliga sig själv. Det är därför ingen överraskning att de som arbetar inom kommunsektorn enligt arbetslivsbarometern bedömer sitt arbete som mer givande än andra. År 2021 bedömde 93 procent inom kommunsektorn att deras arbete var mycket eller ganska meningsfullt. Varför har vi då fortfarande en negativ bild av offentliga arbetsplatser?
Mediernas bild av arbetet i kommunerna och välfärdsområdena är snedvriden och färgad av myter. I den marknadsliberala tankevärlden är den offentliga sektorn i värsta fall endast en utgiftspost som den privata sektorn finansierar. Det stämmer inte.
Icke-produktiv utgiftspost?
I verkligheten är den offentliga sektorn både produktiv och effektiv. Det väsentliga är hur resultaten mäts. Ett onyanserat kostnadsperspektiv leder lätt till nedskärningar också där det inte är rimligt.
Svårigheten att mäta den offentliga sektorns kostnadseffekter lockar till förenklingar där man mäter och jämför till exempel antalet prestationer, antalet elever per klass och småbarnspedagogikens kostnader per barn.
Mätningen av prestationer ledde i Holland till att några anställda vid hemsjukvården gav upp och grundade ett icke-vinstdrivande bolag, Buurtzorg. I det nya bolaget strävade man efter att maximera kundernas funktionsförmåga i stället för antalet prestationer.
Under de följande åren sökte sig tusentals arbetare inom hemsjukvården till det nya bolaget. Kunderna är nöjdare och mår bättre. Kostnaderna för hemsjukvården är rentav en tredjedel lägre i Buurtzorg. Det går att uppnå samma resultat också i den offentliga servicen.
Arbetare som vilar på spaden?
Enligt en annan myt är arbetet i den offentliga sektorn skattefinansierat vilande på spaden. Det här stämmer inte heller. De kommunala yrkena har länge varit de mest betungande i det finländska arbetslivet. Enligt undersökningen av arbetshälsan i den offentliga sektorn 2022 ansåg till exempel två tredjedelar av de tillfrågade inom småbarnspedagogik och bildning att arbetet var psykiskt belastande.
Det som gör många yrken inom kommunsektorn mer belastande är det intensiva arbetet med människor. Det är typiskt bland annat inom undervisning och vård. Vid hög belastning bör man vara särskilt mån om arbetets resursfaktorer.
Faktorer som skyddar mot överbelastning är till exempel kollegialt stöd, gott ledarskap och god anda på arbetsplatsen. Dessa faktorer har inom kommunsektorn länge varit på en god nivå, men inte i alla enheter. En annan resursfaktor är att personalen blir hörd och har möjlighet att delta i beredningen av reformer.
Belastningen påverkas också av politiska beslut om resurser, ekonomi och normer. En stor betydelse har numera också hur snabbt lediga tjänster tillsätts och befattningar besätts. Den rådande arbetskraftsbristen löses inte med enbart de medel som organisationerna har att tillgå.
Det är dags att föra in diskussionen på rätt spår igen. Det offentliga arbetets värde är det värde som serviceproduktionen skapar för samhälle, individer, organisationer och näringsliv. Det offentliga arbetes värde – det vill säga det vi får till stånd – diskuteras alldeles för lite. Det offentliga arbetet granskas oftast enbart med utgångspunkt i verksamhetens kostnader och utgifter, eller i det skedet när det redan blivit en bristvara. Vi behöver kampanjer som lyfter fram det offentliga arbetets värde.
Bloggen kan kommenteras under cirka en månad från publiceringsdatum.
Niilo Hakonen
Niilo Hakonen är ledande sakkunnig i arbetslivsutveckling hos KT Kommunarbetsgivarna och har som uppgift att observera omvälvningarna i arbetslivet och framtidens kommunarbete tillsammans med andra..
Jag har arbetat i centrala positioner som utvecklare av lönesystem, helhetsbelöning och arbetslivsutveckling. På fritiden går jag gärna i svampskogen, läser eller paddlar.