Löneprogrammet för social- och hälsovården äventyrar den offentliga ekonomins hållbarhet

I löneprogrammet för social- och hälsovårdssektorn ställer fackföreningarna stora lönekrav utöver den allmänna löneuppgörelsen. Dessa krav skulle kumulativt öka lönekostnaderna inom social- och hälsovården med 4,8 miljarder euro under fem år.

– Det är klart att vårdpersonalen och de kommunalt anställda förtjänar en löneförhöjning, men en extra förhöjning på 3,6 procent på fem år skulle innebära att hållbarheten i den offentliga ekonomin äventyras. Det skulle också leda till skattehöjningar för skattebetalarna, säger verkställande direktör Markku Jalonen.

Ett sådant femårigt löneprogram skulle innebära en skattehöjning på i genomsnitt 336 euro per år för varje löntagare i Finland.

Om alla andra löntagarorganisationer inom kommunsektorn krävde motsvarande höjningar skulle de kumulativa kostnaderna för fem år uppgå till 12,4 miljarder euro. Det skulle i genomsnitt betyda en årlig skattehöjning på 871 euro per invånare.

Jalonen påminner dessutom om de förestående höga kostnaderna för löneharmoniseringen i och med social- och hälsovårdsreformen. Enligt KT:s senaste bedömning kommer kostnaderna för löneharmoniseringen sannolikt att ligga på minst 680 miljoner euro.

– I likhet med löneprogrammet kommer löneharmoniseringen att höja social- och hälsovårdssektorns allmänna lönenivå avsevärt, säger Jalonen.

– Inflationen har varit högre än vanligt den senaste tiden, också i Finland. Så stora höjningar som vårdfacket nu kräver skulle – om de sprider sig över hela arbetsmarknaden – sannolikt sätta i gång en löneinflationsspiral, och på så sätt äventyra Finlands konkurrenskraft och sysselsättningsutveckling, framhåller forskningschef Mika Juutinen.