Välfärdsområdenas kostnader för löneharmonisering minst 680 miljoner

KT:s uppdaterade beräkningar av kostnaderna för löneharmoniseringen i samband med välfärdsområdesreformen baserar sig på Statistikcentralens uppgifter om löner och arbetskraftskostnader för 2020.  De beräknade kostnaderna är kostnader på årsnivå. Kalkylerna beaktar inte tidtabellen för harmoniseringen.

Enligt verkställande direktör Markku Jalonen visar KT:s senaste kalkyler att kostnaderna för löneharmoniseringen inom välfärdsområdena är större än vad man tidigare uppskattat och förberett sig på.

I kalkylerna varierar kostnaderna för de alternativ som beräknats med olika harmoniseringsmodeller en hel del. KT betraktar som mest sannolikt att löneharmoniseringen kommer att öka arbetskraftskostnaderna med 5,8 procent, dvs. cirka 680 miljoner euro.

Kalkylerna gav ny information om harmoniseringens indirekta konsekvenser, vilka ökar risken för kostnadsökningar.

– Harmoniseringen kan förändra lönehierarkin inom välfärdsområdet och öka löneskillnaderna mellan välfärdsområdena. Detta kan leda till lönekonkurrens och en större kostnadsökning än beräknat. De totala kostnaderna för harmoniseringen kan uppgå till så mycket som en miljard euro, påpekar KT:s utredningschef Mika Juutinen.

Harmoniseringen höjer den allmänna lönenivån i social- och hälsovårdssektorn

Löneharmoniseringen ökar avsevärt den allmänna inkomstnivån i social- och hälsovårdssektorn på samma sätt som ett löneprogram.

– Det finns inga grunder eller ekonomiska möjligheter för de kommunala fackföreningarnas krav på separata löneprogram, säger verkställande direktör Markku Jalonen.
Enligt Jalonen bör lagstiftaren ännu överväga hur kostnaderna och tidtabellen för harmoniseringen kan regleras så att harmoniseringen är hållbar med tanke på de offentliga finanserna.

Välfärdsområdet har betraktats som en enda arbetsgivare

Vid bedömningen av kostnaderna för löneharmoniseringen har varje välfärdsområde betraktats som en enda arbetsgivare. Som grund för kalkylerna har man använt ett s.k. nivålönesystem där lönepunkterna är indelade i tre nivågrupper.

I kalkylerna har man som harmoniseringsnivå separat för varje nivågrupp i regel använt den högsta lönenivån för en viss uppgift. I kalkylerna har också beaktats eventuella harmoniseringskostnader för Helsingfors stad och HUS där åtgärder som motsvarar harmoniseringen av lönerna också är att vänta när systemen förnyas.

Cirka 173 000 kommunalt anställda byter arbetsgivare

År 2021 uppgick kommunsektorns arbetskraftskostnader till cirka 22 miljarder euro. Välfärdsområdena övertar ansvaret för ungefär halva beloppet. I och med inrättandet av välfärdsområden bildas 21 nya arbetsgivare som inleder sin verksamhet den 1 januari 2023.

Personalen övergår genom överlåtelser av rörelse till de nya välfärdsområdena 1.1.2023 från över hundra olika kommunala arbetsgivare. Cirka 173 000 anställda inom social- och hälsovården och räddningsväsendet byter arbetsgivare. Endast de anställda vid Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen fortsätter hos sina nuvarande arbetsgivare.