FM:s ekonomiska översikt är klar och valet överståndet – vad händer nu?
Finansministeriet offentliggjorde nyligen sin senaste ekonomiska översikt och planen för de offentliga finanserna, som också innefattar kommunekonomiprogrammet för 2020–2013.
På grund av riksdagsvalet är planen av teknisk karaktär, då den inte beaktar effekterna av några nya politiska riktlinjer.
Den offentliga ekonomin har inga buffertar
Den ekonomiska översikten utgår från den allmänna uppfattningen att den ekonomiska tillväxten håller på att avta och att BNP-tillväxten kommer att bli svagare än vad som prognostiserats. Globalt sett beror detta på den allt större sannolikheten att Brexit förverkligas och att det uppstår handelskrig. På nationell nivå beror det på särdragen i Finlands ekonomi, till exempel de avtagande bygginvesteringarna och bristen på arbetskraft.
Den offentliga ekonomin ser inte ut att nå upp till målen, även om vi ibland kommer nära. Trots det ekonomiska uppsvinget har vi inte lyckats skapa buffertar för kommande konjunktursvängningar. Inte heller har vi hittat något botemedel mot den åldersrelaterade ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna – åtminstone har pillret ännu inte svalts.
Alternativet till konkurrenskraftsavtalet var miljardnedskärningar
Konkurrenskraftsavtalet, som hjälpte Finland på fötter, har i vissa sammanhang beskyllts för att ha bidragit till malströmmen i den kommunala ekonomin 2018. Alternativet till konkurrenskraftsavtalet var ändå miljardnedskärningar i den offentliga ekonomin och statsandelarna samt högre arbetsgivaravgifter inom den offentliga sektorn är inom den privata.
Konkurrenskraftsavtalet var en kompromiss man kom fram till efter långa förhandlingar, en bulle som det inte gick att plocka russinen ur. Till exempel var nollinjen i fråga om löneförhöjningar en faktor som i hög grad bidrog till kommunernas goda bokslut 2017. Konkurrenskraftsavtalets verkningar bör granskas under en längre tid än två år och man måste också beakta de positiva effekter som den förbättrade sysselsättningen ger. Tack vare avtalets sysselsättande effekt har till exempel de kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter kunnat sänkas betydligt.
Positivt i Kommunekonomiprogrammet, om det förverkligas, är att ett belopp som motsvarar nedskärningarna i semesterpenningarna ska återföras till kommunernas statsandelar, vilket KT i likhet med många andra yrkat på. Med anledning av återföringarna och av andra orsaker väntas kommunernas statsandelar nästa år växa med cirka en miljard euro jämfört med i år.
Regeringsprogrammet påverkar den ekonomiska utvecklingen
Den förestående ekonomiska utvecklingen inom hela den offentliga sektorn och inom kommunsektorn påverkas av resultatet av det färska riksdagsvalet och det kommande regeringsprogrammet.
Inför riksdagsvalet gavs det en uppsjö av vallöften: tusen anställda hit och dit, personaldimensioneringar, pensionspengar etc. Ibland verkade de ekonomiska ramarna vara väldigt flexibla. Kalla fakta är ändå att åtminstone den kommunala ekonomin inte klarar av att uppfylla alla vallöften. De kommande beslutsfattarna i regeringen kommer alltså högst antagligen att få ta skeden i vacker hand. Det är åtminstone vad undertecknad hoppas på.
När man ovanpå vallöftena lägger till de krav som olika löntagarorganisationer ställt i valyran eller andra sammanhang, till exempel krav på en jämställdhetspott, ett löneprogram och kompensation för ansvarstagande i samband med konkurrenskraftsavtalet, hotar prislappen för den kommunala ekonomin att bli ännu högre, rentav ohållbar.
Också domstolarnas beslut om löneharmonisering som utgår från de högsta lönerna hotar att rubba kommunernas ekonomi. Det sistnämnda hotet torde bli verklighet, oberoende av hur det går med vårdreformen.
KT understöder en ansvarsfull ekonomi
Om ett år vet vi säkert mycket mer om hur världen, Finland och den kommunala ekonomin mår och om man lyckats lägga band på kommunernas ekonomiska särutveckling. Det nya regeringsprogrammets innehåll, sättet på vilket det verkställs och den kommande kollektivavtalsrundan, som vid det laget förhoppningsvis är avklarad, är avgörande för våra möjligheter att sköta vår ekonomi på ett hållbart och förutsägbart sätt flera år framåt. KT understöder en ansvarsfull ekonomi.
Dessutom borde den hotande klimatförändringen avvärjas så att det i framtiden överhuvudtaget finns ekonomiska och andra frågor att grunna på här på vår unika planet.
Mika Juutinen
Mika Juutinen är KT:s utredningschef. Den arbetsmarknadsutredning som görs vid hans enhet ansvarar för behövlig uppgiftsproduktion och forskning för de kommunala avtalsförhandlingarna och för KT:s intressebevakning samt för kostnadsberäkningarna för avtalsändringar.
Lägg till ny kommentar