God arbetskraftssituation inom kommunsektorn i dag – men i morgon?

Under den senaste tiden har man i offentligheten påstått att det råder brist på arbetstagare inom kommunsektorn. Det stämmer inte: KT har samlat in tvärsnittsinformation för en dag och den visar att situationen för yrkesgrupperna i förhållande till arbetskraftsunderskottet är god eller mycket god.

Arbetskraftsunderskott avser att befintliga befattningar och tjänster inte blir skötta.

Om man bortser från läkargrupperna var det totala underskottet i yrkesgrupperna två procent, enligt KT:s senaste förfrågan i oktober 2017.

Situationen för sjukskötarna och specialsjukskötarna var bättre än tvärsnittet – underskottet var endast 1,1 procent. Något förenklat kan man säga att av 100 sjukskötarjobb var det endast ett som inte sköttes, och det kunde till 96 procent förklaras med att rekrytering pågick.

Underskottet varierade givetvis regionalt och mellan yrkesgrupperna, men även om man tar med läkarna, där underskottet varierade gruppvis (primärvård/specialiserad sjukvård samt läkare/tandläkare) mellan 6 och 8 procent, är helhetsbilden inte särskilt oroväckande, enligt KT:s bedömning.

Tumregeln när det gäller tvärsnittsinformation för en dag har varit att ett underskott på 5–10 procent kan godtas när man beaktar omsättningen och den fördröjda rekryteringen bland arbetstagarna.

Flera metoder att bemöta ett kommande arbetskraftsbehov

Inför det som komma skall bör man åtminstone beakta pensionsavgångar i de olika yrkesgrupperna, övrig omsättning bland de anställda och dessutom förändringar i efterfrågan på tjänster.

Enligt den färskaste prognosen för pensionsavgångar behöver kommunsektorn årligen cirka 17 000 nya anställda under de kommande 10–20 åren, om vi vill ersätta dem som blir pensionerade.

Den ökande efterfrågan på tjänster i synnerhet inom social- och hälsovården kräver andra åtgärder och egna anställda.

Smidigare arbetssätt och serviceprocesser

Både när det gäller pensionsavgångar och efterfrågan på tjänster finns det flera metoder att förbereda sig, och delvis är det fråga om likadana metoder.

En gemensam metod är att gå igenom sätten att arbeta och serviceprocesserna (inklusive personalledningen) och göra dem smidigare, där det låter sig göra.

På det viset kan behovet av arbetskraft eventuellt minskas eller arbetstagare placeras där en personalökning ger bäst resultat.

Metoden är delvis förknippad med projektet om förändringar i arbetslivet som initierats av kommunsektorns arbetsmarknadsparter samt projekt kring personalledning.

Fler anställda är en ekonomisk fråga

Att öka antalet anställda kan vara svaret på den ökande efterfrågan på tjänster.

Tillgången till kompetens och lämplig arbetskraft måste då säkerställas. De centrala arbetsmarknadsorganisationerna har på första träffen under den gemensamma valturnén Ääni työlle (ge röst åt arbetet) tagit upp betydelsen av arbetskraftsinvandring. Om det inhemska arbetskraftsutbudet av någon anledning inte räcker till, om det exempelvis inte utbildas tillräckligt med arbetskraft, bör man blicka ut över Finlands gränser.

Fler anställda innebär alltid också mera utgifter – har den som organiserar eller den som producerar tjänsterna möjlighet att öka antalet anställda?

För kommunerna är det fråga om politik och prövning. De politiska beslutsfattarna på olika nivåer riktar ekonomiska resurser till det som de anser vara bäst och bär samtidigt ansvaret för att samhällets system som helhet vilar på en hållbar grund.

Hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin gör att alla krav inte kan tillmötesgås

Till sist: I offentligheten hörs högljudda krav på att de nuvarande arbetstagarnas löner ska höjas och att antalet kompetenta arbetstagare som uppfyller strikta behörighetsvillkor ska ökas. Dessa två krav kan inte tillmötesgås samtidigt eftersom det råder ett hållbarhetsgap i den offentliga ekonomin.

Vad är alltså mer önskvärt för skattebetalarna, de kommunala arbetsgivarna och löntagarna – tillräckligt många arbetande händer på rätt plats i rätt tid eller en hop arbetstagare som sliter ut sig under arbetsbörda och stress?