De politiska stridsåtgärderna störde kommuninvånarnas vardag
De kommunala löntagarorganisationernas politiska strejker i september och oktober innebar stora olägenheter för kommuninvånarna, framgår det av KT Kommunarbetsgivarnas utredningar. I utredningarna tillfrågades de kommunala arbetsgivarna vilka effekter stridsåtgärderna 26–28.9 och 22–23.10 hade.
Den senare strejken ordnades av Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL. Enligt svaren från arbetsgivarna uppstod det i kommunerna mest olägenheter för matserveringen bland annat i skolor och daghem. Av uppgiftslämnarna ansåg nästan 70 procent att det uppstått mycket eller väldigt mycket olägenheter.
Ett centralköks 5 500 kunder i skolor och daghem blev utan ett varmt mål mat. I stället skaffade man fram torrskaffning direkt till skolan eller daghemmet, men lärarna vägrade delta i matutdelningen.
Inom städningen upplevde nästan 60 procent av de kommunala arbetsgivarna mycket eller väldigt mycket olägenheter. Inom idrotts- och motionsverksamheten var siffran 40 procent, inom fastighetsväsendet och kulturväsendet var den lägre.
I en kommun uteblev renhållningen helt och hållet i daghemmen, simhallarna och idrottsanläggningarna. De kommunala arbetsgivarna bedömer att strejken äventyrade kundernas hälsa och säkerhet.
Septemberstrejken drabbade social- och hälsovården
Under de politiska stridsåtgärderna i september rådde förbud mot övertid och skiftbyte för kommunala arbetstagare inom Super och Tehy.
Inom hälso- och sjukvården var man tvungen att flytta några icke-brådskande operationer och andra åtgärder, men patientsäkerheten äventyrades inte. Inom socialväsendet var det svårt att få vikarier särskilt inom hemvården och äldreomsorgen. En del daghem måste stänga tidigare än vanligt och föräldrarna måste flexa för att kunna hämta barnen på daghemmet.
Ordnandet av arbetsskift och vikarier gav cheferna mycket extra arbete medan förbudet mot övertid och skiftbyte pågick. Svårast var det att få vikarier att sköta plötslig frånvaro till exempel vid sjukdomsfall.
Oktoberstrejken väckte irritation inom kommunsektorn
Flera kommunala arbetsgivare berättar att särskilt oktoberstrejken inverkade negativt på atmosfären på arbetsplatserna. Enligt en av de tillfrågade hotade JHL-medlemmar andra arbetstagare och betedde sig osakligt mot dem.
I en annan uppgiftslämnares kommun ”bedrev JHL:s ledning en aggressiv kommunikation och strejkvaktsverksamhet”. I en tredje kommun upplevde man att JHL utövade påtryckning på andra organisationers medlemmar. När strejken var slut betedde sig de som deltagit negativt mot de andra.
Det uppstod besvärlighet också när strejkgränserna ändrades i sista stund. Sent blev det klart vilka andra förbunds arbetstagare som också kunde delta i strejken.
