Förslaget till lag om småbarnspedagogik hotar jobben för tusentals anställda

Förlorade jobb är en direkt följd av den föreslagna ändringen i daghemmens personalstruktur, då lärarna inom småbarnspedagogiken och socionomerna ska bli fler på barnskötarnas bekostnad.

Till följd av vård- och landskapsreformen kommer kommunerna inte att kunna erbjuda barnskötarna något annat arbete som motsvarar deras utbildning, yrkesskicklighet och erfarenhet.

Lagförslaget skulle också öka kommunernas årliga lönekostnader med nästan 50 miljoner euro fram till år 2030.

Lagen ökar bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogiken

Enligt KT:s utredning har kommunerna redan nu ett underskott på hundratals behöriga lärare inom småbarnspedagogiken. Problemet är särskilt stort på svenskspråkiga och små finskspråkiga orter. I huvudstadsregionen fattas det mer än 600 behöriga barnträdgårdslärare.

Den föreslagna lagen skulle ofrånkomligen öka användningen av obehöriga anställda, då utbildningsvolymen inte ens i dagens läge räcker till för att tillgodose behovet av arbetskraft. KT tror inte att tillräckligt många lärare inom småbarnspedagogiken utexamineras inom övergångsperioden.

På grund av korta anställningar kommer lärarna i fortsättningen att bytas ut allt oftare, vilket inte gagnar barnen.

Enligt lagförslaget kommer cirka 3 700 barnträdgårdslärare att gå i pension senast år 2030, men i Kevas prognos för pensionsavgången bland kommunalt och statligt anställda uppskattas över 6 200 barnträdgårdslärare gå i pension senast 2031.

Skillnaden växer hela tiden, eftersom nästan varannan utexaminerad barnträdgårdslärare börjar arbeta med något annat.

I förslaget beaktas inte heller att antalet familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem har minskat och fortsätter att minska kraftigt. Under de senaste tio åren har antalet minskat från över 10 000 till cirka 5 000. Det innebär att behovet av småbarnspedagogik på daghem ökar.

De ekonomiska verkningarna större än vad som påståtts, kommunerna bör kompenseras

I sitt utlåtande till riksdagens kulturutskott kräver KT Kommunarbetsgivarna att om personalstrukturen ändras ska två tredjedelar av de anställda vara lärare inom småbarnspedagogiken eller socionomer. Också en längre övergångsperiod skulle hjälpa till att minska de förestående uppsägningarna.

KT anser också att uppskattningen av förslagets ekonomiska verkningar är alltför låg. I verkligheten motsvarar förändringen i lönekostnaderna en minst 2,3 procents höjning av de årliga personalkostnaderna inom småbarnspedagogiken.

Om lärarna inom småbarnspedagogiken och socionomerna blir en egen yrkesgrupp och deras behörighetsvillkor skärps, kommer lönekostnaderna att stiga. Detta har förbigåtts i uppskattningen av förslagets ekonomiska verkningar.

KT betonar att kostnadsökningen bör kompenseras kommunerna fullt ut.