Suomeksi

UKTA

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Måste arbetsgivaren fortfarande föra en förteckning över de arbetstagare som exponerats för coronavirus i sitt arbete, när det är svårt att identifiera smittkällorna?

Enligt Social- och hälsovårdsministeriet (13.1.2022) har lagstiftningen om arbetarskyddet inte ändrats och klassificeringen av coronaviruset är fortfarande densamma, dvs. i princip är anvisningarna desamma som tidigare.

Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och även för deras rättsskydd: om en arbetstagare insjuknar till följd av exponering i arbetet, kan det räknas som en yrkessjukdom. När exponeringssituationer och exponerade arbetstagare har kartlagts på arbetsplatsen, kan företagshälsovården också lätt spåra även en enskild insjuknad arbetstagares exponering i arbetet.

Exponeringen bedöms alltid från fall till fall. Exponering för Covid19-viruset påverkas till exempel av användning av skyddsutrustning eller masker, lokalens storlek, ventilation, avstånd och hur länge mötet varar. Enbart användning eller icke-användning av mask visar inte med säkerhet om exponering har inträffat. Exponering i arbetet förutsätter inte insjuknande, utan en situation där arbetstagaren har haft en faktisk möjlighet att bli smittad.

Ansvarsområdena för arbetarskyddet har gett anvisningar om hur exponeringar på arbetsplatserna ska utredas i enlighet med arbetsplatsens situation och resurser.

I de situationer där man vet att det på arbetsplatsen har funnits en Covid-19-positiv person, antingen som kund eller som arbetstagare, kan man kartlägga vilka arbetstagare som har exponerats genom kontakt med denna person.

I mån av möjlighet kan man även bedöma om arbetstagarens smitta härstammar från arbetsplatsen. För närvarande kan detta inte alltid utredas.

Vid bedömningen av exponeringen ska hänsyn fortsättningsvis tas till alla relevanta faktorer, såsom tiden för och närheten och/eller avståndet till kontakten, eventuell skyddsutrustning som använts, den lokal där man har vistats, ventilationsförhållandena i lokalen osv.

Läs det tidigare svaret på den vanliga frågan När ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för farliga biologiska agenser (inkl. corona) och vilka uppgifter ska antecknas i förteckningen? (1.11.2021).

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Hur kan en arbetsskiftsförteckning inom småbarnspedagogiken ändras efter att den delgetts?

Inom småbarnspedagogiken ska arbetsskiftsförteckningen delges de anställda skriftligt senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar. Den fastställda arbetsskiftsförteckningen är i princip bindande för både arbetsgivaren och den anställde.

Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med den anställdes samtycke eller av grundad anledning. Om den anställde samtycker till ändringen, kan arbetsskiftsförteckningen alltid ändras. 

Arbetsskiftsförteckningen kan alltså efter delgivningen ändras ensidigt utan den anställdes samtycke endast av grundad anledning. Nås inte enighet om ändringar, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen. 

De anställda kan inte sinsemellan, utan föreståndarens samtycke, ändra arbetsskiftsförteckningen.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vad utgör en grundad anledning att göra ändringar i en arbetsskiftsförteckning inom småbarnspedagogiken?

Arbetsgivaren inom småbarnspedagogiken ska bedöma om det finns en grundad anledning separat i varje enskilt fall. En grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan utgöras av bland annat verksamhetsbetingade skäl, exempelvis anställdas eller barns oförutsedda frånvaro.

Nås inte enighet om ändringar, bör endast de ändringar som är nödvändiga med tanke på verksamheten göras i arbetsskiftsförteckningen. Innan ändringar görs i arbetsskiftsförteckningen ska arbetsgivaren utreda möjligheten att en anställd anvisas annat arbete.

En grundad anledning till en ändring av arbetsskiftsförteckningen kan också vara att förteckningen gjorts upp felaktigt. Att arbetstimmar blir övertidsarbete eller att arbetstimmarna i en fastställd arbetsskiftsförteckning underskrids utgör i sig ingen grundad anledning till att göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen.

En ändring av arbetsskiftsförteckningen som baserar sig på en grundad anledning eller ett samtycke kan i praktiken leda till mer än en ändring under samma utjämningsperiod för att den ordinarie arbetstiden inte ska överskridas eller underskridas. Arbetsgivaren har rätt att av grundad anledning göra ändringar i arbetsskiftsförteckningen så att arbetstimmar läggs till på ett ställe och samtidigt minskas på ett annat ställe, inom ramen för ordinarie arbetstid. Det är viktigt att arbetsgivaren gör dessa ”dubbeländringar” samtidigt.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

När kan en ändring av arbetsskiftsförteckningen göras inom småbarnspedagogiken?

En ändring av arbetsskiftsförteckningen inom småbarnspedagogiken ska göras innan den anställde har kommit till arbetsskiftet i fråga eller arbetsskiftet enligt arbetsskiftsförteckningen har hunnit börja. 

Därefter kan en ändring av arbetsskiftsförteckningen göras endast med den anställdes samtycke.

Den som berörs av en ändring bör i alla händelser underrättas om ändringen så snart som möjligt.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Hur ska man gå till väga om det under ett arbetsskift inom småbarnspedagogiken finns behov av att förlänga arbetsskiftet?

Om en anställd inom småbarnspedagogiken redan har kommit till arbetsskiftet i fråga eller om arbetsskiftet enligt arbetsskiftsförteckningen redan har hunnit inledas, kan en ändring i arbetsskiftsförteckningen inte längre göras ensidigt. 

Man kan dock alltid komma överens om en ändring av arbetsskiftsförteckningen. 

Om arbetsskiftet förlängs, kan detta leda till mertids- eller övertidsarbete. Mertids- eller övertidsarbete förutsätter initiativ av arbetsgivaren och samtycke av den anställde. Samtycke till mertidsarbete kan ges redan i arbetsavtalet. Däremot bör samtycke till övertidsarbete i regel ges separat för varje gång.

För tjänsteinnehavare finns ett undantag: en tjänsteinnehavare kan inte vägra utföra mertids- eller övertidsarbete som är nödvändigt på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Vad är en lämplig längd på en arbetsperiod inom småbarnspedagogiken?

Inom småbarnspedagogiken tillämpas vanligen allmän arbetstid. Vid allmän arbetstid kan den ordinarie arbetstiden per vecka även ordnas så att den i genomsnitt är 38 timmar 15 minuter under en period av högst sex veckor. I sådana fall kan arbetstiden per vecka variera. En period på två veckor kan till exempel planeras så att vecka 1 har 45 timmar och vecka 2 har 31 timmar och 30 minuter. Under en längre utjämningsperiod skapas flexibilitet och förutsägbarhet i arbetsskiftsplaneringen. Om arbetstiden per vecka alltid är den samma, behövs ingen längre utjämningsperiod.

I barndaghem som håller öppet dygnet runt och i gruppfamiljedaghem kan man också tillämpa periodarbetstid. Vid periodarbete är utjämningsperiodens längd 2–3 veckor eller fyra veckor när det behövs med tanke på verksamheten. Fyraveckorsperioder kan behövas kontinuerligt till exempel för anställda som har deltidsarbete.

Långa arbetsperioder har ofta visat sig vara svåra att tillämpa inom småbarnspedagogiken, eftersom den som planerar arbetsskiften inte nödvändigtvis har uppgifter om hur barnen kommer att närvara särskilt långt på förhand. Arbetsskiftsförteckningen ska skriftligen delges de anställda senast en vecka innan den tidsperiod som anges i förteckningen börjar.

Till exempel inom skiftvården kan det här innebära att det är omöjligt att planera en arbetsskiftsförteckning för mer än en vecka, för att man inte känner till barnens behov av skiftvård för perioder som är längre än så. Arbetsskiftsförteckningen ska ändå göras upp för en så lång period som möjligt. Det rekommenderas därför att man så tidigt som möjligt ber om information om hur barnen kommer att närvara. Arbetsskiftsförteckningen kan i praktiken inte upprättas för en längre period än vad som är känt om hur barnen är närvarande.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Kan arbetsgivaren beordra en anställd inom småbarnspedagogiken att vara i beredskap?

Med beredskap avses en persons skyldighet att vara anträffbar under sin lediga tid för att vid behov kunna inkallas till arbete.

Både arbetstagarnas och tjänsteinnehavarnas beredskap baserar sig på frivilliga avtal. För tjänsteinnehavare finns ett undantag: om beredskapen är nödvändig på grund av arbetets art och av synnerligen tvingande skäl, får tjänsteinnehavaren inte vägra beredskap. Arbetsgivaren ska vid behov motivera för tjänsteinnehavaren varför det är nödvändigt att beordra beredskap.

Inom småbarnspedagogiken kan man avtala om beredskap antingen genom arbetsavtal eller separat antingen permanent eller för en enskild gång.

Den anställde bör få sådana skriftliga anvisningar om beredskapen att han eller hon är medveten om de rättigheter och skyldigheter som ingår i den (till exempel inom vilken tid den anställde senast ska infinna sig på arbetsplatsen och vilken ersättning som betalas).

Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden, om inte den anställde kallas till arbete under beredskapstiden. Den egentliga arbetstiden räknas in i arbetstiden. Arbetstid är också arbetsrelaterade telefonsamtal som förts under beredskapstiden mellan den anställde och arbetsgivaren eller med en kund eller andra anställda.

Kontinuerlig beredskap är inte möjlig. Enligt både arbetstidslagen och AKTA får beredskapen inte oskäligt försvåra den anställdes möjligheter att disponera sin fritid. Detta gäller både beredskapstidens längd och hur ofta beredskapsperioder förekommer.

När en anställd kommer överens om beredskap anses han eller hon samtidigt ha gett sitt samtycke till det mertids- och övertidsarbete som behövs under beredskapstiden.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Kan man inom småbarnspedagogiken använda en applikation för snabbmeddelanden för att sköta arbetsärenden utanför arbetstiden?

Utgångspunkten är att en arbetsgivare inom småbarnspedagogiken inte kan ålägga de anställda att utanför arbetstiden sköta arbetsärenden eller svara när arbetsgivaren tar kontakt, om inte arbetsgivaren har avtalat om beredskap med den anställde eller beordrat den anställde i beredskap.

Användningen av applikationer för snabbmeddelanden baserar sig på frivillighet. Arbetsgivaren kan således inte ålägga personalen att använda applikationer för snabbmeddelanden, såsom applikationen WhatsApp, för skötsel av arbetsärenden utanför arbetstiden.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
SH-avtalet

Vår personal har mycket sjukfrånvaro. På grund av att coronapandemin förvärrats har det i offentligheten framförts att man bör undvika att belasta hälso- och sjukvården. Kan arbetsgivaren låta arbetstagaren vara borta från arbetet enligt egen anmälan?

Varje arbetsgivare avgör själv vilken praxis som är mest ändamålsenlig med tanke på verksamheten.

Enligt AKTA kap. V § 1 har en tjänsteinnehavare eller arbetstagare rätt att få sjukledighet, om han eller hon på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom, skada eller olycksfall är förhindrad att sköta sin tjänst eller sitt arbete.

Arbetsoförmåga ska påvisas genom ett godtagbart läkarintyg. Arbetsoförmågan kan påvisas också på något annat tillförlitligt sätt i fråga om arbetsoförmåga som varar högst fem dagar eller, enligt beslut av den behöriga myndigheten, också i fråga om arbetsoförmåga som varar längre än fem dagar. Ett annat tillförlitligt sätt kan till exempel vara ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare.

Arbetsgivaren kan lokalt genom eget beslut göra det möjligt för arbetstagaren att vara frånvarande vid korta sjukdomsfall enligt arbetstagarens egen anmälan. Arbetsgivaren har möjlighet att överväga att förlänga praxisen med egen anmälan så att den omfattar hela den självrisktid som avses i sjukförsäkringslagen. Sjukdagpenning betalas enligt sjukförsäkringslagen för tiden för arbetsoförmåga med undantag av den dag då arbetsoförmågan började och de nio följande vardagarna (s.k. självrisktid).

praxis för beviljande av sjukledighet ändras exempelvis för en viss tid, lönar det sig att i beslutet om ändringen anteckna att den som beviljar sjukledighet alltid enligt prövning kan kräva ett godtagbart läkarintyg för hela sjukledigheten i enlighet med AKTA kap. V § 1. Sjukfrånvaro förutsätter alltid arbetsgivarens godkännande.

Arbetsgivaren kan överväga om det i det nuvarande coronapandemiläget är möjligt att inte kräva att de anställda besöker en hälsovårdsenhet, utan att de vid behov hänvisas till att kontakta företagshälsovården per telefon för att få anvisningar. På så sätt kan man motverka att sjukdomen sprider sig och att de begränsade resurserna inom hälso- och sjukvården blir överbelastade.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA

Kan man kräva att personalen inom småbarnspedagogiken har det skydd mot sjukdomen covid-19 som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar?

En arbetsgivare kan inte kräva att personalen inom småbarnspedagogiken har det skydd mot sjukdomen covid-19 som avses i 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar.

Enligt 48 a § 1 mom. i lagen om smittsamma sjukdomar kan vaccinationsskydd krävas av personer som arbetar inom social- och hälsovårdstjänster i alla sådana uppgifter som innebär smittrisk vid närkontakt för klienter eller patienter som riskerar att få allvarliga konsekvenser av sjukdomen covid-19.

I regeringens proposition 230/2021 rd s. 29 sägs det att ”Med socialvårdstjänster avses socialservice enligt 14 § i socialvårdslagen (1301/2014) och privat socialservice enligt 3 § 1 punkten i lagen om privat socialservice (922/2011). Med hälso- och sjukvårdstjänster avses sådana hälso- och sjukvårdstjänster som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) och i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990).”

Småbarnspedagogiken hör varken till socialvården eller hälso- och sjukvården eftersom den utgör undervisning som underlyder Undervisnings- och kulturministeriet.

Under tiden 1.1.2022–31.12.2022 var 48 a § i lagen om smittsamma sjukdomar i kraft. Från och med 1.1.2023 kan arbetsgivaren inte längre tillämpa denna paragraf.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Vad ska arbetsgivaren beakta när man på arbetsplatsen överväger olika arbetsformer efter coronapandemin?

När coronaepidemiläget förändras och vaccinationstäckningen ökar kan man på arbetsplatserna börja fundera på olika arbetsformer, såsom arbete på plats, distansarbete eller hybridarbete. När arbetsgivaren överväger olika arbetsformer ska saken diskuteras med personalen.

Innan man återgår till arbete på plats eller hybridarbete, ska arbetsgivaren uppdatera riskbedömningen på arbetsplatsen. Utifrån riskbedömningen beslutar man om behövliga åtgärder och uppdaterar de anvisningar som gäller på arbetsplatsen (t.ex. säkerhetsavstånd, personlig skyddsutrustning, renhet och hygien).

Närmare information om riskbedömning finns på KT:s webbplats.

Om arbetet organiseras som hybrid- eller distansarbete, ska arbetsgivaren utforma principer och tillvägagångssätt som ska följas i arbetet.

När arbetsgivaren överväger återgången till arbete på plats och skapar arbetsprinciper lönar det sig att också ta del av till exempel KT:s och Arbetshälsoinstitutets anvisningar:

Mer på webben

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

På vilket sätt ska coronaviruset beaktas vid bedömningen av arbetsplatsens risker?

Bestämmelser om arbetsgivarens förpliktelser finns bland annat i arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren är skyldig att sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (8 § i arbetarskyddslagen). Enligt arbetarskyddslagen ska arbetstagarnas exponering för biologiska agenser som medför olägenheter eller risker för hälsan begränsas så att agenserna inte medför olägenheter eller risker för arbetstagarens hälsa (40 § i arbetarskyddslagen). Coronaviruset som orsakar COVID-19 räknas till de biologiska riskfaktorerna.

Arbetsgivaren ska med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Utredningen och bedömningen ska ses över när förhållandena ändras väsentligt och även i övrigt uppdateras (se 10 § i arbetarskyddslagen).

Arbetshälsoinstitutet (TTL) konstaterar i sina anvisningar att om det finns en risk att exponeras för coronavirus på arbetsplatsen ska arbetsgivaren fastställa sannolikheten för att arbetstagarna exponeras och hur allvarliga sjukdomens konsekvenser är. På basis av dessa kan man på arbetsplatsen bedöma hur stor risken är för arbetstagarna samt planera och genomföra åtgärder med vilka riskerna kan minskas. Arbetsgivaren ska bedöma de risker som hänför sig till utförandet av arbetet också vid distansarbete och hybridarbete.

Dessutom har Arbetshälsoinstitutet gett närmare anvisningar om hur sannolikheten för smittorisk bedöms. Arbetshälsoinstitutet har utarbetat en checklista till stöd för bedömningen av den sannolika risken för coronasmitta.

Det är också väsentligt att man, som en del av bedömningen av sannolikheten, beaktar regionala begränsningar och rekommendationer.

Enligt Arbetshälsoinstitutet bör man på arbetsplatsen överväga striktare åtgärder ju större smittorisken är. Om det inte finns någon betydande sannolikhet för exponering på arbetsplatsen, räcker det med att ombesörja hygien och god ventilation samt att hänvisa arbetstagare med symptom till hälsovården.

Enligt Arbetshälsoinstitutet är det bästa skyddet mot coronaviruset att så många arbetstagare som möjligt blir vaccinerade. Det minskar avsevärt sannolikheten för coronasmitta och de allvarligaste följderna av sjukdomen. I riskbedömningen innebär detta att risknivån sjunker och nödvändiga åtgärder för att hantera riskerna kan lindras för de vaccinerade. Samtidigt måste man dock beakta beslutets inverkan på dem som inte har vaccinerats eller som inte har vaccinationsskydd.

Om man enligt riskbedömningen inte har uppnått tillräcklig vaccinationstäckning på arbetsplatsen, kan sannolikheten för smittorisk bedömas med hjälp av de tilläggsfrågor som finns i Arbetshälsoinstitutets anvisningar. Det rekommenderas att sannolikheten för smittorisk i vilket fall som helst bedöms med hjälp av tilläggsfrågorna, även om arbetsgivaren känner till vaccinationstäckningen.

Arbetsgivaren har inte rätt att få information om de anställdas vaccinationer, men arbetsgivaren kan uppmuntra till vaccination och muntligt diskutera vaccinationssituationen. Arbetstagaren är dock inte skyldig att informera arbetsgivaren om vaccinationer.

Alla åldersgrupper har nu haft möjlighet att få en fullständig vaccinationsserie, så arbetsgivaren kan planera en återgång till arbetet och uppdatera riskbedömningen. Det är på arbetstagarens ansvar att med sin chef eller företagshälsovården ta upp sitt eventuella hälsotillstånd, såsom tillhörigheten till en riskgrupp, om arbetstagaren anser att det förutsätter specialarrangemang i hans eller hennes arbetsuppgifter. Härvid kan också företagshälsovården anlitas för att utreda risken och åtgärderna i det enskilda fallet i fråga.

Enligt Arbetshälsoinstitutet kan det i vissa situationer, på grund av bristfällig vaccinationsinformation, vara nödvändigt att med hjälp av riskbedömningen kontrollera vilken betydelse bristen på information har för säkerheten i arbetet.

Arbetarskyddsförvaltningen påpekar att om man vid riskbedömningen kommer fram till att en arbetstagares avsaknad av vaccination medför fara, bör arbetsgivaren i första hand sträva efter att ordna arbetsuppgifterna så att arbetstagaren kan erbjudas sådant arbete som motsvarar hans eller hennes arbetsavtal. Om sådant arbete inte kan erbjudas, bör man om möjligt erbjuda arbete som i övrigt motsvarar arbetstagarens kompetens och erfarenhet och som arbetstagaren skäligen kunde utbildas för och tryggt kunde utföra.

Arbetsgivaren ska vid organiseringen av arbetsuppgifterna iaktta arbetsavtalslagen samt lagen om tjänsteinnehavare i kommuner och välfärdsområden samt kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal. Det är viktigt att arbetsgivaren också beaktar bland annat bestämmelsen om en överföring på åtta (8) veckor i kap. I § 10 i AKTA. Arbetsgivaren och dennes företrädare bör också beakta bestämmelsen om arbetarskyddsbrott i 47 kap. 1 § i strafflagen och bestämmelsen om arbetarskyddsförseelse i 63 § i arbetarskyddslagen.

Utifrån riskbedömningen beslutar man på arbetsplatsen om nödvändiga åtgärder, såsom säkerhetsavstånd eller användning av masker. Arbetshälsoinstitutet har i sina anvisningar rekommenderat åtgärder för att minska smittorisken på basis av riskbedömningen. I första hand lönar det sig att rekommendera att arbetstagarna låter vaccinera sig. Farorna bör också undanröjas genom tekniska eller organisatoriska arrangemang, och om man med hjälp av distansarbete, lokal- och arbetstidsarrangemang på arbetsplatsen eller andra åtgärder inte uppnår en godtagbar risknivå, kan masker eller andningsskydd tas i bruk på arbetsplatserna.

Om arbetsgivaren bestämmer att masker eller andningsskydd ska användas, skaffar arbetsgivaren dessa och ser till att det finns tillräckligt med masker och skydd att tillgå. Arbetstagarna ska följa de direktiv om användning av masker och skydd som arbetsgivarens gett på basis av riskbedömningen.

Arbetsgivaren ska övervaka att arbetarskyddsbestämmelserna iakttas och se till att arbetstagarna utbildas i korrekt användning av masker eller skyddsutrustning.


Anvisningarna har publicerats 2.9.2021 och uppdaterats 16.11.2021.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

När ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för farliga biologiska agenser (inkl. corona) och vilka uppgifter ska antecknas i förteckningen?

Enligt 40 a § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller orsakar allvarliga sjukdomar hos människan. Coronaviruset är en sådan biologisk agens.

I förteckningen över exponerade arbetstagare ska antecknas (statsrådets förordning 747/2020)

  1. den exponerade arbetstagarens namn och yrke
  2. arbetsplatsens bransch och det arbete som utförts
  3. uppgifter om den biologiska agens som orsakat exponering, i den mån det är känt
  4. en beskrivning av hur och när exponeringen inträffade.

I vilka situationer kan arbetstagaren i sitt arbete exponeras för coronavirus?

Enligt arbetarskyddsförvaltningens anvisningar av på svenska 9.3.2021 förutsätter exponering i arbetet inte insjuknande, utan en situation där arbetstagaren har haft en verklig risk att bli smittad i sitt arbete antingen av kunder, patienter, barn, elever eller kolleger – eller vem som helst som arbetstagaren möter i arbetet eller arbetsuppgifterna. Exponeringen bedöms alltid från fall till fall.

Exponering för Covid19-viruset påverkas till exempel av användning av skyddsutrustning eller masker, lokalens storlek, ventilation, avstånd och hur länge mötet varar.
Enbart användning eller icke-användning av mask visar inte med säkerhet om exponering har inträffat.

De som exponerats på arbetsplatsen utreds utan dröjsmål inom organisationen av arbetsgivaren eller den närmaste chefen. Arbetsgivarens representant eller den närmaste chefen antecknar uppgifterna om exponerade arbetstagare på det sätt som man kommit överens om inom organisationen. Detta förutsätter inte ett officiellt karantänbeslut av en smittskyddsläkare, utan det räcker att veta att exponeringen har skett på arbetsplatsen eller vid utförandet av arbetet.

Om någon i arbetsgemenskapen är smittad av Covid19, kan exponering i arbetet exempelvis vara möten i personalrum och kafferum eller arbete sida vid sida på en produktionslinje. Om mötet med medarbetaren inte sker under arbetsdagen, utan till exempel i gymmet på kvällen, beror exponeringen inte på arbetet och ingår inte i den här förteckningen.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har i sina anvisningar beskrivit situationer där exponering kan ha inträffat.

Läs mer i tidskriften Kuntatyönantaja

Mer anvisningar om ämnet på webben

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Kan den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen och ersättaren agera samtidigt?

Det är inte möjligt att fördela arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter till ersättare, utan ersättarna sköter uppgifter som hänför sig till samarbetet inom arbetarskyddet endast när de är ställföreträdare för den ordinarie arbetarskyddsfullmäktigen när denne är förhindrad att sköta sina uppgifter.

 

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Kan man på arbetsplatsen välja en gemensam ersättare för alla arbetarskyddsfullmäktiga?

Enligt lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) är ersättarna personliga för respektive ordinarie arbetarskyddsfullmäktig.

Det är alltså inte möjligt att på arbetsplatsen välja ersättare som är gemensamma för alla.