Suomeksi

UKTA

Vanliga frågor
UKTA

Vem har rätt till extra lediga dagar enligt kollektivavtalet? (Del G § 8)

I del G i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA) finns bestämmelser om intjäningen av extra lediga dagar (§ 8).

Enligt bestämmelsen har följande anställda som uppfyller behörighetsvillkoren rätt till extra lediga dagar:

  • lärare inom småbarnspedagogik (barnträdgårdslärare)
  • speciallärare inom småbarnspedagogik
  • daghemsföreståndare (daghemsföreståndare med ansvar för verksamheten) *
  • lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik på sjukhus,

som arbetar som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare enligt lagen om småbarnspedagogik.

*En daghemsföreståndare har rätt till extra lediga dagar, om han eller hon har yrkesmässiga ledningsuppgifter. En daghemsföreståndare behöver inte ha en egen barngrupp för att bestämmelsen ska tillämpas.

Följande personer har inte rätt till extra lediga dagar:

  • barnskötare inom småbarnspedagogik
  • socionomer inom småbarnspedagogik
  • direktörer för småbarnspedagogik (administrativa uppgifter) **
  • de som inte uppfyller behörighetsvillkoren för lärare eller speciallärare inom småbarnspedagogik eller daghemsföreståndare
  • tjänsteinnehavare och arbetstagare med byråarbetstid, till exempel familjedagvårdsledare.
  • de som arbetar inom klubbverksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik.

** Bestämmelsen om extra lediga dagar tillämpas inte på dem som sköter administrativa uppgifter enligt lagen om småbarnspedagogik, exempelvis dem som arbetar som direktör eller chef för småbarnspedagogik. Bestämmelsen tillämpas inte heller på anställda som arbetar med planerings-, utvecklings- eller andra sakkunniguppgifter inom småbarnspedagogiken.

Är det fråga om yrkesmässiga eller administrativa ledningsuppgifter?

Enligt lagen om småbarnspedagogik ska varje daghem ha en föreståndare som ansvarar för verksamheten vid enheten och inom olika verksamhetsformer. En daghemsföreståndare som ansvarar för verksamheten har yrkesmässiga ledningsuppgifter som omfattar ledning och planering av småbarnspedagogiken och de anställdas pedagogiska kunnande. Till daghemsföreståndarens uppgifter kan också höra att delta i undervisning och fostran. Daghemsföreståndarnas arbetstidsform är allmän arbetstid.

De som har yrkesmässiga ledningsuppgifter har rätt till extra lediga dagar.

I administrativa ledningsuppgifter enligt lagen om småbarnspedagogik ingår inte ledning av de anställdas yrkeskompetens eller direkt arbete i barngrupp. De som har administrativa ledningsuppgifter har inte rätt till extra lediga dagar.

Vanliga frågor
UKTA

Flyttas en ledig dag för en lärare inom småbarnspedagogik som insjuknar innan den lediga dagen börjar? (Del G § 8)

Om en anställd blir sjuk före en ledig dag som antecknats i arbetsskiftsförteckningen har personen rätt att begära att den lediga dagen flyttas till en senare tidpunkt. Om den anställde blir sjuk under en ledig dag, kan de följande lediga dagarna flyttas på begäran.

Vanliga frågor
UKTA

Hur avrundas extra lediga dagar? (Del G § 8)

En anställd med full arbetstid tjänar endast in hela lediga dagar, eftersom intjäningen av en dag förutsätter två månaders arbete.

En deltidsanställds lediga dagar avrundas enligt avrundningsreglerna till närmaste antal hela dagar.

Vanliga frågor
UKTA

Hur tjänas extra lediga dagar in om en arbetstagare arbetar deltid en del av året? (Del G § 8)

Antalet extra lediga dagar beräknas genom att man först multiplicerar arbetstidsprocenten med antalet deltidsmånader dividerat med två och därefter lägger till antalet heltidsmånader dividerat med två.

Exempel 1)

En arbetstagare har under intjäningsperioden en arbetstid på 60 procent under 6 månader och full arbetstid de övriga 6 månaderna.

Arbetstagaren tjänar in extra lediga dagar enligt följande:
0,6 x 6 / 2 + 6 / 2 = 4,8 lediga dagar.

Dagarna avrundas till närmaste heltal, dvs. 5.

Vanliga frågor
UKTA

Hur tjänar deltidsanställda in extra lediga dagar? (Del G § 8)

Deltidsanställda tjänar in extra lediga dagar i samma proportion som deras arbetstid är kortare än full ordinarie arbetstid. De extra lediga dagarna räknas ut med hjälp av följande formel:

deltidsprocenten x antalet kvalifikationsmånader /2

Exempel 1)

En anställd har partiell vårdledighet och arbetar 80 procent av full arbetstid så att arbetstiden fördelas på fyra arbetsdagar under veckan. Antalet lediga dagar beräknas genom att man multiplicerar antalet deltidsmånader med arbetstidsprocenten och dividerar resultatet med två, eftersom en ledig dag kräver två månaders arbete.

För tolv fulla kvalifikationsmånader tjänar den anställda in 0,8 x 12/2 = 4,8 lediga dagar. Dagarna avrundas till närmaste antal hela dagar, dvs. 5.

Exempel 2)

En deltidsanställd arbetar 60 procent av full arbetstid.

För tolv fulla kvalifikationsmånader tjänar den anställda in 0,6 x 12/2 = 3,6 lediga dagar. Dagarna avrundas till närmaste heltal, dvs. 4.

Vanliga frågor
UKTA

Hur många extra lediga dagar tjänas in? (Del G § 8)

En heltidsanställd tjänar in en extra ledig dag per två fulla kvalifikationsmånader enligt AKTA kap. IV § 3. En anställd kan tjäna in högst fem extra lediga dagar per år. Det gäller också deltidsanställda.

En heltidsanställd ska alltså alltid arbeta två månader för att tjäna in en extra ledig dag.

Vid uträkningen av fulla kvalifikationsmånader likställs semesterdagar med tjänsteutövningsdagar och arbetade dagar. Andra frånvarodagar än semesterdagar likställs inte med tjänsteutövningsdagar eller arbetade dagar när rätten till extra lediga dagar räknas ut.

Vanliga frågor
UKTA

Ersätts outtagna extra lediga dagar? (Del G § 8)

Lediga dagar som inte tagits ut ersätts inte i pengar. Om lediga dagar blir outtagna till exempel för att anställningen upphör, har den anställda inte rätt till ersättning i pengar.

Arbetsgivaren vet i allmänhet när en tidsbegränsad anställning upphör. Arbetsgivaren ska då se till att de lediga dagarna tas ut under anställningsförhållandet.

 

Vanliga frågor
UKTA

Kan extra lediga dagar beviljas innan intjäningsperioden går ut? (Del G § 8)

I anställningar som gäller tillsvidare beviljas extra lediga dagar i allmänhet efter intjäningsperioden, med de kan också beviljas genast efter att de tjänats in.

Före periodens utgång kan man bevilja högst så många lediga dagar som har intjänats vid tidpunkten i fråga.

 

Vanliga frågor
UKTA

Ska extra lediga dagar tas ut i en omgång? (Del G § 8)

De lediga dagarna kan enligt arbetsgivarens prövning tas ut i en eller flera omgångar.

 

 

 

Vanliga frågor
UKTA

Vem bestämmer när extra lediga dagar tas ut? (Del G § 8)

Arbetsgivaren bestämmer utgående från förslag av den anställda när extra lediga dagar tas ut.

Förslagen bör ges i god tid så att de lediga dagarna hinner antecknas i arbetsskiftsförteckningen innan den ges för kännedom. Ansökningarna om och beviljandet av lediga dagar bör kunna verifieras och de anställda bör känna till gällande praxis.

Arbetsgivaren ska se till att de lediga dagarna tas ut. Det är inte meningen att extra lediga dagar från flera intjäningsperioder ska ansamlas, utan dagarna borde tas ut årligen. Det är ändamålsenligt att intjänade extra lediga dagar tas ut före längre arbets- och tjänstledigheter. Om arbetsgivaren inte kan bevilja extra lediga dagar före en arbets- eller tjänstledighet, till exempel familjeledighet, kan de lediga dagarna dock inte anses ha gått förlorade.

Vanliga frågor
UKTA

När börjar intjäningen av extra lediga dagar? (Del G § 8)

Arbetsgivaren bestämmer när den ett år långa intjäningsperioden för extra lediga dagar börjar.

Intjäningsperioden kan vara

  • verksamhetsåret, dvs. 1.8–31.7
  • kvalifikationsåret, dvs. 1.4–31.3
  • kalenderåret, dvs. 1.1–31.12

Det är viktigt att samma intjäningsperiod tillämpas på alla anställda.

Vanliga frågor
UKTA

Om lärare eller speciallärare inom småbarnspedagogik saknar behörighet, har de då rätt till extra lediga dagar? (Del G § 8)

Rätt till extra lediga dagar har enligt UKTA de som arbetar som daghemsföreståndare, barnträdgårdslärare eller specialbarnträdgårdslärare och som uppfyller behörighetsvillkoren.

Lärare och speciallärare inom småbarnspedagogik som saknar behörighet har inte rätt till extra lediga dagar.

Inte heller barnskötare och personer som tillfälligt arbetar som lärare inom småbarnspedagogik med stöd av 33 § i lagen om småbarnspedagogik har rätt till extra lediga dagar.

Om en lärare inom småbarnspedagogik som uppfyller behörighetsvillkoren vikarierar för en daghemsföreståndare eller en speciallärare inom småbarnspedagogik eller sköter detta arbete tillfälligt, har läraren rätt till extra lediga dagar trots att han eller hon inte uppfyller behörighetsvillkoren för en speciallärare eller daghemsföreståndare.

Vanliga frågor
UKTA

Hur ges deltidsanställda extra lediga dagar? (Del G § 8)

Deltidsanställning påverkar intjäningen av extra lediga dagar. De extra lediga dagar som en deltidsanställd tjänar in motsvarar den ordinarie dagliga arbetstiden för en heltidsanställd (7,65 timmar).

Exempel 1

En deltidsanställd har arbetat 60 procent av full arbetstid under intjäningsåret.

Den anställda har tjänat in 3,6 extra lediga dagar, som avrundas till 4.

Den anställda arbetar 7,65 timmar, dvs. 7 timmar 39 minuter, tre dagar i veckan (mån, tis, ons). Den anställda får 4 hela lediga dagar.

Exempel 2

En arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i 6 månader under intjäningsperioden och då arbetat som deltidsanställd med 50 procent av full arbetstid.

Hon har tjänat in 0,5 x 6/2 = 1,5 extra lediga dagar, som avrundas till 2 hela dagar.
Arbetstagarens ordinarie arbetstid per vecka är 0,50 x 38,25 = 19,13 timmar.

Om arbetstagaren tar ut båda dagarna under samma vecka (på förhand planerad frånvaro), minskar den ordinarie arbetstiden under veckan med 2 x 7,65 = 15,3 timmar.

I arbetsskiftsförteckningen planeras arbete under veckan enligt följande:
19,13 – 15,3 tim. = 3,83 timmar.

Vanliga frågor
UKTA

Hur beaktas en extra ledig dag när arbetsskiftsförteckningen görs upp? (Del G § 8)

En extra ledig dag är i allmänhet känd senast sju dagar innan veckan eller utjämningsperioden börjar.

Om veckan eller utjämningsperioden innehåller extra lediga dagar, förkortar varje sådan dag den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 39 minuter. Det är då fråga om på förhand planerad frånvaro.

När frånvaron planerats på förhand förkortar varje extra ledig dag arbetstiden med 7 timmar 39 minuter också för deltidsanställda. Att förkortningen är densamma som för heltidsanställda beror på att deltiden beaktats redan i intjäningen av de lediga dagarna.

Exempel

En deltidsanställd arbetar 80 procent av full arbetstid.

Den ordinarie arbetstiden per vecka är

0,80 x 38,25 tim. = 30,6 timmar.

Den anställda får en extra ledig dag på måndag. För resten av arbetsveckan kan man då planera sammanlagt

Om en extra ledig dag överenskoms senare än en vecka innan arbetsperioden börjar är det inte fråga om på förhand planerad frånvaro. Då förkortar den lediga dagen den ordinarie arbetstiden med det antal arbetstimmar som planerats för dagen i arbetsskiftsförteckningen.

Vanliga frågor
AKTA
UKTA
LÄKTA
TS
TIM-AKA
Skådespelare
Musiker
SH-avtalet

Hur ska man på arbetsplatserna skydda personalen mot coronaexponering och smitta?

Arbetshälsoinstitutet (TTL) har 12.1.2022 uppdaterat sina anvisningar om skydd mot covid-19. I anvisningarna påminner Arbetshälsoinstitutet än en gång om vikten av vaccinationer, avstånd, hygien, munskydd, distansarbete och smarta arbetsarrangemang. Skyddet mot covid-19 på arbetsplatsen baserar sig på den riskbedömning som utförts. Utifrån riskbedömningen bedöms vilka skyddsåtgärder som behövs och vilka skyddsanordningar som ska användas.

Beaktandet av kritiska funktioner

För att säkerställa den operativa verksamheten är det skäl att se till att de kritiska verksamhetsprocesserna tryggas. Som en skyddsåtgärd kan man också överväga att använda andningsskydd av klass FFP2.

När det förekommer mycket virus skyddar ett andningsskydd av klass FFP2 användaren bättre än ett kirurgiskt munskydd även mot luftburen omikron. I synnerhet ovaccinerade borde använda andningsskydd av klass FFP2. Andningsskyddet ska sitta tätt mot ansiktet och användas på rätt sätt.

Mer information om munskydd och andningsskydd finns på Arbetshälsoinstitutet webbplats Corona och arbete:

Andningsskydd av klass FFP2 är effektivare endast om de används korrekt (bl.a. Yles sändning 11.1.2022). Skyddet ska placeras tätt mot ansiktet för att säkerhetsfördelarna ska uppnås. Då är det också betydligt mer ansträngande att använda det under arbetet (inandning och tal).

Om användning av FFP2-skydd krävs, ska man vid riskbedömningen ta hänsyn till hur det ska tas på och användas korrekt samt se till att det sitter tätt mot ansiktet. Också skyddets lämplighet för långvarig användning i flera timmar eller exempelvis vid arbete där man talar ska bedömas som en del av riskbedömningen.