LÄKTA

Under utbytesledighet betalas läkarens eller tandläkarens normala ordinarie lön. Den ordinarie lönen höjs inte på samma sätt som semesterpenningen. I läkaravtalet finns det inga särskilda bestämmelser om den lön som ska betalas under utbytesledighet.

Andelen utbytta dagar dras av från den semesterpenning som annars skulle betalas. Om läkaren eller tandläkaren har rätt till semesterpenning som beräknas enligt § 9 mom. 1 (inkluderar höjning), avdras den andel som motsvarar antalet utbytta dagar.

Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet, betalas ingen semesterpenning. Om läkaren eller tandläkaren byter bara en del av sin semesterpenning mot ledighet, betalas resten i pengar, också decimaler.

Exempel 1

En läkare har rätt till semester för 12 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA. Rätten till semester är 38 semesterdagar, och 35 % blir 13,3 dagar utbytesledighet (38 x 0,35). Om tjänsteinnehavaren byter hela semesterpenningen mot ledighet kan 13 fulla dagar utbytesledighet tas ut. Då betalas ingen semesterpenning.

Om det i detta fall fastställs 12 fulla dagar utbytesledighet för tjänsteinnehavaren, betalas för denna tid ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resterande delen av semesterpenningen (den del som motsvarar 1,3 dagar utbytesledighet) betalas i pengar.

Exempel 2

En läkare har rätt till semester för 11 månader enligt tabellen i § 5 mom. 3 punkt 1 i semesterkapitlet i AKTA. Rätten till semester är 33 semesterdagar, och 35 % blir 11,5 dagar utbytesledighet (33 x 0,35). Om tjänsteinnehavaren byter hela semesterpenningen mot ledighet kan 11 fulla dagar utbytesledighet tas ut. Då betalas ingen semesterpenning.

Om det i detta fall fastställs 10 fulla dagar utbytesledighet för tjänsteinnehavaren, betalas för denna tid ordinarie lön enligt AKTA kap. II § 5 och den resterande delen av semesterpenningen (den del som motsvarar 1,55 dagar utbytesledighet) betalas i pengar.

Om hela semesterpenningen byts ut mot ledighet, betalas ingen semesterpenning. För överskjutande decimaler betalas då alltså ingenting.  Om läkaren byter bara en del av sin semesterpenning mot ledighet, betalas den återstående delen i pengar, också decimaler.

Decimaler avrundas varken uppåt eller neråt. Om till exempel en läkare har 6 fulla kvalifikationsmånader och semesterrätten bestäms enligt § 5 mom. 2 punkt 2 i semesterkapitlet i AKTA har läkaren rätt till 15 semesterdagar, varav 35 procent är 5,25 utbytesledighetsdagar. Antalet utbytesledighetsdagar blir då 5.

Antalet utbytesledighetsdagar 1.2.2017–30.9.2019 utgör 35 procent av antalet intjänade semesterdagar enligt § 5 mom. 2 i semesterkapitlet i AKTA. Om till exempel en läkare på basis av 10 års anställningstid har rätt till 30 semesterdagar enligt § 5 mom. 2 punkt 2  för 12 fulla kvalifikationsår räknas antalet utbytesledighetsdagar på denna semesterrätt. Då är 35 procent 10 utbytesledighetsdagar.

Semesterpenningen beräknas på en förhöjd ordinarie lön enligt § 9 mom. 2 på samma sätt som semesterlönen och semesterersättningen.

Exempel

Anställningen för en hälsocentralläkare upphör 31.10.2017. För tiden 1.4–31.10.2017 är den ordinarie lönen 40 350 euro. Åtgärds- och besöksarvodena samt arvodena för utlåtanden och intyg för samma tid uppgår till 14 526 euro.

Förhöjningsprocent = 14 526 € x 100 % / 40 350 € = 36 %

Semesterlöneprocenten är 3,5. Semesterlönen för föregående kvalifikationsårs semester har betalats redan i juli. Perioden 1.4–31.10.2017 innehåller 7 fulla kvalifikationsmånader. Den ordinarie månadslönen vid anställningens upphörande är 5 764,28 euro per månad.

Semesterpenning: ((7 x 3,5 %) x 5764,28 €) x 136% = 1 920,66 €

Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt LÄKTA allmänna delen § 9 mom. 1. Den ordinarie lön som betalas under semester höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Semesterersättningen som betalas då anställningen upphör räknas ut utgående från de arvoden och den ordinarie lön som betalats under det kvalifikationsår då anställningen upphör. Så går man tillväga när anställningen börjar och slutar under samma kvalifikationsår.

Exempel

Anställningen för en hälsocentralläkare upphör 31.10.2017. För tiden 1.4–31.10.2017 är den ordinarie lönen 40 350 euro. Åtgärds- och besöksarvodena samt arvodena för utlåtanden och intyg för samma tid uppgår till 14 526 euro.

Förhöjningsprocent = 14 526 € x 100 % / 40 350 € = 36 %

Från det tidigare kvalifikationsåret finns det 8 semesterdagar som ska ersättas och från den innevarande 18, sammanlagt 26 dagar.

Den ordinarie månadslönen vid anställningens upphörande är 5 764,28 euro per månad.

Semesterersättning: ((5 764,28 € / 20,83) x 26) x 136% = 9 785,16 €

Lönen under sparad ledighet höjs på samma sätt som semesterlönen.

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman för en så normal månad som möjligt för dem som omfattas av potten. Till lönesumman räknas samtliga löner som betalats till dem som omfattas av avtalet med undantag för extraordinära löneposter såsom semesterpenningar och resultatbonus. Vid beräkningen av lönesumman utgår man från en "normal" månad som inte omfattar lönehöjningar, nämnda extraordinära löneposter, engångsersättningar eller permitteringar.

I lönesumman ingår alltså bland annat alla löner, tillägg i euro, arbetstidsersättningar, jourersättningar och åtgärds- och besöksarvoden. När justeringspotten används för att höja uppgiftsrelaterade löner, bör man vid beräkningen av den slutliga kostnadseffekten beakta inte bara höjningarna av de uppgiftsrelaterade lönerna utan också bland annat höjningarna av individuella tillägg och arbetstidsersättningar, och kontrollera att den sammanlagda kostnadseffekten blir rätt procent av den totala lönesumman, dvs. varken mer eller mindre.

I beräkningen beaktas löner som verkligen betalats. Om en tjänst varit obesatt eller en tjänsteinnehavare har haft tjänstledighet utan lön, räknas dessa inte med i lönesumman. Också tjänster utanför lönesättningen tas med i beräkningen. Med i beräkningen tas även till exempel vikarier och deltidsanställda, om man inte lokalt vill följa någon annan etablerad praxis.

Också löner och arvoden till stafettläkare som stått i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande räknas med i lönesumman.

Kostnaderna för köpta tjänster beaktas inte i beräkningen av justeringspotten (utgör inte löner och ingår inte heller i lönesumman).