LÄKTA

I detta fall tillämpas § 5 mom. 2 punkt a i arbetstidskapitlet i LÄKTA. Enligt det ska man i fall som motsvarar det i exemplet ge vila i tre timmar mellan kl. 23.00 och 8.00. Dygnsvilan kan alltså förkortas i fallet, men den uteblivna dygnsvilan måste bli ersatt.

Dygnsvilan på 11 timmar mellan måndag kl. 8.00 och tisdag kl. 8.00 uteblir helt.

Dessutom ska man på tisdag kl. 8.00–9.30 med stöd av LÄKTA kap. III § 5 mom. 1 ge 11 timmar i dygnsvila. Dygnsvilan 11 + 11 (ersättande vilotid) börjar från kl. 9.30.

• Läs också svaret om hur § 17 i arbetstidskapitlet i LÄKTA ska användas >

Arbetsgivaren bestämmer när dagen efter en arbetsplatsjour planeras som ledig dag med stöd av LÄKTA kap. III § 5 och när det sker med stöd av LÄKTA kap. III § 17.

Det är dock ändamålsenligt för arbetsgivaren att i planeringen fästa vikt vid att verksamhetens behov samt tjänsteinnehavarnas jourmängd och arbetshälsa är i balans.

Med stöd av LÄKTA kap. III § 17 är arbetsgivaren inte skyldig att planera följande arbetsdag efter en arbetsplatsjour (mån–fre) som en ledig dag med ersättningar i form av ledighet som intjänas för arbetsplatsjouren. Dagen efter en arbetsplatsjour planeras i första hand som en ledig dag med stöd av bestämmelserna om dygnsvila och ersättande vilotid i LÄKTA kap. III § 5, vilket också motsvarar arbetstidslagens utgångspunkt.

I sådana fall kan arbetsgivaren ersätta arbetsplatsjour till och med helt i pengar. Om dagen efter en arbetsplatsjour inte planeras som en ledig dag med hjälp av ersättning i form av ledighet, är det dock skäl att i arbetsskiftsplaneringen fästa vikt vid det som sägs om förläggning av ordinarie arbetstid i LÄKTA kap. III § 2 mom. 5 för att läkarens ordinarie arbetstid under arbetsperioden inte ska bli för kort.

Ja. Också bemanningsläkare ska i regel få minst 11 timmar dygnsvila. Dygnsvilan kan i undantagsfall förkortas enligt LÄKTA kap. III § 5 mom. 2.

I LÄKTA kap. III § 3 finns det en bestämmelse om dagliga vilotider (måltidsrast och måltidsuppehåll). Enligt bestämmelsen ska tjänsteinnehavarna ges en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller, om de så önskar, ett måltidsuppehåll då de har möjlighet att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen eller i en av arbetsgivaren anvisad matsal eller motsvarande, förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de tjänster som ska utföras och att måltiden inte medför mer än högst 15–20 minuters frånvaro från arbetet.

Om längden på ett arbetspass överstiger 10 timmar, ska tjänsteinnehavaren utöver nämnda rast ges möjlighet till ett måltidsuppehåll på 15–20 minuter under arbetstid efter att ha arbetat i åtta timmar.

LÄKTA kap. III innehåller dessutom en bestämmelse om återhämtningspaus (§ 4).

Längden på ett arbetspass påverkas av bestämmelserna om dygnsvila, se punkt 6.5 Vilotider i promemorian i cirkulär 6/2020.

Inom läkaravtalets tillämpningsområde iakttas bestämmelserna i AKTA kap. III om flexibel arbetstid.

Enligt AKTA kap. III § 31 avses med flexibel arbetstid att den ordinarie arbetstiden ordnas så att den anställde utanför den fasta arbetstiden inom vissa gränser kan bestämma när det dagliga arbetet börjar och slutar.

Enligt tillämpningsanvisningen för AKTA kap. III § 32 kan den anställde i regel själv bestämma när arbetet börjar och slutar under flextiden. Arbetsgivaren har med stöd av sin rätt att leda arbetet rätt att vid behov i enskilda fall besluta att en anställd ska vara på arbetet under en viss tid t.ex. inom flextiden. Med hänsyn till syftet med den flexibla arbetstiden får arbetsgivaren i regel inte använda sin arbetsledningsrätt i denna fråga. Dessutom kan arbetsgivaren vid behov beordra mertids- och övertidsarbete.

Med beaktande av syftet med den flexibla arbetstiden kan man i regel inte tillämpa det här systemet då arbetsgivaren förlägger den ordinarie arbetstiden i enlighet med modellen för utvidgad verksamhet.

I bilaga 2 till cirkulär 6/2020 har konstaterats att modellen med utvidgad verksamhet tillämpas från 1.4.2020. Det är därför skäl att justera ersättningarna i de lokala arrangemangen så att de ersättningar som betalas motsvarar åtminstone de belopp som avtalats i kollektivavtalet. Detta gäller också fall där de lokala arrangemangen inte baserar sig på något egentligt lokalt avtal.

I 12 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och i 2 kap. 2 § i arbetsavtalslagen föreskrivs om opartiskt bemötande. Vikt ska läggas vid bestämmelserna också i arbetsskiftsplaneringen. I arbetstidsarrangemangen kan man naturligtvis beakta kraven på sammanjämkning av arbete och fritid inom de gränser som bestämmelserna ställer.

Arbetsgivaren bestämmer om förläggningen av den ordinarie arbetstiden och planerar arbetsskiften så som anges i LÄKTA kap. III § 2 mom. 5. Om arbetsgivaren tillåter att arbetet inleds före kl. 8, ska även arbetsskiftsplaneringen motsvara det faktiska läget och arbetstimmarna räknas som arbetstid. Ersättning för utvidgad verksamhet betalas inte mellan kl. 7 och 8.

En förutsättning för betalning av ersättning för utvidgad verksamhet är att arbetsgivaren planmässigt har förlagt den ordinarie arbetstiden till efter kl. 17. Det att arbetsdagen blir lång betyder inte att kriterierna för betalning av ersättningen för utvidgad verksamhet uppfylls. Det kan dock vara fråga om mertidsarbete eller övertidsarbete under arbetsperioden. Det är skäl att på arbetsplatsen ta reda på orsaken till att arbetsdagarna drar ut på tiden.

Bestämmelser om utvidgad verksamhet finns i LÄKTA kap. II § 7. Enligt bestämmelserna kan antalet arbetsskift som är förlagda till efter kl. 17 uppgå till högst fem per kalendermånad. Arbetsgivaren kan inte med stöd av sin arbetsledningsrätt beordra flera arbetsskift än det efter kl. 17.

Om arbetsgivaren och en tjänsteinnehavare har avtalat separat om arbetstidsarrangemangen, kan antalet arbetsskift vara fler (arbetsgivaren och läkaren eller tandläkaren har till exempel avtalat om komprimerad arbetstid). I så fall är det oftast inte längre fråga om att ersättning för utvidgad verksamhet ska betalas för förläggningen av arbetstiden. Om arbetsgivaren inför utvidgad verksamhet, ska arbetsgivaren bedöma de individuella arrangemangen och förutsättningarna för betalning av ersättning för utvidgad verksamhet även ur denna synvinkel samt beakta kravet på likabehandling.

Läkaravtalet (LÄKTA) kap. III § 2 mom. 5 innehåller en försöksbestämmelse om förläggningen av den ordinarie arbetstiden. Enligt bestämmelsen kan arbetsgivaren med stöd av sin arbetsledningsrätt förlägga den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20.00 och fredag kl. 7.30–18.00 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver.

Då arbetsgivaren bereder arrangemangen för den ordinarie arbetstiden eller planerar att ändra dem, ska arbetsgivarens representant och förtroendemannen enligt bestämmelsen tillsammans gå igenom enhetens och/eller klinikens resurser, arbetsarrangemangen och övriga relevanta omständigheter, varvid förtroendemannen ska ges tillfälle att framföra sin åsikt.

Syftet med avtalsbestämmelsen är att den ordinarie arbetstiden ska förläggas planmässigt och motsvara servicebehovet. Arbetstidsarrangemangen har att göra med servicebehovet och hur tiderna för mottagning och behandling av patienterna behöver förläggas.

Enligt bestämmelsen kan arbetsgivaren förlägga den ordinarie arbetstiden utifrån sin arbetsledningsrätt på det sätt som föreskrivs i bestämmelsen.

I så fall måste arbetsgivaren dock gå igenom ärendet med förtroendemannen såsom ovan sagts. Arbetsgivaren måste också iaktta det som föreskrivs om utvidgad verksamhet i LÄKTA kap. II § 7.

Bestämmelsen gäller inte akutmottagningar och jour.

Inom läkaravtalets tillämpningsområde har den ordinarie arbetstiden i regel förlagts till tiden mellan klockan 8 och 16.

LÄKTA 2020–2021 innehåller en försöksbestämmelse som gäller förläggningen av den ordinarie arbetstiden. Enligt bestämmelsen kan arbetsgivaren med stöd av sin arbetsledningsrätt förlägga den ordinarie arbetstiden till vardagar från måndag till torsdag kl. 7.30–20.00 och fredag kl. 7.30–18.00 enligt vad tillgången på tjänsterna, ett bättre utnyttjande av resurserna o.d. kräver.

Förläggningen av den ordinarie arbetstiden över längre tid än tidigare bör ske planmässigt med beaktande av öppettiderna och möjligheterna att erbjuda service vid hälsostationen och/eller enheten för specialiserad sjukvård samt kundernas servicebehov i relation till de resurser som står till buds. Tanken är att den utvidgade verksamheten ska planeras för en längre period i taget, till exempel för hösten. Den ordinarie arbetstidens längd är oförändrad, dvs. 38 timmar och 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta antal timmar under en arbetsperiod.

I cirkuläret 6/2020 om LÄKTA förklaras syftet och målet med bestämmelserna med följande exempel:

”Arbetsgivaren fastställer för hösten 2020 de verksamheter och de löntagare som omfattas av försöket med utvidgad verksamhet. Samtidigt fastställs ersättningen för utvidgad verksamhet för hösten 2020 i enlighet med principerna i LÄKTA. Arrangemangen ses följande gång över under slutet av året, varvid man fastställer verksamheterna för början av 2021. För den enskilda hälsocentralläkaren kan det här innebära till exempel tre skift med utvidgad verksamhet per månad, för vilka betalas en ersättning på till exempel 7 % av den uppgiftsrelaterade lönen. Eftersom det är fråga om en lönedel som räknas som ordinarie lön, beaktas ersättningen till exempel i sjuklönen och semesterlönen.”

Den ordinarie arbetstiden ska planeras som en del av planeringen av verksamheten. Om utvidgad verksamhet införs, måste antalet arbetsskift bestämmas på förhand. Det är inte förenligt med bestämmelsen att i efterskott enligt antalet arbetade timmar bedöma om det finns förutsättningar för att betala ersättning för utvidgad verksamhet och läkares rätt till ersättningen.

Den här bestämmelsen påverkar inte eventuella individuella arbetstidsarrangemang som avtalats med en enskild tjänsteinnehavare.

Enligt § 9 mom. 1 i allmänna delen i LÄKTA 2014–2016, som gäller 1.1.2016, höjs den ordinarie lön som betalas för semester till läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid.

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

När semesterlönen räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

Om anställningen har börjat efter 1.4 eller senare under pågående kvalifikationsår blir det ingen förhöjning av semesterlönen på grund av arvoden, eftersom det under det föregående kvalifikationsåret inte har betalats sådana arvoden i samband med denna anställning.

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

För hälsocentralläkaren fastställs semester i fyra hela veckor (4.7.2017–31.7.2017). Den ordinarie lönen är 5 750 euro. I semesterlön betalas ((5 750 €/31) x 28) x 122 % = 6 336,13 €.

Den ordinarie lön som betalas under avlönad tjänstledighet höjs med det procenttal man får när man beräknar hur många procent de kollektivavtalsenliga åtgärds- och besöksarvodena och arvodena för intyg och utlåtanden som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår utgör av den ordinarie lön som betalats för samma tid (LÄKTA allmänna delen § 7).

Bestämmelsen gäller också husläkare och de läkare och tandläkare vid hälsocentraler och sjukhus som står utanför lönesättningen men som läkaravtalet tillämpas på.

När lönen under tjänstledighet räknas ut används den ordinarie lön som betalats under föregående kvalifikationsår och arvoden enligt LÄKTA (åtgärdsarvoden, besöksarvoden och arvoden för intyg och utlåtanden) som betalats under ordinarie arbetstid/dagtid för husläkare. Med ordinarie lön avses den ordinarie lön som betalats under hela kvalifikationsåret, oberoende av om läkaren eller tandläkaren har haft tjänstledighet under en del av kvalifikationsåret. 

I beräkningen beaktas inte arvoden som betalats under kliniskt mertidsarbete eller jour eller arvoden som baserar sig på lokala avtal.

Exempel

En hälsocentralläkare har haft en ordinarie lön på 69 000 euro under kvalifikationsåret 1.4–31.3. Läkaren har för samma tid hos samma arbetsgivare under ordinarie arbetstid tjänat in åtgärds- och besöksarvoden på 12 180 euro samt 3 000 euro i arvoden för utlåtanden, sammanlagt 15 420 euro.

Förhöjningsprocent = 15 180 € x 100 / 69 000 € = 22 %

Hälsocentralläkaren har tjänstledighet med lön i en vecka. För veckan betalas en ordinarie lön på 1 345 euro, som höjs.

Lön för avlönad sjukledighet = 1 345 € +(1 345 € x 22 %) = 1 345 € + 295,90 € = 1 640,90 €

I § 9 mom. 3 i läkaravtalets allmänna del sägs att om den uppgiftsrelaterade lönen för en legitimerad veterinär är lägre än grundlönen för en i bilaga 5 § 1 punkt 1 avsedd legitimerad veterinär som är heltidsanställd som hygieniker (4 185,26 euro fr.o.m. 1.1.2016) betalas för veterinärens semester denna grundlön för hygieniker och det eventuella arbetserfarenhetstillägg som beräknas på denna lön.

När semesterlönen med stöd av denna avtalsbestämmelse betalas enligt grundlönen för en legitimerad veterinär som är heltidsanställd hygieniker, betalas för semestertiden endast de lönedelar som anges i paragrafen i fråga. Till exempel individuellt tillägg, årstillägg eller fjärrortstillägg som beviljats veterinären betalas inte under semestern.

Bestämmelserna har garantilönekaraktär. Om veterinärens egen ordinarie lön (se definitionen i AKTA kap. II § 5) är högre än beräknad enligt § 9 mom. 3 (utöver uppgiftsrelaterad lön betalas också t.ex. individuellt tillägg), betalas under semester veterinärens egen högre ordinarie lön. Se tillämpningsanvisningen för § 8.

Exempel:

En heltidsanställd hygieniker har en grundlön på 4 185,26 euro och ett 8 procents arbetserfarenhetstillägg på 334,82 €, sammanlagt 4 520,08 euro.

Praktiserande veterinär A:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. A har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 266 euro. A:s ordinarie lön är lägre än garantilönen enligt § 9 mom. 3, så semesterlönen beräknas på garantilönen.

Praktiserande veterinär B:s uppgiftsrelaterade lön är 3 950 euro. B har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 %, dvs. 316 euro och ett individuellt tillägg på 350 euro. Den ordinarie lönen är sammanlagt 4 616 euro. Eftersom B:s ordinarie lön är högre än en lön som beräknats enligt § 9 mom. 3, får B sin egen ordinarie lön under semestern.