I Definitioner

Den kompetens som magisterexamen medför syns ofta i den anställdas arbetsprestation som ett bredare kunnande och mer yrkesskicklighet. I så fall kan den beaktas vid utvärderingen av arbetsprestationen, på basis av vilken individuella tillägg beviljas. Det individuella tillägget betalas på basis av yrkesskicklighet, arbetsprestationer och andra, eventuella lokalt fastslagna kriterier.

Tanken är att det individuella tillägget ger den anställda mer motivation för arbetet, då han eller hon kan påverka sin lönenivå genom sina prestationer. KT och OAJ rekommenderar att det kunnande som magisterexamen medför beaktas vid bedömningen av arbetsprestationen och beviljandet av individuella tillägg.

En person med högre utbildning kan också ges mer krävande arbetsuppgifter. Om arbetsuppgifterna och uppgifternas svårighetsgrad skiljer sig åt för lärare inom småbarnspedagogik med magisterexamen jämfört med dem med kandidatexamen eller annan utbildning som ger behörighet för lärare inom småbarnspedagogik, betalas de olika stor uppgiftsrelaterad lön.

Det är inte förenligt med UKTA del G att differentiera de uppgiftsrelaterade lönerna för lärare inom småbarnspedagogik enbart på basis av utbildning. Principen i lönesystemet i UKTA del G är att den uppgiftsrelaterade lönen bestäms enligt uppgifternas svårighetsgrad.

Enligt UKTA del G granskas uppgifternas svårighetsgrad lönepunktsvis. Speciallärare inom småbarnspedagogik har samma lönenivå oberoende av att man på dem som avlagt magisterexamen respektive kandidatexamen tillämpar olika lönepunkter (4501042 och 4500042). Det samma gäller lärare inom småbarnspedagogik (45001044 och 45000044). Detta innebär att till exempel en lärare inom småbarnspedagogik med magisterexamen inte kan betalas en annan uppgiftsrelaterad lön än en lärare med kandidatexamen eller någon annan behörighetsgivande examen enbart på basis av utbildningsnivån.

KT och OAJ har tillsammans utarbetat denna fråga och dess svar.

UKTA del G innehåller inga ”separattillägg”. För att ett separat tillägg som avviker från den uppgiftsrelaterade lönen ska kunna betalas krävs det att man ingått ett lokalt avtal om avvikelse från bestämmelserna i UKTA del G.

I den gemensamma tillämpningsanvisningen för lönesättningen i UKTA del G § 7 nämns ansvar för förskoleundervisningen som exempel på en sådan uppgift i arbetet med undervisning och fostran som påverkar arbetsvärderingen. Ansvar för förskoleundervisningen kan därför beaktas som en faktor som höjer den uppgiftsrelaterade lönen för lärare inom småbarnspedagogik. Här är det dock fråga om en del av den uppgiftsrelaterade lönen som också ska bete sig som en uppgiftsrelaterad lön, exempelvis så att den höjs i samband med allmänna förhöjningar.

Eventuella extra uppgifter och ansvar i anknytning till förskoleundervisning ska alltså beaktas i uppgiftsbeskrivningen och svårighetsgraden bedömas med iakttagande av arbetsgivarens lokala arbetsvärderingssystem. På basis av arbetsgivarens bedömning kan en uppgiftsbeskrivning där extra uppgifter och ansvar ingår sålunda placeras på en högre arbetsvärderingsnivå än de uppgiftsbeskrivningar i samma lönepunkt som inte innehåller motsvarande extra uppgifter eller ansvar.

KT och OAJ har tillsammans utarbetat denna fråga och dess svar.

Anställningsförhållandet varar hela arbetsåret och därför tillämpas del A § 36 mom. 1. Semesterdagsersättning intjänas för 10 månader.

Från semesterdagsersättningen avdras de sommaravbrottsdagar 1.8–8.8 som ingår i anställningen.

Skolan har en planerings- och utbildningsdag 9.8. Den är en arbetsdag för läraren och minskar inte semesterdagsersättningen.

När anställningsförhållandet upphör får läraren semesterdagsersättning som motsvarar den ordinarie lönen för 20 dagar och semesterpenning för 10 månader.