II Lön för undervisningspersonal i tjänsteförhållande

§ 5 Lönen i olika dyrortsklasser

mom. 1 

En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt grundlönen separat för kommuner i dyrortsklass I och II, om inget annat bestäms i respektive del eller bilaga.

Tillämpningsanvisning

Till dyrortsklass I hör följande kommuner:

Enare, Enontekis, Esbo, Grankulla, Helsingfors, Hyrynsalmi, Hyvinge, Ijo, Joensuu, Jyväskylä, Kemi, Kemijärvi, Keminmaa, Kervo, Kittilä, Kolari, Kuhmo, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Ranua, Ristijärvi, Rovaniemi, Salla, Savukoski, Simo, Sodankylä, Tammerfors, Tavastehus, Tervola, Torneå, Träskända, Uleåborg, Utsjoki, Vanda, Vasa och Övertorneå.

De övriga kommunerna hör till dyrortsklass II.

mom. 2 

En tjänsteinnehavares lön bestäms enligt dyrortsklassen för den kommun där den huvudsakliga arbetsplatsen är belägen, om inget annat avtalats i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Om en lärare undervisar vid flera olika verksamhetsställen anses det huvudsakliga tjänstgöringsstället vara det där läraren undervisar flest dagar eller, om läraren undervisar lika mycket på flera ställen, det ställe där läraren får direkta arbetsdirektiv.

§ 6 Lönegrunder och lönesystemet

mom. 1 

En tjänsteinnehavares grundlön och tjänstens löneskala bestäms enligt detta kapitel, respektive del och bilaga.

mom. 2  

Om behörighetsvillkoren för en tjänst förutsätter lärarutbildning och undervisningsskyldighet ingår i tjänsten, men det i lönesättningen inte finns någon lämplig lönegrupp (tjänsteinnehavaren står utanför lönesättningen), bestämmer den behöriga myndigheten tjänsteinnehavarens grundlön/lön enligt den lönepunkt som tjänsteinnehavaren på basis av sina uppgifter/sin beteckning kan jämställas med.

mom. 3 

Vid bestämning av tjänsteinnehavares uppgiftsrelaterade lön eller uppgiftsrelaterade lön inom löneskalan i del B, C och F ska uppgifternas svårighetsgrad beaktas. När en tjänsteinnehavares lön bestäms inom löneskalan kan den övre gränsen i löneskalan överskridas av grundad anledning.

Tillämpningsanvisning

1  Uppgiftsbeskrivning

Arbetsvärderingen bör basera sig på en uppgiftsbeskrivning som anger arbetsuppgifternas syfte, väsentliga innehåll och de centrala uppgiftshelheter som ingår i arbetet.

Uppgiftsbeskrivningen bör ha en klar och tydlig struktur. Uppgiftsbeskrivningarna utarbetas i samarbete mellan arbetsgivarens representant och den berörda tjänsteinnehavaren eller, om det är fråga om att utarbeta en modellbeskrivning, med en representant för yrkesgruppen. Arbetsgivaren fastställer uppgiftsbeskrivningen. Den utgör inte en del av arbetsavtalet eller tjänsteförordnandet och arbetsgivaren kan sålunda vid behov justera den. Den berörda tjänsteinnehavaren ska på begäran ges en kopia av den fastställda uppgiftsbeskrivningen.

Uppgiftsbeskrivningarna ska vara sinsemellan jämförbara så att uppgifterna kan värderas objektivt inom lönepunkterna. Separata uppgiftsbeskrivningar behöver inte utarbetas för anställda som utför samma slags uppgifter. Om flera anställda utför samma slags uppgifter kan man till exempel utarbeta en modellbeskrivning och komplettera den vid behov. Uppgiftsbeskrivningarna ska hållas uppdaterade. När den uppgiftshelhet som fastställts i uppgiftsbeskrivningen ändras eller det har gjorts ändringar i den som är större än ringa, bör beskrivningen justeras enligt den förändrade situationen. Samtidigt bedöms svårighetsgraden på nytt för att man ska få reda på vilka förändringar som skett i den totala svårighetsgraden. Sedan bedöms de eventuella effekterna av förändringarna på de uppgiftsrelaterade lönerna.

Se 23 § i lagen om kommunala tjänsteinnehavare beträffande väsentliga ändringar i en tjänsteinnehavares uppgifter (hänvisningsbestämmelse).

2  Värderingsfaktorer

Vid bedömningen av arbetets svårighetsgrad beaktas det kunnande som behövs i arbetet (kunskaper, färdigheter, omdöme), vilka verkningar arbetet har och vilket ansvar det innebär (omfattning, varaktighet, ledarskap och inverkan på verksamhetsförutsättningarna), vilken grad av samarbetsförmåga som behövs (växelverkan, social kompetens) samt arbetsmiljön, om inte den behöriga myndigheten beslutar tillämpa andra objektiva värderingsfaktorer som bestäms på förhand.

Kunnande som behövs i arbetet

Kunnandet beskriver hur djupa, omfattande och breda kunskaper och färdigheter den anställda behöver ha förvärvat genom utbildning och arbetserfarenhet och i hur hög grad arbetet kräver självständigt omdöme. I fråga om kunskaper bedöms vilken utbildning som behövs (grundläggande yrkesutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning) och vilka nya kunskaper den anställda måste tillägna sig för att upprätthålla sin yrkesskicklighet. I fråga om färdigheter bedöms hur gedigen och bred arbetserfarenhet och hurdana specialkunskaper som behövs och i vilken mån den anställda förutsätts kunna göra helhetsbedömningar. När det gäller färdigheter bedöms också i vilken utsträckning arbetet förutsätter att den anställda behärskar flera olika uppgiftsområden och kan hantera flera olika saker samtidigt eller har vitt skilda kunskaper och färdigheter. I fråga om omdöme bedöms i vilken mån arbetet förutsätter självständigt omdöme, vilket påverkas av hur ingående anvisningar det finns för arbetet. Också självständig uppsättning av mål utifrån fackområdets och organisationens värderingar och mål beaktas.

Arbetets verkningar och ansvar

Arbetets verkningar och ansvar avser de verkningar och den betydelse som arbetet har för kommuninvånarna/kunderna och arbetsplatsen i fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt hänseende. Verkningarna bedöms enligt uppgiftsområdenas omfattning (olikhet, mängd) och hur varaktiga verkningar arbetet har (Är de långvariga? Går de att ändra?). I sakkunnig-, lednings- och chefsuppgifter betonas den anställdas inflytande på och ansvar för verksamhetsförutsättningarna, resultatet och effekterna och för att arbetsenheterna fungerar. Verkningar på verksamhetsförutsättningarna förekommer på alla organisationsnivåer.

Samarbetsförmåga

Samarbetsförmåga avser sådan interaktionsförmåga och social kompetens som behövs vid kundkontakter och på arbetsplatsen. I fråga om interaktion bedöms i vilken grad initiativförmåga och målinriktning behövs när det gäller att informera och kommunicera. I fråga om social kompetens bedöms i vilken grad den anställda behöver kunna sätta sig in i en annan människas situation.

Arbetsmiljö

När det gäller arbetsmiljö beaktas fysiska och psykiska arbetsmiljöfaktorer som hänför sig till arbetet och som avviker från det normala och inte kan avhjälpas genom arbetarskyddsåtgärder.

3  Omständigheter som ska beaktas i värderingen

3.1 Utbildning

Tjänsteinnehavarens utbildning eller erfarenhet påverkar inte arbetets svårighetsgrad, utan den avgörs alltid på basis av de verkliga arbetsuppgifterna inom tjänstebeteckningen. Som villkor för tillämpning av en lönepunkt anges dock ofta en utbildningsnivå som är avsedd att beskriva den kunskapsnivå som behövs för att sköta uppgifter inom lönepunkten. Om det av en anställd förutsätts högre utbildningsnivå än vad som anges i lönepunkten eller ytterligare specialiseringsutbildning eller vidareutbildning, är det i allmänhet ett tecken på att också arbetets svårighetsgrad förutsätter en uppgiftsrelaterad lön som är klart högre än grundlönen. Även om behörighetsvillkoren inte förutsätter sådan extra kompetens kan tjänsteinnehavarens extra kompetens eller färdigheter som förvärvats via erfarenhet i praktiken leda till att tjänsteinnehavaren ges uppgifter som är mer krävande än normalt, vilket ska beaktas när den uppgiftsrelaterade lönen bestäms. När en tjänsteinnehavare har en mer omfattande utbildning än vad som krävs tilldelas tjänsteinnehavaren kanske inte mer krävande uppgifter än andra, men kunnandet kan utnyttjas i vissa situationer, och för denna potential kan det vara motiverat att betala ett individuellt tillägg.

3.2 Extra uppgifter och extra ansvar

En tjänsteinnehavare kan utöver de vanliga uppgifterna ges extra uppgifter och extra ansvar, vilket påverkar arbetets svårighetsgrad och därmed också den uppgiftsrelaterade lönen. Om extra uppgifter eller ansvar ges för en viss tid kan den uppgiftsrelaterade lönen vid behov höjas tillfälligt (i mom. 3 bestäms hur väsentliga ändringar i uppgifterna påverkar den uppgiftsrelaterade lönen). Extra uppgifter och ansvar kan till exempel vara att en anställd tillfälligt är chef för en enhet eller ett ansvarsområde, har ledningsansvar för en enhet eller ett team, fungerar som ersättare för en direktör eller chef eller ansvarar för en krävande uppgiftshelhet som andra i samma lönepunkt inte har ansvar för.

3.3 Chefsställning

Trots att jämförelsen av arbetets svårighetsgrad görs mellan anställda i samma lönepunkt behövs det ibland en parallell granskning i förhållande till andra lönepunkter. Till exempel bör chefernas och de underställdas uppgiftsrelaterade löner stå i rätt förhållande till varandra oberoende av om de hör till samma lönepunkt eller till olika punkter. I regel ska chefens uppgiftsrelaterade lön vara klart högre än de underställdas, om det inte finns en särskild grundad anledning att avvika från detta. När den uppgiftsrelaterade lönen för anställda i lednings- eller chefsuppgifter bestäms, ska man beakta bland annat enhetens storlek, omfattningen av ansvarsområdets eller enhetens serviceutbud, produktionen av specialtjänster och andra särdrag, kravet på samverkan med andra förvaltningsgrenar och serviceproducenter och chefsarbetets betydelse för resultatet och verksamhetsförutsättningarna.

4  Värderingssystem

Utgående från värderingsfaktorerna utarbetas ett värderingssystem, som man regelbundet utvärderar. Innan ett nytt värderingssystem införs eller när värderingssystemet ändras ska förhandlingar föras med förtroendemännen för de tjänsteinnehavare som värderingssystemet kommer att tillämpas på. Arbetsgivaren fattar i sista hand beslut om värderingssystemet. En skriftlig beskrivning av värderingssystemet ska utarbetas och tjänsteinnehavarna ska informeras om innehållet.

Värderingen bör utföras på så jämförbara och enhetliga grunder som möjligt.

Den uppgiftsrelaterade lönen bestäms utgående från en helhetsvärdering.

Helhetsvärderingen bör bygga på

• en skriftlig uppgiftsbeskrivning som utarbetats för arbetsvärderingen
  (se punkt 1)
   
• värderingsfaktorer (se punkt 2)
   
• omständigheter som ska beaktas i arbetsvärderingen (utbildning, extra uppgifter och extra ansvar, chefsställning) (se punkt 3)
   
• värderingssystemet (se punkt 4).

Den behöriga myndigheten kan ställa de arbetsgivarrepresentanter som avses i § 17 i lönekapitlet i AKTA utanför värderingssystemet.

Det är meningen att frågor som gäller tillämpningen av arbetsvärderingen ska avgöras lokalt.

5  Bestämning av den uppgiftsrelaterade lönen

När arbetsgivaren bestämmer den uppgiftsrelaterade lönen med stöd av sin prövningsrätt ska arbetets svårighetsgrad beaktas så objektivt som möjligt. Målet är att de uppgiftsrelaterade lönerna i en lönepunkt ska stå i sådan proportion till varandra som uppgifternas svårighetsgrad förutsätter. Jämförelsen görs mellan anställda i samma lönepunkt hos samma arbetsgivare. Om uppgiftsrelaterade löner för dyrortsklass I och II anges separat i lönepunkten räknas dessa som olika grupper.

Även om det vid jämförelsen av uppgifternas svårighetsgrad inte framgår avgörande skillnader för anställda som hör till samma lönepunkt, betyder det inte att grundlönen i lönepunkten automatiskt ska användas. Vid arbetsfördelningen har de anställda som hör till lönepunkten kanske tilldelats dels mer, dels mindre krävande uppgifter, men den totala svårighetsgraden är ungefär den samma. I så fall bör den uppgiftsrelaterade lönen ligga på ungefär samma nivå för alla, men nivån kan vara betydligt högre än grundlönen. Det kan också förekomma avsevärda skillnader i arbetets svårighetsgrad inom lönepunkten och då kan även de uppgiftsrelaterade lönerna variera mycket.

Utöver arbetets svårighetsgrad påverkas nivån på den uppgiftsrelaterade lönen bland annat av den allmänna lönenivån på orten och inom yrkesgruppen och av arbetsgivarens löneprinciper.

Den behöriga myndigheten beslutar om nivån på den uppgiftsrelaterade lönen. Den uppgiftsrelaterade lönen kan bestämmas på nytt när ett nytt tjänsteförordnande ges, till exempel när ett vikariat förlängs.

6  Sänkning av den uppgiftsrelaterade lönen

Den uppgiftsrelaterade lönen kan sänkas endast i de fall som avses i § 7.

§ 7 Ändrad lön vid ändrade arbetsuppgifter

Om svårighetsgraden i en tjänsteinnehavares uppgifter ändras väsentligt för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, justeras den uppgiftsrelaterade lönen i det fall att den inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna.

Den uppgiftsrelaterade lönen justeras:

1. vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre
    
2. åtta veckor efter att uppgifterna ändrats, om den nya uppgiftsrelaterade lönen är lägre
    
3. räknat från tidpunkten för ändringen, om tjänsteinnehavaren på egen begäran söker sig till ett mindre krävande arbete eller omplacering i andra uppgifter har erbjudits tjänsteinnehavaren som alternativ till permittering eller
    
4. vid tidpunkten för övergång till en annan tjänst

Vid semestervikariat sänks den uppgiftsrelaterade lönen inte, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall höjs lönen när vikariatet börjar.

Tillämpningsanvisning

Förändringarna i uppgifternas svårighetsgrad kan grunda sig på att den anställda exempelvis övergår till en annan tjänst eller får en tilläggsuppgift för en viss tid eller att uppgifternas svårighetsgrad ändras så att de blir väsentligt mindre eller mer krävande. Om uppgifterna ändras för en viss tid och den nya uppgiftsrelaterade lönen är högre än den tidigare, sänks den uppgiftsrelaterade lönen omedelbart då den utsatta tiden gått ut.

Den uppgiftsrelaterade lönen ändras inte om en tillfällig övergång till en annan tjänst eller befattning eller tillfälliga ändringar i uppgifterna, till exempel tillfälliga chefsvikariat eller andra vikariearrangemang, har beaktats i den uppgiftsrelaterade lönen.

Arbetsgivaren bör, i mån av möjlighet innan arbetsåret börjar, på förhand planera lärarens arbete för hela läsåret.

§ 8 Avdrag på grund av avsaknad av behörighet för andra än grundskole- och gymnasielärare

mom. 1 

För en tjänsteinnehavare som inte har den behörighet som anges i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (behörighetsförordningen 986/1998, inklusive senare ändringar) sänks lönen med 6–20 %.

Tillämpningsanvisning

Om en viss examensnivå förutsätts i ovan nämnda förordning, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från lönen för denna examensnivå. Om de examina/examensnivåer som bestäms i förordningen är alternativa, görs avdraget för avsaknad av behörighet utgående från den examensnivå som personen har uppnått.

Avdraget för avsaknad av behörighet hos lärare som omfattas av systemet med årsarbetstid enligt del C beräknas på den nedre gränsen i tabellen med anställningsår i lönebilagan.

mom. 2 

Lönen för en sådan lärare som avses i 13 d § i den förordning som anges i mom. 1 bestäms enligt mom. 1 i denna paragraf så länge som pedagogiska studier saknas. På samma sätt tillämpas mom. 1 i denna paragraf på en lärare som får behörighet med stöd av 13 c § i förordningen.

Tillämpningsanvisning

Behörig att ge annan utbildning än yrkesinriktad tilläggsutbildning som förbereder för en fristående examen är enligt punkten ovan i förordningen av särskilda skäl även den som har avlagt specialyrkesexamen inom branschen eller som annars förvärvat en stor yrkesskicklighet genom utbildning eller arbetserfarenhet. Av en sådan lärare förutsätts inte till exempel pedagogiska studier för lärare.

§ 9 Hur dispens påverkar lönen

Om en lärare med stöd av dispens har utnämnts till den tjänst/det tjänsteförhållande läraren sköter görs inget avdrag för avsaknad av behörighet i den ordinarie lönen.

§ 10 Lönejustering genom lokalt beslut

mom. 1 

En tjänsteinnehavares månadslön höjs under avtalsperioden när tjänsteinnehavaren har avlagt en examen eller uppnått en kompetens som i löneklassificeringen förutsätter en högre grundlön än den som anges i lönepunkten. Lönen höjs till minst den grundlön eller nedre gräns i löneskalan som utbildningen förutsätter från början av den månad som följer efter att tjänsteinnehavaren har visat upp ett intyg över examen/kompetensen.

Tillämpningsanvisning

I detta avtal avses med högre högskoleexamen sådana finländska högskoleexamina som anges i 6 § i förordningen om högskolornas examenssystem (464/1998, inklusive senare ändringar) och sådana utländska examina som genom ett beslut om erkännande eller jämställande har erkänts eller jämställts med finländska högre högskoleexamina.

mom. 2 

En tjänsteinnehavares månadslön kan justeras inom löneskalan om den behöriga myndigheten i kommunen anser det vara befogat.

§ 11 Individuellt tillägg

Utgående från utvärderingen av en tjänsteinnehavares arbetsprestation kan i enlighet med § 11 i lönekapitlet i AKTA betalas ett individuellt tillägg som ingår i den ordinarie lönen.

Tillämpningsanvisning

Om någon av dessa faktorer redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg. Erfarenhet av lärararbete och den yrkesskicklighet detta medför har redan beaktas i det årsbundna tillägget och det individuella tillägget ska alltså därför grunda sig på andra faktorer.

§ 12 Årsbundet tillägg

mom. 1 

Till tjänsteinnehavare betalas ett årsbundet tillägg på det sätt som bestäms i denna paragraf och i respektive del och/eller bilaga.

mom. 2 

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönepunkten och de tidigare årsbundna tilläggen.

Tillämpningsanvisning

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen räknas ut genom att grundlönen enligt lönepunkten eller den nedre gränsen i löneskalan multipliceras med de koefficienter som följer av procenttalen för det årsbundna tillägget (t.ex. 5 % = 1,05) utan att beloppen avrundas under uträkningen. Avrundningen till hela cent görs först på den slutliga lönen. Beräkningen görs alltså enligt principen ränta på ränta.

För en timlärare i huvudsyssla används en vägd grundlön om lönen beräknats genom vägning. Om det finns olika grunder för bestämning av det årsbundna tillägget, utgår man från den undervisning som timläraren i huvudsyssla ger mest. Om antalet timmar är lika stort tillämpas den bestämmelse som är förmånligare för läraren.

Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen.

§ 13 Tid som berättigar till årsbundet tillägg

mom. 1 

Om inget annat följer av bestämmelserna nedan, räknas som tid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år har haft ett arbete som betraktas som huvudsyssla

1. i anställning hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter,
    
2. i anställning hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i uppgifter som är av väsentlig nytta i de nuvarande uppgifterna
    
3. i arbete som företagare som är av väsentlig nytta för de nuvarande uppgifterna, högst fem (5) år sammanlagt.

Tillämpningsanvisning

Det ska vara fråga om arbetserfarenhet som är till nytta i de nuvarande uppgifterna, till exempel enbart ägande eller delägarskap är inte tillräckligt.

mom. 2 

Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iakttas de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet.

mom. 3

Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter eller arbete som företagare betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid/arbete som företagare före 1.1.1990 betraktas dock som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar.

§ 14 Slopad 1.8.2020

§ 15 Minimilängden på den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg

När flera anställningsperioder/perioder som företagare räknas samman för det årsbundna tillägget beaktas endast hela månader. Också en oavbruten anställning/tid som företagare på 30 dagar betraktas som en månad.

§ 16 Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget

mom. 1 

När man räknar ut den tid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/arbetet/tiden i arbete varit avbruten.

Tillämpningsanvisning

Avdragen räknas i kalenderdagar, och då utgör 30 dagar en månad. De dagar som dras av senarelägger med motsvarande antal dagar tidpunkten för uppfyllandet av den tid som berättigar till årsbundet tillägg. Om den tid som dras av är till exempel två dagar, senareläggs tidpunkten för uppfyllandet av den tid som berättigar till årsbundet tillägg med två dagar. Om avdragen gäller olika anställningar/tid i arbete får man den tid som avdras genom att räkna ihop de dagar som ska avdras för de olika anställningarna/tiden i arbetet.

mom. 2 

Till anställningstiden/tiden i arbete räknas dock semestertid och tjänstledighet, arbetsledighet eller motsvarande ledighet i följande fall:

1. tjänsteinnehavaren/personen har fått löneförmåner under moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet eller sjukfrånvaro,
    
2. tjänsteinnehavaren/personen har fått dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen eller moderskaps-, faderskaps-, graviditets-, eller föräldrapenning,
    
3. tjänsteinnehavaren/personen har fått olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken han eller hon skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön,

Tillämpningsanvisning

Om ersättningen är större än lönen och ingen lön betalas, dras tiden inte av från den tid som berättigar till årsbundet tillägg.

4. tjänsteinnehavaren/personen har fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid,
    
5. utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår och
    
6. av tjänstledighet/arbetsledighet/frånvaro som beviljats av andra orsaker än de som nämns i punkt 1–5 beaktas högst 30 dagar under ett kalenderår, förutsatt att personen tjänstgjort minst 30 skolarbetsdagar under kalenderåret som anställd hos den arbetsgivare som beviljat tjänstledigheten/arbetsledigheten.

§ 17 Ansökan om årsbundet tillägg

mom. 1 

Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att ansökan görs skriftligt och senast inom två år från det att rätten till det årsbundna tillägget har uppkommit. Om ansökan har gjorts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram.
Den behöriga myndigheten kan besluta att årsbundet tillägg beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen.

mom. 2 

Rätten till årsbundet tillägg börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till årsbundet tillägg blivit uppfylld.

Tillämpningsanvisning

Det är den sökandes skyldighet att ge en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare/den arbetserfarenhet som den sökande gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg. Den sökande är skyldig att visa upp auktoriserade översättningar av intyg som inte är skrivna på finska eller svenska.

§ 18 Övergångsbestämmelse för tjänstetillägg

mom. 1 

En lärare som 31.7.2000 var anställd i huvudsyssla enligt detta avtal och vars anställning fortsatt 1.8.2000 har för tiden fram till 31.7.2000 rätt till tjänstetilläggstid enligt de bestämmelser som gällde 31.7.2000, dock inte för utbildningstid. Anställningar därefter godkänns för tjänstetillägg enligt de bestämmelser som gällde 1.8.2000.

Tillämpningsanvisning

Om anställningen 1.8.2000 fortgått utan avbrott i någon annan kommun/samkommun än den där anställningen upphörde 31.7.2000, kan den nya arbetsgivaren enligt prövning antingen justera grunden för tjänstetillägg som beviljas för första gången, så att de motsvarar tjänstetilläggstiden enligt de gamla bestämmelserna, eller också godkänna anställningstiden på basis av ett intyg från den förra arbetsgivaren.

mom. 2 

När en lärare, som inte 31.7.2000 hade en sådan anställning hos en kommunal arbetsgivare som avses i detta avtal eller vars kontinuerliga anställning hos den kommunala arbetsgivaren emellanåt har avbrutits eller avbryts senare, påbörjar en kommunal anställning, tillämpas i fråga om tjänstetillägg enbart de bestämmelser som gällde 1.8.2000.

§ 19 Fjärrortstillägg

Till en tjänsteinnehavare till vilken fjärrortstillägg har betalats enligt del A § 19 i det UKTA som gällde 31.12.2011 betalas tillägget fortfarande enligt denna bestämmelse.

§ 20 U-områdestillägg i allmänbildande skolor

Till en tjänsteinnehavare i en allmänbildande skola till vilken u-områdestillägg har betalats enligt del A § 20 i det UKTA som gällde 31.12.2011 betalas tillägget fortfarande enligt denna bestämmelse.

§ 20 a Rekryteringstillägg

Till en tjänsteinnehavare kan betalas rekryteringstillägg i enlighet med § 15 i lönekapitlet i AKTA.

§ 21 Ordinarie lön

mom. 1 

En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar:

1. uppgiftsrelaterad lön (se delarna och bilagorna)
2. individuellt tillägg (§ 11)
3. årsbundet tillägg (§ 12–18)
4. fjärrortstillägg (§ 19) och u-områdestillägg i allmänbildande skolor (§ 20)
5. rekryteringstillägg (§ 20 a)
6. tilläggsuppgifter i enskilda skolor, läroanstalter och kommuner (del B § 19) och ersättning för konst- och färdighetsämnen (del B bilaga 1 § 23)
7. övergångstillägg/individuellt lönetillägg (delarna och bilagorna)
8. ersättning till ambulerande lärare (del B § 18).

Tillämpningsanvisning

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. I systemet med årsarbetstid i del C motsvarar årsarbetstiden på 1 500 timmar full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukfrånvaro och moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms.

Enligt del C § 24 a betalas under avlönad tjänstledighet, bland annat under sjukfrånvaro och moderskaps-/graviditets-/föräldraledighet, utöver den ordinarie lönen lön för sådana extra timmar enligt del C § 15 som ingår i den fastställda arbetstidsplanen.

mom. 2 

Om en lönefaktor (t.ex. förtroendemannaersättning) har avtalats i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet avgör bestämmelserna i AKTA om lönefaktorn hör till den ordinarie lönen.

§ 22 Stödundervisningsarvode

Arvodet för en stödundervisningstimme bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

§ 23 Arvode för elevhandledning

Det arvode som betalas för en elevhandledningstimme bestäms enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

§ 24 Arvode för skötsel av annan lärares timme

Om en lärare åläggs att vid sidan av sin egen undervisningstimme eller någon annan avlönad arbetsuppgift samtidigt ha hand om en annan lärares klass, betalas ett arvode per timme som utgör 30 % av övertimarvodet för lärarens egen tjänst.

§ 25 Arvode för förhör av privatelev

För förhör av en privatelev betalas till en tjänsteinnehavare ett arvode enligt lönebilagan, om inget annat har avtalats i bilagorna. Arvodet inkluderar ersättning för förberedelse, korrigering och bedömning av förhöret samt vid behov övervakning av det. Med förhör avses skriftligt och muntligt förhör, arbetsprov och omtagning av prov. Om flera än en privatelev deltar i samma förhör betalas till läraren fullt arvode per elev för de tre första eleverna, hälften av arvodet för den fjärde till och med den nionde eleven och en fjärdedel av arvodet från och med den tionde eleven.

§ 26 Övertimarvode (i kraft 1.6.2024)

mom. 1 

Till lärare betalas övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

mom. 2 

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt:   

Tillämpningsanvisning

Övertimarvodet (= resultatet av uträkningen) avrundas till sist med en cents noggrannhet.

mom. 3 

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas utgående från den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken det årsbundna tillägg eller individuella tillägg som beviljats tjänsteinnehavaren eller andra lönefaktorer som nämns särskilt i bilagorna. Den undervisningsskyldighet som används vid beräkningen är undervisningsskyldigheten för tjänsten, vilken inte påverkas av minskningar av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

mom. 4 

Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Tillämpningsanvisning

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överskrider undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor i skolan/läroanstalten.

Antalet undervisningsveckor i vuxengymnasier är 33, i musikläroanstalter 35 och i alla andra skolor/läroanstalter 38.

mom. 5 

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode (engångstimarvode) för de timmar som hållits.

Tillämpningsanvisning

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

§ 27 Engångstimarvode

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor i skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Tillämpningsanvisning

Antalet undervisningsveckor i vuxengymnasier är 33, i musikläroanstalter 35 och i alla andra skolor/läroanstalter 38.

§ 28 Avrundning av arvoden

De arvoden som anges i detta avtal (övertimarvode och andra tilläggsarvoden) avrundas till närmaste cent så att 0,005 euro avrundas uppåt.

§ 29 Lönebetalning, rätt till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lön under avstängning från tjänsteutövning och uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad

mom. 1 

Lönebetalningen till tjänsteinnehavare, rätten till lön, arbetsgivarens kvittningsrätt, lönen under avstängning från tjänsteutövning, uträkningen av lön för kortare tid än en kalendermånad och löneräkningen följer i tillämpliga delar AKTA, om inget annat bestäms i detta avtal.

mom. 2 

Om det beslutats att en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande inleds vid månadens början anses rätten till löneförmåner ha börjat samma dag, förutsatt att den som valts till tjänsten har inlett sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen och att den tjänsteinnehavare som tidigare skött tjänsten då inte längre varit i tjänst.

mom. 3 

Övertimarvoden samt andra arvoden och ersättningar för särskilda uppgifter betalas i efterhand månadsvis antingen i slutet av månaden eller i början av följande månad, om man inte lokalt kommit överens om något annat. Om betalningen av arvodet eller ersättningen för särskilda uppgifter förutsätter en utredning av det utförda arbetet, betalas arvodet dock senast under den kalendermånad som följer efter att räkningen lämnades in.

Övertimarvoden samt andra arvoden och ersättningar för särskilda uppgifter för augusti kan även betalas i samband med den ordinarie lönen för oktober, om det inte är möjligt att betala dem inom ovan nämnda tid.

mom. 4 

Till visstidsanställda tjänsteinnehavare och timlärare betalas ordinarie lön för varje kalendermånad senast på månadens sista kalenderdag, dock inte på en lördag. Till en tjänsteinnehavare som har fått tjänstledighet från sin ordinarie tjänst för att interimistiskt sköta en annan tjänst i kommunen betalas ordinarie lön enligt mom. 1–2. Övertimarvoden och ersättningar för särskilda uppgifter betalas enligt mom. 3.

§ 30 Arvode för korttidsvikarier (träder i kraft 1.6.2024)

mom. 1

Om anställningen för en innehavare av en tidsbunden tjänst varar högst fem skolarbetsdagar, betalas lönen som timarvode enligt arvodesgrunderna för timlärare. Till detta timarvode läggs varken det årsbundna tillägget eller andra individuella tillägg.

mom. 2

I fråga om korttidsvikarier inom den grundläggande utbildningen tillämpas timarvodesgrunderna för timlärare i del B bilaga 1 § 27 mom. 1 och 2 och bestämmelserna om undervisningsskyldighet i del B bilaga 1 § 28 mom. 2 som följer: 

undervisning i årskurs 7–9 / undervisningsskyldighet 21 årsveckotimmar

lönepunkt 4 03 07 03 8
om läraren har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

lönepunkt 4 03 07 04 3
om läraren inte har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

specialundervisning / undervisningsskyldighet 22 årsveckotimmar

lönepunkt 4 03 07 04 4
om läraren har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

lönepunkt 4 03 07 04 9
om läraren inte har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

undervisning i årskurs 1–6 / undervisningsskyldighet 24 årsveckotimmar

lönepunkt 4 03 07 05 6
om läraren har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning

lönepunkt 4 03 07 05 9
om läraren inte har lärarbehörighet för grundläggande utbildning/gymnasieundervisning