V Avbrott i tjänsteutövningen
§ 37 Tjänstledighetens inverkan på lönen (träder i kraftF 1.8.2023)
mom. 1
Hur tjänstledighet inverkar på lönen bestäms enligt detta kapitel och kap. V i AKTA, om inget annat bestäms någon annanstans i detta avtal.
mom. 2
Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet innan en kort skolferie och inte ansökt om ledighet för ferien (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren inte rätt till lön under ferien.
Tillämpningsanvisning
Avsikten med bestämmelsen är att få lärarna att anhålla om sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna.
Syftet med avtalet är inte att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön, till exempel så att en lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet ska bli utan lön för jullovet (cirkulär 23/2007).
mom. 3
Betalning av löneförmåner under en kort skolferie förutsätter att läraren har sammanlagt minst 15 arbetsdagar (undervisningsdagar eller andra arbetsdagar) före och/eller efter den kortvariga ferien.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas, om läraren före den tjänsteutövning som föregår det kortvariga avbrottet har haft tjänstledigt utan lön i över en vecka.
Avsikten med bestämmelsen är att få lärarna att anhålla om en sammanhängande tjänstledighet så att tjänstledigheten inte avbryts bara för den kortvariga skolferien.
mom. 4
Om en lärare under undervisningsperioden har varit ledig utan lön av någon annan orsak än graviditetsledighet, föräldraledighet, den första perioden av vårdledighet eller sjukfrånvaro, minskas lärarens lön för sommaravbrottet i proportion till ledighetens längd.
Antalet dagar som minskar lönen under sommaravbrottet får man genom att räkna ut det antal skolarbetsdagar (mån–fre) som ingått i den oavlönade ledigheten. Minskningen av lönen beräknas genom att dagslönen multipliceras med antalet lediga arbetsdagar och det sålunda erhållna talet multipliceras med 0,1.
Tillämpningsanvisning
Avdraget görs till den del den oavlönade tjänstledigheten överstiger 60 kalenderdagar. Avdrag görs inte om en lärartjänsteinnehavare har haft oavlönad ledighet under hela läsåret (12 mån.) eller om lärarens oavlönade tjänstledighet som överstiger 60 kalenderdagar varar minst fram till början av den kalkylerade semestern 16.6.
Dagslönen får man genom att dividera den ordinarie månadslönen med 30.
§ 38 Sjukfrånvaro
mom. 1
På sjuklön tillämpas AKTA kap. V § 1–3, med undantag av § 2 mom. 5.
Tillämpningsanvisning
Sjukfrånvaron kan inte avbrytas så att veckoslut eller ferier som infaller under arbetsperioden under skolans läsår (bl.a. höst-, jul-, sport- och påsklov) inte ingår i sjukfrånvaron, om läkarintyget visar att läraren varit arbetsoförmögen också dessa dagar.
Däremot är det inte nödvändigt att anhålla om sjukfrånvaro under skolans/läroanstaltens sommaravbrott.
Övertimmar och timmar med särskilda uppgifter ersätts dock utan avdrag också om den avlönade tjänstledigheten pågår i mer än 60 kalenderdagar.
mom. 2
När karenstiderna för sjukfrånvaro enligt AKTA kap. V § 2 mom. 2 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har arbetat som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänsteutövningen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår.
Protokollsanteckning
Om en tjänsteinnehavares anställning har fortgått som visstidsanställning till 31.7 och tjänsteinnehavaren har valts till ett tidsbegränsat eller tillsvidare gällande tjänsteförhållande från 1.8, betalas sjuklön när förutsättningarna i denna avtalsbestämmelse uppfylls om tjänsteinnehavaren är arbetsoförmögen den första ordinarie arbetsdagen i augusti.
mom. 3
Sjukfrånvaron anses vara sammanhängande på det sätt som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 4 även om skolans sommaravbrott, andra ferier (t.ex. höstlov), semester, kalkylerad semester, en ledig period eller tid med rehabiliteringsstöd infaller under sjukledigheten.
§ 39 Hur kalkylerad semester inverkar på antalet avlönade sjukfrånvarodagar
mom. 1
Kalkylerad semester räknas inte till antalet avlönade lediga dagar på grund av sjukfrånvaro, olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller sjukdom som leder till pensionsfall eller rehabiliteringsstöd, även om personen är tjänstledig vid tidpunkten i fråga.
mom. 2
Om sjukfrånvaron, olycksfallet i arbetet, yrkessjukdomen eller sjukdomen som leder till pensionsfall eller rehabilitering har infallit innan skolans sommaravbrott börjat och fortsätter efter att sommaravbrottet upphört, räknas till denna tjänstledighet också sådana sommaravbrottsdagar utanför den kalkylerade semestern då personen inte är tjänstledig.
§ 40 Moderskapsledighetens längd och rätt till avlönad moderskapsledighet
mom. 1
Moderskapsledigheten för en tjänsteinnehavare är minst 72 vardagar. Tjänsteinnehavare har rätt att för de 72 första vardagarna under moderskapsledigheten få sin ordinarie lön enligt vad som avtalats i AKTA.
mom. 2
När karenstiderna för moderskapsledighet enligt AKTA kap. V § 7 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren i fråga har tjänstgjort som lärare i kommunen ända till slutet av arbetstiden för föregående termin och tjänstgöringen fortgår i kommunen vid början av följande arbetsår.
Protokollsanteckning
Bestämmelsen i UKTA del A § 40 tillämpas om barnets beräknade födelsedatum är 3.9.2022 eller tidigare. Om barnet föds senast 29.7.2022 tillämpas denna bestämmelse, även om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare. Om barnets beräknade födelsedatum är 4.9.2022 eller senare, iakttas bestämmelsen i § 40 a.
§ 40 a Lön under graviditets- och föräldraledighet (träder i kraft 1.8.2022)
mom. 1
En gravid lärartjänsteinnehavare som har rätt till graviditetspenning enligt 9 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen har rätt till sin ordinarie lön under graviditetsledigheten under de förutsättningar som anges i AKTA kap. V § 7 mom. 1.
mom. 2
En lärartjänsteinnehavare som har rätt till föräldrapenning enligt 9 kap. 5 § i sjukförsäkringslagen har rätt att under föräldraledigheten få löneförmåner i enlighet med sin ordinarie lön för den tidsperiod som bestäms i AKTA kap. V § 8. Förutsättningarna för betalning av löneförmåner bestäms enligt AKTA kap. V § 8.
Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)
Betalningen av löneförmåner förutsätter att personen har tjänstledigt under tiden i fråga.
mom. 3
När karenstiderna för graviditetsledighet enligt AKTA kap. V § 7 räknas ut, betraktas anställningen som oavbruten om läraren har varit anställd som lärare i kommunen ända till slutet av föregående arbetsår och anställningen fortgår i kommunen när följande arbetsår inleds.
§ 41 Dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt vissa andra ersättningar
mom. 1
Arbetsgivaren har rätt att få den del av dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- eller föräldrapenningen enligt sjukförsäkringslagen som motsvarar den lön som arbetsgivaren betalat under tjänsteinnehavarens sjukfrånvaro eller moderskaps-/graviditets-, faderskaps- eller föräldraledighet.
mom. 2
Arbetsgivaren har rätt enligt mom. 1 till dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och/eller föräldrapenning, till rehabiliteringsstöd för viss tid eller rehabiliteringspenning trots att tjänsteinnehavaren inte har beviljats tjänstledighet, om det är fråga om en tjänsteinnehavare som står utanför semestersystemet.
mom. 3
Arbetsgivaren har dock inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2 för den kalkylerade semestertid som börjar 16.6, med undantag av faderskapspenningen. I fråga om de tjänsteinnehavare på vilka del C tillämpas har arbetsgivaren med avvikelse från ovan inte rätt till ersättningar enligt mom. 1–2, med undantag av faderskapspenningen, för de 34 första vardagarna räknat från sommarledighetens början.
Protokollsanteckning
När de nya bestämmelserna om familjeledigheter (graviditets- och föräldraledighet) i sjukförsäkringslagen träder i kraft 1.8.2022, är praxis enligt mom. 2 och 3 i denna paragraf inte längre tillämpliga på de bestämmelser om familjeledighet som gäller efter lagändringen.
Tillämpningsanvisning för mom. 2 och 3
Mom. 2 tillämpas inte på sådana familjeledigheter (graviditets- och föräldraledighet) som bestäms enligt ändringarna i sjukförsäkringslagen 1.8.2022.
Tillämpningen av mom. 3 efter ändringarna i sjukförsäkringslagen 1.8.2022: Till den del den avlönade graviditets- och/eller föräldrapenningsperioden (UKTA del A § 40 a och AKTA kap. V § 7 och 8) för en lärartjänsteinnehavare som är berättigad till graviditetspenning infaller helt eller delvis under en kalkylerad semester som börjar 16.6 eller under de 34 första vardagarna under sommarledighetsperioden, betalar arbetsgivaren för den nämnda graviditets- och/eller föräldraledighetsperioden utöver den ordinarie lönen dagpenningsandelen enligt sjukförsäkringslagen som en lönedel som inte hör till den ordinarie lönen.
mom. 4
Vad som avtalats i mom. 1–3 gäller även sådan ersättning enligt lagen om smittsamma sjukdomar eller ersättning från annat håll som avses i AKTA kap. V § 2 mom. 7 och 8.
mom. 5
För att få löneförmåner under sjukfrånvaro samt moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldraledighet ska tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren iaktta gällande lagstiftning och övriga bestämmelser om vad som krävs för att man ska få dag-, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Om arbetsgivaren till följd av den anställdas försummelse eller åtgärder går miste om en förmån, minskas löneförmånerna vid sjukfrånvaro, moderskaps-/graviditets-, faderskaps- och föräldraledighet och olycksfall eller yrkessjukdom med ett belopp som motsvarar förlusten.
§ 42 Lön under partiell tjänstledighet och tjänsteutövning
I deltidsarbete är grundlönen och de andra tillägg som hör till den ordinarie lönen lägre i samma proportion som tjänsteinnehavarens arbetstid är kortare än den fulla ordinarie arbetstiden enligt detta tjänste- och arbetskollektivavtal.
Tillämpningsanvisning
I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. När de skyldigheter som hör till den ordinarie lönen slås fast tillämpas en deltidsprocent. I årsarbetstiden enligt del C motsvarar en arbetstid på 1 500 timmar per år eller i genomsnitt 37 timmar och 30 minuter per vecka full arbetstid.
§ 43 Partiell vårdledighet
mom. 1
En lärare som följer helhetsarbetstid har rätt till partiell vårdledighet enligt kap. V i AKTA. Den partiella vårdledigheten beviljas som minskning av undervisningstimmarna och den övriga arbetstiden i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av helhetsarbetstiden per vecka. Under avbrott i skolarbetet tas den partiella vårdledigheten i sin helhet från den övriga arbetstiden. För en rektor eller biträdande rektor med helhetsarbetstid kan den partiella vårdledigheten också ordnas så, att den i första hand tas från undervisningstimmarna.
mom. 2
För en lärare vars arbetstid är baserad på undervisningsskyldighet ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte kan nås ska lärarens antal undervisningstimmar fastställas till i snitt 18 timmar per vecka.
mom. 3
Till en lärare med årsarbetstid enligt del C ges partiell vårdledighet på det sätt som arbetsgivaren och läraren kommer överens om. Om enighet inte nås fastställs lärarens arbetstid till i genomsnitt 30 timmar per vecka. Den partiella vårdledigheten fördelas på bunden och icke-bunden arbetstid i den proportion som dessa delar av arbetstiden utgör av lärarens årsarbetstid.
§ 44 Hur hälsoundersökningar inverkar på lönen
När tjänsteutövningen avbryts på grund av att tjänsteinnehavaren genomgår en hälsoundersökning som arbetsgivaren förutsätter, en fortsatt undersökning eller kontroll, eller på grund av en sådan lagstadgad eller i instruktion eller reglemente föreskriven kontroll som tjänsteutövningen kräver, ska ordinarie lön betalas för denna tid. Likaså betalas ordinarie lön om tjänsteutövningen är avbruten på grund av att tjänsteinnehavaren med anledning av ett verkligt behov fått läkarremiss till undersökningar eller till medicinska undersökningar som föregår förlossning, eller på grund av att hon genomgår en sådan läkarundersökning som krävs för moderskaps-/graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen.
Tillämpningsanvisning
Med verkligt behov avses här att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstiden eller att det är fråga om ett plötsligt undersökningsbehov.
Avtalsbestämmelsen gäller inte besök på eget initiativ hos läkare eller tandläkare eller besök i vårdsyfte, inte heller undersökningar som varar flera dagar i sträck eller undersökningar som har utförts i samband med ett läkarbesök på eget initiativ av en tjänsteinnehavare.
Med medicinska undersökningar som föregår förlossning avses en av läkare eller annan hälsovårdspersonal utförd undersökning eller utförande av ett laboratorieprov eller motsvarande prov som baserar sig på en sådan undersökning, om provet beror på ett medicinskt behov att utreda den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsotillstånd. För att lön ska betalas krävs det att undersökningen inte kan utföras utanför arbetstid.
§ 45 Repetitionsövningar i reserven och befolkningsskyddsutbildning
Till den som kallats till repetitionsövningar i reserven eller som med stöd av lagen kallats till befolkningsskyddsutbildning eller kompletterande tjänstgöring för civiltjänstgörare betalas för den tid som åtgår till repetitionsövningarna, befolkningsskyddsutbildningen eller den kompletterande tjänstgöringen den ordinarie lönen minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning. För de lärartjänsteinnehavare som inte har rätt till semester görs inget sådant avdrag under skolans sommaravbrott eller sommarledigheten.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen tillämpas inte på dem som deltar i en frivillig repetitionsövning eller frivillig kompletterande tjänstgöring.
§ 46 Lönen under uppdrag som riksdagsledamot, medlemskap i statsrådet eller Europaparlamentet och vid fullgörande av värnplikt eller civiltjänst
Till en tjänsteinnehavare betalas inte lön för den tid tjänsteinnehavaren är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller finländsk representant i Europaparlamentet eller då tjänsteinnehavaren fullgör sin värnplikt eller civiltjänst.
