Suomeksi
LÄKTA
Underteckningsprotokoll till det kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare 2017

Promemorior från juni 2015 om det framtida lönesystemet för läkare och tandläkare

Framtida lönebestämmelser för läkare

Finlands Läkarförbund och KT har i enlighet med underteckningsprotokollet till LÄKTA 2014–2016 förhandlat om en ändamålsenlig löne- och arbetstidsmodell för läkarna inom primärvården och om lönebestämmelserna för specialistläkarna. Förhandlingarna har ännu inte slutförts.

Nuvarande system

I kommunsektorn består läkarnas lön av flera lönedelar. Bärande delar i lönesystemet är den uppgiftsrelaterade lönen, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget. Läkarnas inkomster per månad påverkas ändå också av de olika läkargruppernas egna lönebestämmelser. Hälsocentralläkarna får åtgärdsarvoden och besöksarvoden. I lönebestämmelserna för läkarna inom den specialiserade sjukvården ingår arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden. De månatliga arvodena varierar mycket mellan olika läkare och läkargrupper och utgör från några procent till ungefär 20 procent av inkomsterna för ordinarie arbetstid. I och med att även många lokala avtal har bestämmelser om arvoden, kan deras andel av inkomsterna stiga till rentav 40 procent.

För en del av läkarna påverkas de totala inkomsterna också av jourersättningar. I läkaravtalet 2014–2016 genomgick jourbestämmelserna en omfattande revidering. De nya bestämmelserna trädde i kraft 1.1.2015.

Förändringar i verksamhetsmiljön

Social- och hälsovården står inför stora förändringar. Enligt Sipiläs regeringsprogram ska social- och hälsovården bygga på högst 19 självstyrande områden som är större än kommuner. Integrationen inom vården syns redan nu bland annat i form av centraliserade jourenheter och förnyade serviceprocesser. I framtiden blir det svårare att dra en gräns mellan hälsocentralernas och sjukhusens tjänster. Verksamhetsmiljön är inte längre lika avgörande för innehållet i läkarnas arbete. I fortsättningen är arbetsgivarna allt oftare serviceproducenter som ersätter de nuvarande kommunala aktörerna.

Bestämmelserna om husläkare slopas

Avtalsparterna har kommit överens om att bestämmelserna om husläkare slopas i avtalet 1.1.2016 genom övergångsbestämmelser. Avtalsbestämmelserna om husläkare gäller tills social- och hälsovårdsreformen träder i kraft. Till dess kan bestämmelserna om husläkare i LÄKTA 2014–2016 (första upplagan och andra upplagan, som endast finns på webben) följas. Bestämmelserna finns inte längre med i den tredje upplagan som utkommer endast som nätpublikation.

När systemet med befolkningsansvar frångås kan anvisningarna i husläkarhandboken användas.

Modeller för mållön i läkaravtalet

Finlands Läkarförbund och KT har i enlighet med underteckningsprotokollet till LÄKTA 2014–2016 förhandlat om en ändamålsenlig löne- och arbetstidsmodell för läkarna inom primärvården och om lönebestämmelserna för specialistläkarna. Förhandlingarna har ännu inte slutförts. I detta skede vill avtalsparterna ändå uppmärksamma vissa aspekter i revideringen av lönemodellerna. I helhetsuppgörelsen behandlas också arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet.

Indelningen av läkaravtalet i separata bilagor för hälsocentralläkare och sjukhusläkare behöver ses över. Lönemodellerna bör utgå från skillnaderna i läkarnas arbetsuppgifter. Modellerna bör snarare beakta arbetsuppgifternas särdrag än var arbetet utförs. Lönemodellerna borde kunna tillämpas i alla verksamhetsenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården.

I avtalsparternas arbetsgrupper har lönemodellerna behandlats som två helheter. I den ena modellen ingår förutom en uppgiftsrelaterad lön, ett arbetserfarenhetstillägg och en eventuell individuell lönedel också en lönedel som innehåller prestationslön. Prestationslönen skulle basera sig på en i avtalet fastställd klassificering av svårighetsgraden, dvs. gradering (exempelvis normal, krävande och mycket krävande). I den andra modellen bestäms lönen primärt utifrån arbetets svårighetsgrad, arbetserfarenheten och en eventuell individuell lönedel. Också denna lönemodell möjliggör försök på arbetsplatsen, till exempel bestämmelser om prestationslön för grupper av specialistläkare.

De nya lönebestämmelserna i läkaravtalet ersätter lönedelarna i LÄKTA 2014–2016, exempelvis besöksarvodena.

Avsikten är att de anställda som omfattas av läkaravtalet överförs till de nya lönemodellerna så att arbetsgivaren på enhetsnivå väljer den modell som lämpar sig bäst för det arbete som ska utföras.

De nya lönemodellerna är tänkta att införas i avtalet 1.2.2017, dvs. i god tid före social- och hälsovårdsreformen. Avtalsparterna strävar efter att minska behovet av lokala lönesystem samt att ge ramar för och stödja eventuella lokala avtal i nya arbetsgivarenheter och när sådana enheter bildas.

Det framtida lönesystemet för tandläkarna

Tandläkarnas lönesystem

Beskrivning av nuläget

I kommunsektorn består tandläkarnas lön av flera lönedelar. Centrala, med övriga läkargrupper gemensamma delar i lönesystemet är den uppgiftsrelaterade lönen, arbetserfarenhetstillägget och det individuella tillägget. De månatliga inkomsterna påverkas ändå i hög grad också av de olika läkar- och tandläkargruppernas egna lönebestämmelser.

Tandläkarna vid såväl hälsocentraler som sjukhus betalas åtgärdsarvode för ordinarie arbetstid, men åtgärdsklassifikationen, arvodesbeloppen och arvodenas andel av månadsinkomsterna avviker betydligt från varandra. För tandläkare som utför kliniskt arbete är åtgärdsarvodenas andel av den ordinarie arbetstiden cirka 10 % vid sjukhus och cirka 20 % vid hälsocentraler. Variationen mellan individer är relativt stor och som mest kan åtgärdsarvodenas andel överstiga en tredjedel av inkomsterna för ordinarie arbetstid. Tandläkarnas specialiteter inverkar på fördelningen av arvoden – liksom också på fördelningen av åtgärder. Också inverkan av bland annat obekväm arbetstid och ensamarbete syns i arvodena.

Tandläkarnas lön för ordinarie arbetstid bestäms i regel enligt läkaravtalet och det har knappast alls ingåtts några lokala avtal som avviker från lönesystemet.

För en del av tandläkarna påverkas de totala inkomsterna också av jourersättningar och ersättningar för kliniskt mertidsarbete. Ersättningarna för kliniskt mertidsarbete har i allmänhet avtalats lokalt.

De nya jourbestämmelserna i läkaravtalet trädde i kraft 1.1.2015. I fråga om ersättningarna för arbetsplatsjour utvidgas reformen till att gälla tandläkare vid hälsocentraler 1.1.2016. Ersättningarna för arbetsplatsjour och arbetad tid under fri jour har ändå i allmänhet avtalats lokalt eller också har jouren lagts ut helt och hållet.

Förändringar i verksamhetsmiljön

Social- och hälsovården står inför stora förändringar. Enligt Sipiläs regeringsprogram ska social- och hälsovården bygga på högst 19 självstyrande områden som är större än kommuner. Integrationen inom vården syns redan nu bland annat i form av centraliserade jourenheter och förnyade serviceprocesser. I framtiden blir det svårare att dra en gräns mellan hälsocentralernas och sjukhusens tjänster. Verksamhetsmiljön är inte längre lika avgörande för innehållet i tandläkarnas arbete. I fortsättningen är arbetsgivarna allt oftare serviceproducenter som ersätter de nuvarande kommunala aktörerna.

Lönemodeller för tandläkarna

I den nya verksamhetsmiljön behöver läkaravtalets indelning i skilda bilagor enligt tandläkarnas arbetsställe ses över. Lönemodellerna borde kunna beakta olikheter i tandläkarnas arbetsuppgifter och särdragen i det arbete som utförs – snarare än var det utförs. Det är tänkt att lönemodellerna ska tillämpas i alla verksamhetsenheter inom den offentliga hälso- och sjukvården.

Finlands Tandläkarförbund och KT har avtalat om en arbetsgrupp som ska förhandla om lönebestämmelserna för tandläkarna.

KT, Finlands Läkarförbund och Finlands Tandläkarförbund utreder och förhandlar om de övriga ändringar i anställningsvillkoren som behövs med anledning av social- och hälsovårdsreformen. En central del av arbetsgruppens arbete är att se över arbetstidsbestämmelserna.

Helsingfors den 23 juni 2015

KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET FINLANDS TANDLÄKARFÖRBUND