Nytt karriärstegssystem för lönesättningen i LÄKTA

Tjänste- och arbetskollektivavtalet för läkare (LÄKTA 2022–2025) ändras 1.6.2023. 

I läkaravtalet har parterna kommit överens om ett nytt karriärstegssystem för lönesättningen. Karriärstegssystemet ersätter arbetsvärderingssystemet (uppgiftsrelaterad lön). De övriga delarna i lönesystemet ändras inte i det här skedet. Det nya karriärstegssystemet gäller inte veterinärer (bilaga 5).

Införandet av prestationslönesystemet i bilaga 1 (läkare inom primärvården) har preciserats. Dessutom har parterna avtalat om användningen av den centraliserade potten (1.6.2023) och betalningen av löner som justerats genom potterna 1.6.2023. I detta cirkulär redogör vi för alla ändringar i avtalet. 

Innan det nya nationella karriärstegssystemet införs ska lokala förhandlingar föras om lokala preciseringar av systemet. Karriärstegssystemet ska införas senast 31.12.2023 (övergångsperiod). Övergången kan dock ske så snabbt som det i praktiken är möjligt. 

Den elektroniska versionen av läkaravtalet (LÄKTA 2022–2025) uppdateras under hösten med anledning av de ändrade bestämmelserna. Terminologin i LÄKTA uppdateras i enlighet med det nya lönesystemet. Dessutom beaktas bland annat ändringar i lagstiftningen (vårdreformen). Läkarnas och tandläkarnas allmänna anställningsvillkor följer sedan 1.3.2023 det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för välfärdssektorn (VÄLKA), på det sätt som bestäms närmare i LÄKTA. Också ändringarna i fråga om detta införs i det elektroniska avtalet. 

LÄKTA:s tillämpningsområde omfattar välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna (t.ex. HUS). LÄKTA tillämpas också i Helsingfors stad.

De kommuner som fortfarande tillämpar LÄKTA, främst på läkare inom företagshälsovården, till 30.4.2025 övergår inte till karriärstegssystemet utan fördelar pengarna i justeringspotten (sammanlagt 1,9 %) inom ramen för det nuvarande lönesystemet i LÄKTA. I dessa fall tillämpas inte cirkulärbilagorna 1–6.

Detta cirkulär har utarbetats i samråd med FOSU rf och avtalsparterna har nått samförstånd om dess innehåll.

1    Cirkulärets innehåll

Detta cirkulär innehåller

• en redogörelse för bland annat de nya lönebestämmelserna från 1.6.2023 med tillämpningsanvisningar
• anvisningar om övergången till karriärstegssystemet
• lönerna i bilagorna 1–4 från 1.6.2023 och 1.10.2023
• exempel på hur karriärstegssystemet tillämpas och
• blanketter för ansökan om tillstånd att avtala lokalt om extra karriärsteg och avvika från prestationslönesystemet i bilaga 1.

2    Uppgörelsens syfte och verkningar 

KT:s, Läkarförbundets och Tandläkarförbundets grundläggande uppgörelse om lönesystemet i LÄKTA bilaga 1–4 blev klar i slutet av juni. Parternas förvaltningsorgan har godkänt uppgörelsen.

KT och de nämnda organisationerna har redan länge förhandlat om detta lönesystem. Lönesystemet ändras så att det bättre ska betjäna hälso- och sjukvården i välfärdsområdena och välfärdssammanslutningarna och så att läkarna och tandläkarna ska belönas rättvisare än för närvarande.

Inom läkaravtalets tillämpningsområde, där arbetsuppgifterna är starkt avgränsade enligt utbildning, arbetserfarenhet och roll (t.ex. ledningsuppgifter), har det lokala arbetsvärderingssystemet till vissa delar upplevts som onödigt och tungrott. Bland annat därför har parterna förhandlat fram ett nationellt system för alla arbetsgivare i välfärdssektorn. I karriärstegssystemet ändras lönen stegvis i takt med arbetsuppgifterna, kunnandet och karriärutvecklingen.

Syftet med reformen är att förbättra vårdens kvalitet och resultat samt att belöna läkare och tandläkare rättvist och i rätt tid i olika skeden av karriären. 

Uppgörelsen medför ändringar i LÄKTA 2022–2025 kap. I (allmänna delen), kap. II (löner), kap. IV (övriga bestämmelser/lokala avtal) och bilagorna 1–4 (lönebestämmelser för läkare och tandläkare inom primärvården och den specialiserade sjukvården).

2.1    Karriärstegssystemet i korthet

Enligt de lönebestämmelser som gällde till 31.5.2023 tillämpades arbetsvärdering och uppgiftsrelaterade löner i enlighet med respektive arbetsgivares lokala system. Minimilönen var den s.k. grundlönen i respektive lönepunkt (den gällande nedre gränsen i lönesättningen). Det nya karriärstegssystemet är nationellt (läs om lokala avtal i punkt 2.3, 3.2.4.3 och 3.3.1).

Det nya karriärstegssystemet bestämmer vilken lön som minst ska betalas i en läkares eller tandläkares tjänst/befattning. Systemet innehåller steg som motsvarar karriärutvecklingen. I systemet ändras lönen stegvis på basis av bland annat utbildning, nya arbetsuppgifter och olika skeden av karriären. Karriärstegslönen bestäms enligt det steg som tillämpas. Steget bestäms i sin tur utifrån det kunnande och ansvar (KA) som krävs i arbetet.

Storleken på den karriärstegslön som betalas till en läkare eller tandläkare bestäms dock enligt den lokala lönenivån. Utöver karriärstegslönen betalas uppgiftstillägg för extra uppgifter som inte beaktats i karriärstegslönen.

2.2    Lönehöjningar, justeringspotterna 2023 och betalning av justerade löner

I bilaga 3 till detta cirkulär ges praktiska anvisningar om beräkningen av de allmänna förhöjningarna och justeringspotterna och om ombildningen av lönerna till det system som började gälla 1.6.2023.

I avvikelse från § 12 i underteckningsprotokollet till LÄKTA 2022–2025 betalas de förhöjningar som föranleds av justeringspotterna i juni 2023 senast på de normala lönebetalningsdagarna i december 2023 (s.k. retroaktiv lönebetalning).

Den allmänna förhöjningen i juni (om den ännu inte betalats) och de lönehöjningar som betalas till ST-läkare/ST-tandläkare i bilaga 1, 3 och 4 (centraliserad pott) ska dock betalas så fort som möjligt.

Observera också att det görs en allmän förhöjning på 0,77 procent i oktober (cirkulär 11/2023). 

2.3    Lokala förhandlingar

De lokala förhandlingarna gäller både fördelningen av de lokala potterna (punkt 2.2 och cirkulärbilaga 3) och utformningen av karriärstegssystemet. Se punkt 3.2.4.3 om samarbete med personalrepresentanter.

De lokala förhandlingarna ska föras så att de behövliga arbetsgivarbesluten kan fattas i tid och lönerna betalas i enlighet med kollektivavtalet. 
Vid förhandlingar om justeringspotterna ska förfarandena enligt cirkulär 2/2021 iakttas i de olika skedena av förhandlingsprocessen. För att det nya systemet ska fungera behöver det vara transparent i organisationen.

Karriärstegssystemet är förpliktande och det ska iakttas i enlighet med LÄKTA som trädde i kraft 1.6.2023. 

De lokala avtal som gäller löner ska gås igenom. Avtal som står i konflikt med de nya bestämmelserna ska sägas upp. 

Vid övergången till prestationslönesystemet i bilaga 1 kan man behöva förhandla lokalt om hur systemet ska finansieras. Förhandlingarna kan gälla ombildningen av tidigare lönesystem till ett karriärstegssystem och ett prestationslönesystem enligt bilaga 1.
Se punkt 3.3.1 om eventuella lokala avtal.

KT, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet stöder vid behov de lokala aktörerna i problemsituationer och linjedragningar, bland annat då ett välfärdsområde haft flera lönesystem som grundar sig på olika lokala avtal eller det är oklart vilken bilaga som ska tillämpas.

2.4    Fortsättning på de nationella förhandlingarna

I utvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn (tjänste- och arbetskollektivavtal om ett program för utveckling av kommun- och välfärdssektorns lönestrukturer och lönesystem 2023–2027) ingår en centraliserad pott på 0,4 procent 1.2.2024. De nationella förhandlingsparterna ska senast 31.10.2023 ha förhandlat om hur inkomsterna för ordinarie arbetstid påverkar prestationskompensationen, om ett förenhetligande av timlönedivisorerna och om begreppet ordinarie lön. Den centraliserade potten kan också användas till att uppdatera systemet med individuellt tillägg. Anvisningar om minimibeloppet för individuella tillägg 2023 ges senare i höst. 

3    Ändrade bestämmelser 

3.1   Allmänna delen (kapitel I)

3.1.1    Tillämpning av avtalet (§ 2)

Bestämmelsen har uppdaterats. På dem som omfattas av LÄKTA tillämpas också gällande allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för välfärdssektorn (VÄLKA), på det sätt som bestäms närmare i LÄKTA. Det allmänna tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn (AKTA) tillämpas alltså inte längre. Ändringen skedde 1.3.2023 (se cirkulär 16/2023).

På veterinärer (bilaga 5) tillämpas dock fortfarande bestämmelserna i LÄKTA per 31.5.2023 samt AKTA. De som omfattas av bilaga 5 hör till LÄKTA så länge det är i kraft (till 30.4.2025).

I § 2 mom. 3 finns en förteckning över bilagorna i LÄKTA och deras tillämpningsområde. Bilagornas tillämpningsområde har preciserats och moderniserats. Till tillämpningsområdet för bilaga 1 hör läkare inom primärvården, läkare inom socialvården, rehabiliteringen och hemvården samt läkare inom företagshälsovården. Till bilaga 2 hör tandläkare inom primärvården och vid undervisningskliniker. Bilaga 3 gäller läkare inom den specialiserade sjukvården, också inom den specialiserade sjukvård som tillhandahålls av primärvården. Till bilaga 4 hör legitimerade tandläkare inom den specialiserade sjukvården. Bilaga 5 har oförändrat tillämpningsområde (legitimerade veterinärer i kommuner, samkommuner och välfärdsområden).

Om en läkare eller tandläkare arbetar inom både primärvården och den specialiserade sjukvården, tillämpas bestämmelserna i den bilaga inom vilken personen i fråga arbetar mest. Se § 7 i lönekapitlet i fråga om bestämning av lönen för denna grupp.

3.2    Löner (kapitel II)

3.2.1    Tillämpliga bestämmelser i lönekapitlet i VÄLKA (§ 1)

Vissa bestämmelser i lönekapitlet i VÄLKA har överförts till kapitel II i LÄKTA och utgör nu en del av detta avtal. Dessa bestämmelser gäller arbetserfarenhetstillägg (LÄKTA kap. II § 10), rekryteringstillägg (§ 11), språktillägg (§ 12), resultatbonus (§ 19), engångsarvode (§ 20), deltidslön (§ 18) samt ordinarie lön (§ 14). Dessutom har bestämmelsen om individuellt tillägg (§ 9) kompletterats.

Av bestämmelserna i lönekapitlet i VÄLKA tillämpas därmed fortfarande § 1 (de anställdas rätt till lön, § 17 (lön för arbetsgivarens representant), § 18 (lönebetalning), § 19 (uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad), § 20 (kvittningsrätt och återkrav av lön) samt § 21 (lön under avstängning från tjänsteutövning).

3.2.2    Grundläggande lönebegrepp (§ 2)

I § 2 i lönekapitlet finns de viktigaste begreppen i det nya lönesystemet samlade. Det nya systemet förklaras närmare från och med punkt 3.2.3. Definitionerna på individuellt tillägg och arbetserfarenhetstillägg är oförändrade.

Karriärstegssystemet

Karriärstegssystemet bestämmer vilken lön som ska betalas i en läkares eller tandläkares tjänst/befattning. Systemet innehåller steg som motsvarar karriärutvecklingen. I systemet ändras lönen stegvis på basis av bland annat utbildning, nya arbetsuppgifter och olika skeden av karriären.

Karriärstegslön

Karriärstegslön är en uppgiftsspecifik lön som bestäms enligt det karriärsteg som tillämpas. Det karriärsteg som tillämpas bestäms utifrån det kunnande och ansvar (KA) som krävs i arbetet. Karriärstegslönen utgör en del av den ordinarie lönen. 
I bilagorna 1–4 bestäms karriärstegslönens minimibelopp. Storleken på den karriärstegslön som betalas till en läkare eller tandläkare bestäms enligt den lokala lönenivån.

Kunnande och ansvar (KA)

Kunnande och ansvar (KA) är faktorer som avgör vilket karriärsteg som tillämpas. Också för dem som står utanför karriärstegssystemet (§ 7) bestäms den uppgiftsspecifika lönen utifrån kunnande och ansvar (KA).

Uppgiftstillägg

Uppgiftstillägg är en lönefaktor som utöver karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön betalas för uppgifter som inte beaktats i karriärstegslönen. Uppgiftstilläggen framgår av bilagorna 1–4. 

Uppgiftsspecifik lön

Den uppgiftsspecifika lönen består av karriärstegslönen enligt karriärstegssystemet och ett eventuellt uppgiftstillägg. För dem som står utanför karriärstegssystemet avser uppgiftsspecifik lön den lön som motsvarar karriärstegslönen och eventuella uppgiftstillägg. 

Helhetslön

Med helhetslön avses en lön som innehåller alla lönedelar enligt lönekapitlet i läkaravtalet, om inget annat sägs i arbetsgivarens beslut om läkaren eller tandläkaren i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet. Helhetslön kan användas i högre ledningsuppgifter som står utanför karriärstegssystemet.

3.2.3    Lönesystemet (§ 3)

Grunden för lönen i LÄKTA är 

• arbetsuppgifterna och det kunnande och ansvar uppgifterna förutsätter (karriärstegslön och uppgiftstillägg)
• arbetsprestationer och yrkesskicklighet (individuellt tillägg)
• anställningstiden (arbetserfarenhetstillägg)
• prestationer (åtgärds- och prestationsarvoden, arvoden för intyg och utlåtanden) och
• resultat (resultatbonus).

Dessutom kan arbetsgivaren betala andra tillägg, arvoden och ersättningar som anges särskilt i LÄKTA. 

Läkarnas och tandläkarnas uppgiftsspecifika löner baserar sig i första hand på karriärstegssystemet och, när förutsättningarna uppfylls, på ett uppgiftstillägg. Vissa läkare och tandläkare står utanför karriärstegssystemet (se punkt 3.2.7) eller har helhetslön lön (se punkt 3.2.8). 

3.2.4    Karriärstegssystemet (§ 4)

Lönekapitlet och bilagorna 1–4 bildar en helhet. Den karriärstegslön som minst betalas till en läkare eller tandläkare bestäms enligt de karriärsteg som beskrivs i bilagorna 1–4.

Det karriärsteg som tillämpas bestäms enligt den bilaga som tillämpas på läkaren eller tandläkaren i fråga. Grunden för bestämningen av karriärsteget är i första hand det kunnande och ansvar (KA) som krävs i arbetet.

I § 4 i lönekapitlet fastställs vad som avses med kunnande och ansvar i karriärstegssystemet. Kravet på kunnande och ansvar påverkas också av hur mycket självständigt omdöme som hör till arbetet (bl.a. klinisk autonomi).

Med kunnande avses krav på

• examen eller utbildning,
• kunskaper och färdigheter som förvärvats i arbetslivet och
• utveckling och upprätthållande av yrkeskompetensen (t.ex. fortbildning).

Med ansvar avses

• ansvar för materiella värden och/eller information,
• ansvar för individer/människor, ansvar för patienter och/eller patientgrupper, 
• ansvar för planering, utveckling och resultat och/eller
• arbetslednings- eller chefsansvar.

Ansvarets omfattning, effekter och djup varierar.

I bilagorna har varje karriärsteg en stegbeskrivning som syftar till att beskriva det typiska innehållet i arbetet på steget. Beskrivningen är inte uttömmande.

Möjligheterna att ingå avvikande avtal om karriärstegssystemet har begränsats. På lokal nivå kan man komma överens om extra karriärsteg utöver de steg som finns i bilagorna, men det förutsätter ett förhandsgodkännande av KT och FOSU rf. Se punkt 3.3.1 om lokala avtal.

3.2.4.1    Placering på stegen

Läkarna och tandläkarna placeras på karriärstegen utgående från arbetsuppgifternas innehåll. Valet av steg påverkas inte av tjänstebeteckningen eller den nuvarande lönenivån. Under de första åren av karriären är det fråga om grundläggande läkar-/tandläkaruppgifter, men när yrkesskickligheten m.m. utvecklas ökar också det kunnande och ansvar som uppgifterna kräver. Karriärstegssystemet fungerar så att andelen mer krävande uppgifter betonas när karriären framskrider (t.ex. 2C).

I tillämpningsanvisningen för § 1 i bilagorna 1–4 beskrivs vilket kunnande och ansvar tillämpningen av respektive karriärsteg förutsätter. Syftet är att hjälpa arbetsgivaren att placera de anställda på rätt karriärsteg. Beskrivningarna kan behöva kompletteras lokalt enligt den lokala situationen. Förutsättningarna för tillämpningen av ett karriärsteg kan dock inte skärpas när beskrivningarna kompletteras. 

Vid förflyttningar mellan karriärstegen är det också möjligt att hoppa över något steg. Till exempel 
1)    en specialistläkare med uppgifter på steg 2A kan övergå direkt till mycket krävande specialistuppgifter på steg 2C, 
2)    den som har krävande specialistuppgifter på steg 2B kan övergå till ledningsuppgifter som överläkare på steg 3B och 
3)   en överläkare med mycket krävande ledningsuppgifter på steg 3C kan övergå till mycket krävande specialistuppgifter på steg 2C.

För vissa steg har det fastställts ett kriterium för övergång till ett högre steg, till exempel att en läkare/tandläkare får rätt att verka som legitimerad läkare/tandläkare eller specialistläkare/specialisttandläkare. Det nya steget tillämpas då från början av följande månad efter att Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira har beviljat legitimationen och läkaren/tandläkaren har gett arbetsgivaren en utredning om detta. Om tillämpning av följande steg förutsätter en viss mängd arbete, tillämpas det nya steget från början av följande månad efter att förutsättningarna uppfyllts.

Som hjälp vid valet av steg kan användas lönepunkterna i det gamla systemet i enlighet med stegbeskrivningarna i § 1 i bilagorna.

Om det inte finns något lämpligt karriärsteg som kan tillämpas, och någon karriärstegslön därmed inte kan fastställas, står tjänsten eller befattningen utanför karriärstegssystemet. Lönen bestäms då enligt § 7 eller i högre ledningsuppgifter som helhetslön (§ 8).

3.2.4.2   Arbetsgivarens beslutanderätt och åtgärder

Arbetsgivaren bestämmer genom en helhetsbedömning vilket karriärsteg som tillämpas på de läkare och tandläkare som omfattas av karriärstegssystemet. Helhetsbedömningen bör utföras på möjligast jämförbara grunder som fastställts på förhand i stegbeskrivningen. Arbetsgivaren ska använda sin prövningsrätt så att karriärsteget fastställs så objektivt som möjligt. 

Inför övergången till det nya karriärstegssystemet ska arbetsgivaren gå igenom tjänsterna och befattningarna och placera dem preliminärt på olika karriärsteg (se punkt 3.2.4.1 Placering på stegen). 

Arbetsgivaren bestämmer om karriärstegslönen. Den lokala karriärstegslönen bestäms enligt den lönenivå som tillämpas hos arbetsgivaren. Se cirkulärbilaga 3 om bestämning av den lokala lönenivån i övergångsskedet. Anställda som hör till samma karriärsteg ska ha lika stora karriärstegslöner (observera dock det som sagts om samordning av lönerna). Mellan de olika stegen ska det finnas en ändamålsenlig löneskillnad som beaktar ökat kunnande och ansvar. Den lön som betalas i övergångsskedet får inte påverka valet av karriärsteg.

Arbetsgivaren ska göra en utredning om nivåerna i det nya karriärstegssystemet och placeringen av tjänsterna och befattningarna senast 31.5.2024. Utredningen behandlas lokalt. Informationen ska också ges till de nationella förhandlingsparterna senast 15.6.2024. Närmare anvisningar om detta ges senare.

3.2.4.3    Samarbete med personalrepresentanter vid införandet av lönesystemet och under avtalsperioden

Ett lyckat karriärstegssystem förutsätter ett gott samarbete mellan arbetsgivarrepresentanter och förtroendemän. 

För övergångsperioden inrättas en lokal LÄKTA-arbetsgrupp. Gruppen sammanträder regelbundet under hela avtalsperioden.

I det skede då systemet införs förhandlar den lokala LÄKTA-arbetsgruppen om de karriärstegsbeskrivningar i bilagorna 1–4 som ska preciseras lokalt och utreder olika alternativa lösningar på eventuella tillämpningsproblem. De nationella stegbeskrivningarna finns i bilagorna 1–4.

Vid förhandlingarna ska en enhällig lösning eftersträvas. Om de lokala parterna inte kan enas om hur karriärstegssystemet ska tillämpas i vissa situationer (typsituation), kan parterna under övergångsperioden be den nationella LÄKTA-lönegruppen behandla tillämpningsproblemet och rekommendera en lösning.

I sista hand är det arbetsgivaren som fattar beslut om lönesystemet och drar upp riktlinjerna för det. Vid meningsskiljaktigheter kring karriärstegssystemet tillämpas normala förfaranden enligt huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn.

Förtroendemannen har rätt att få se de lokala beskrivningarna i karriärstegssystemet och vilka tjänster och befattningar som hör till ett visst steg. Detta gäller både förhandlingsskedet innan systemet införs och det skede då det färdiga systemet börjar tillämpas. Arbetsgivaren ska varje kalenderår tillsammans med förtroendemannen gå igenom användningen av alla karriärsteg.

Personalen ska ha tillgång till de lokala karriärstegsbeskrivningarna samt information om de typiska uppgifter som hör till ett steg och de uppgiftstillägg som arbetsgivaren fastställt (se punkt 3.2.6).

Också respektive läkare/tandläkare har rätt att få veta sin placering och på vilka grunder placeringen gjorts.

3.2.5   Hur ändrade arbetsuppgifter påverkar karriärsteget (§ 5)

Ovan har beskrivits hur kunnande och ansvar påverkar det karriärsteg som tillämpas på en läkare eller tandläkare. 

I § 5 bestäms att om en läkares eller tandläkares arbetsuppgifter ändras för minst två veckor på grund av övergång till en annan tjänst eller befattning eller på grund av omorganisering av uppgifter, ska karriärsteget justeras om det inte motsvarar de ändrade arbetsuppgifterna. 

Om tidpunkterna för ändringen sägs följande: 

• Karriärsteget och karriärstegslönen höjs vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om de nya uppgifterna motsvarar beskrivningen för ett högre karriärsteg.
• Om de nya uppgifterna motsvarar beskrivningen för ett lägre karriärsteg, sänks karriärsteget och karriärstegslönen åtta veckor efter tidpunkten då uppgifterna ändras.
• Karriärsteget och karriärstegslönen sänks vid den tidpunkt då uppgifterna ändras, om 
  • läkaren/tandläkaren söker sig till ett arbete som hör till ett lägre karriärsteg eller
  • arbete som hör till ett lägre karriärsteg erbjuds i stället för permittering eller på läkarens/tandläkarens egen begäran eller
  • läkaren/tandläkaren övergår till en annan tjänst.

Enligt bestämmelsen sänks karriärsteget inte vid semestervikariat, och en höjning kan komma i fråga endast om vikariatet pågår i minst två veckor i sträck. I så fall görs höjningen när vikariatet börjar.

Enligt tillämpningsanvisningen anger karriärstegsbeskrivningarna när kunnandet och ansvaret i ett arbete har förändrats till den grad att det finns förutsättningar att övergå till ett annat steg. Det kan ske till exempel vid förflyttning till en annan tjänst eller befattning.

Vid bestämningen av vilket karriärsteg som ska tillämpas jämförs de ändrade uppgifternas innehåll med stegbeskrivningarna. Det är ändamålsenligt att besluta vilket karriärsteg som ska tillämpas innan arbetsuppgifterna ändras. Om det inte sker förändringar i det kunnande och ansvar som krävs, kan karriärsteget inte sänkas.

Dessutom sägs att förändringarna också kan ske gradvis under en längre tid. Saken bör kontrolleras minst en gång per år, till exempel i samband med utvecklingssamtalen.

3.2.6    Uppgiftstillägg (§ 6)

I det nya systemet betalas uppgiftstillägg för extra uppgifter som inte beaktats när karriärstegslönen fastställts. Uppgiftstillägg kan betalas samtidigt på flera olika grunder. Uppgiftstilläggen anges som belopp, och beloppen fastställs lokalt. I de situationer som anges i bilagorna 1–4 är uppgiftstillägget förpliktande. Kategorierna av uppgiftstillägg räknas upp i bilagorna i fråga (se punkterna 3.4.1.4, 3.4.2.5, 3.4.3.5 och 3.4.4.5). 

Uppgiftstillägg kan användas för extra uppgifter både för dem som omfattas av karriärstegssystemet och dem som står utanför systemet enligt § 7. 

Vid bestämning av helhetslön enligt § 8 beaktas extra uppgifter i lönen och då betalas inget särskilt uppgiftstillägg.

Uppgiftstillägg beviljas i regel tills vidare. Om en extra uppgift gäller för en viss tid, betalas uppgiftstillägget för denna tid.

Uppgiftstillägget utgör en del av den uppgiftsspecifika lönen. Den utgör en del av den ordinarie lönen, men är ett separat löneelement i förhållande till karriärstegslönen.

Arbetserfarenhetstillägget beräknas på den totala summan av karriärstegslönen eller motsvarande uppgiftsspecifika lön (§ 7) och uppgiftstilläggen.

När ett uppgiftstillägg som beviljats tills vidare ska slopas, iakttas i tillämpliga delar bestämmelsen i § 5 mom. 1 (hur uppgiftsändringar påverkar karriärsteget).

Ett uppgiftstillägg som beviljats för viss tid faller bort när den utsatta tiden gått ut. Om uppgiften för vilken tillägg betalats fortsätter efter att tiden gått ut, betalas uppgiftstillägg ända tills den extra uppgiften verkligen upphör. Till exempel semester eller arbets- eller tjänstledighet med lön medför inte något avbrott i utbetalningen av uppgiftstillägg.

3.2.6.1    Ombildning av gamla uppgiftstillägg 

För närvarande kan situationen i olika välfärdsområden vara splittrad. Uppgiftstilläggen enligt det lokala systemet förutsätter samordning och ombildning i enlighet med det nya lönesystemet. Samordningen och ombildningen ska göras inom rimlig tid. Det är också möjligt att använda lokala potter för samordningen.

Vid övergången till karriärstegssystemet ska de uppgiftstillägg eller motsvarande del av den uppgiftsrelaterade lönen (skriftligt verifierbar lönedel för en särskild uppgift) som arbetsgivaren använder ombildas till uppgiftstillägg enligt karriärstegssystemet. Om man inte kan visa att skillnader i de uppgiftsrelaterade lönerna beror på extra uppgifter, kan man inte avskilja en del av den uppgiftsrelaterade lönen till uppgiftstillägg. Ett uppgiftstillägg som på grund av sin natur har betalats till alla eller nästan alla läkare och tandläkare på karriärsteget överförs till karriärstegssystemet.

I § 6 i lönekapitlet i LÄKTA ges exempel på hur uppgiftstillägg ombildas i enlighet med det nya systemet. 

3.2.7    Anställda utanför karriärstegssystemet (§ 7)

Största delen av läkarna och tandläkarna omfattas av karriärstegssystemet. Utanför systemet står i praktiken främst läkare och tandläkare med särskilda forsknings- och utvecklingsuppgifter och högre ledningsuppgifter samt mycket erfarna kliniker som inte genomgått specialisering (se bilaga 1). Om karriärstegssystemet inte har något steg som kan tillämpas på läkaren eller tandläkaren, bestämmer arbetsgivaren den uppgiftsspecifika lönen. När lönen bestäms beaktas det kunnande och ansvar som arbetet förutsätter och sådana uppgifter som till sin art kan användas som hjälp vid bestämningen. 

Dessa läkare/tandläkare kan utgöra en egen grupp vid bedömningen av kunnande och ansvar. Också enskilda uppgifter bedöms. 

Utanför karriärstegssystemet står också de läkare och tandläkare vars uppgifter hör dels till primärvården, dels till den specialiserade sjukvården. Den uppgiftsspecifika lönen bestäms då i proportion till den arbetstid som fastställts/avtalats för primärvården respektive den specialiserade sjukvården, med tillämpning av karriärstegslönerna för båda uppgifterna.

De som står utanför karriärstegssystemet betalas på basis av kunnande och ansvar utöver den uppgiftsspecifika lönen ytterligare lönedelar enligt läkaravtalet inklusive prestationsersättningar och jourersättningar enligt bilagorna. Med prestationsersättningar avses åtgärds- och besöksarvoden, prestationsarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden. Prestations- och åtgärdsarvoden betalas enligt den bilaga som prestationen gäller.

3.2.8    Helhetslön (§ 8)

Arbetsgivaren kan enligt prövning besluta om den uppgiftsspecifika lönen för en läkare/tandläkare med högre ledningsuppgifter ska bestämmas enligt § 7 (anställda utanför karriärstegssystemet enligt ovan) eller § 8. Betalning av helhetslön förutsätter att det kunnande och ansvar som krävs av läkaren/tandläkaren överstiger karriärstegen (högre ledningsuppgifter).

Helhetslönen innehåller alla lönedelar enligt lönekapitlet i detta avtal, om inget annat sägs i arbetsgivarens beslut om läkaren eller tandläkaren i fråga eller något annat uttryckligen överenskommits i arbetsavtalet.

Målet är att lönen för alla i chefsposition eller ledande position ska stå i rätt proportion till det kunnande och ansvar som arbetet kräver, men också till de underställdas löner. Lön avser i det här sammanhanget förutom den uppgiftsspecifika lönen också lönedelar som betalas för prestationer under ordinarie arbetstid.

Observera dock att en läkare/tandläkare med helhetslön betalas i bilagorna 1–4 avsedda åtgärds- och besöksarvoden eller prestationsarvoden samt arvoden för intyg och utlåtanden, när förutsättningarna uppfylls.

Bestämmelser om betalning av arbetstidsersättningar finns i VÄLKA kap. III § 21. Att läkarens/tandläkarens lön bestäms som helhetslön är inte i sig en grund för att inte betala arbetstidsersättningar. En läkare/tandläkare som har jour ska betalas jourersättningar.

3.2.8.1    Ombildning av helhetslön enligt karriärstegssystemet

Helhetslön kan inte användas i större utsträckning än enligt § 8. Det betyder enligt KT:s utredning att vissa välfärdsområden behöver överföra läkare och tandläkare med helhetslön till karriärstegssystemet, se nedan. 

Termen helhetslön har lokalt använts på olika sätt. Situationen för dem som har helhetslön behöver gås igenom i välfärdsområdena. Enligt tillämpningsanvisningen överförs läkare och tandläkare med helhetslön till karriärstegssystemet, om de inte omfattas av helhetslön enligt den nya bestämmelsen. Helhetslönen enligt det lokala systemet ombildas till lönedelar i enlighet med lönesystemet. Se även cirkulärbilaga 3.

Exempel

Kommun X har före övergången till välfärdsområdena 1.1.2023 betalat helhetslön till läkare som utför mottagningsarbete inom primärvården. Läkare Y har 31.5.2023 en helhetslön på 8 000 euro i månaden. I det nya karriärstegssystemet placeras läkaren på steg 1 E i bilaga 1. Vid systemändringen har man tidigare beslutat att den lokala nivån på steget ska vara 5 500 euro. Läkaren har inga uppgifter som berättigar till uppgiftstillägg. Läkaren har ett arbetserfarenhetstillägg på 8 % (5 500 euro * 1,08 = 5 940 euro). Prestationernas andel uppskattas lokalt till x euro. Återstoden på 2 060 euro - x € ombildas till ett individuellt tillägg.

3.2.9    Ordinarie lön (§ 14)

Bestämmelsen om ordinarie lön har uppdaterats så att den motsvarar det nya lönesystemet. 

Den ordinarie lönen består av

• karriärstegslön eller motsvarande uppgiftsspecifika lön enligt § 7 (utan naturaförmåner),
• uppgiftstillägg,
• individuellt tillägg, 
• arbetserfarenhetstillägg och årstillägg,
• fjärrortstillägg (beviljat senast 31.12.2011 enligt § 10 i lönekapitlet i AKTA 2010–2011),
• språktillägg,
• rekryteringstillägg,
• förtroendemannaersättning,
• ersättning till en arbetarskyddsfullmäktig och
• ersättning för utvidgad verksamhet (gäller 1.5.2022–30.4.2025)

3.2.10    Prestationskompensation (§ 16)

Observera att i bilagorna 2 och 4 träder bestämmelsen i kraft 1.6.2023. I bilaga 1 träder bestämmelsen i kraft 1.1.2024, om inte de nationella förhandlingsparterna kommer överens om något annat senast 31.10.2023. Information om detta ges i samband med förhandlingsuppgörelsen hösten 2023 (punkt 2.4).

I synnerhet inom primärvården baserar sig en del av inkomsterna för ordinarie arbetstid på lön som betalas på basis av prestationer. På tandläkare inom primärvården och den specialiserade sjukvården (bilaga 2 och bilaga 4) tillämpas bestämmelserna om åtgärdsarvode. Läkarna inom primärvården omfattas av prestationslönebestämmelserna (bilaga 1) fr.o.m. 1.1.2024. 

I bilaga 2 har det redan tidigare funnits en bestämmelse enligt vilken åtgärdsarvoden som sänkts eller slopats till följd av uppgiftsändringar, till exempel vid övergång till chefs- eller ledningsuppgifter, har beaktats i lönen. 

I den nya bestämmelsen föreskrivs att när en läkare eller tandläkare delvis övergår till chefs-/ledningsuppgifter eller utbildnings-/handledningsuppgifter (t.ex. 20–40 % av den ordinarie arbetstiden), ska också prestationsarvoden för ordinarie arbetstid beaktas vid bestämningen av lönen. 

Prestationskompensationen beräknas som genomsnittet av de prestationsersättningar som betalats läkaren/tandläkaren för arbetade månader under det föregående kvalifikationsåret. Lokalt kan man alternativt fastställa prestationskompensationen på basis av de genomsnittliga prestationsersättningarna för läkare och tandläkare på samma karriärsteg. Prestationskompensationen utgör en del av den ordinarie lönen.

Karriärstegslönen fastställs genom en helhetsbedömning utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet. Även uppgiftstillägg betalas, om förutsättningarna för det uppfylls. En så rättvis lönebildning som möjligt främjar kvaliteten på ledarskapet, undervisningen och handledningen.

3.3    Övriga bestämmelser

3.3.1    Lokala avtal (§ 2)

Inom läkaravtalets tillämpningsområde är det möjligt att avvika från det riksomfattande kollektivavtalet genom att ingå ett lokalt avtal enligt huvudavtalet för kommun- och välfärdssektorn. 

Genom ett lokalt avtal får man dock inte avtala om en lägre karriärstegslön än den som minst ska betalas enligt LÄKTA eller avvika från bestämmelserna om den ordinarie arbetstidens genomsnittliga längd, semesterns längd eller sjukfrånvaro-, graviditetsledighets- eller föräldraledighetsförmåner.

3.3.1.1    Avvikande avtal om karriärstegssystemet och om införandet av prestationslönesystemet 

Möjligheten att ingå avvikande avtal om eventuella extra karriärsteg och om införande av prestationslönesystemet enligt bilaga 1 har begränsats. Avvikande avtal om dessa frågor förutsätter tillstånd av den nationella LÄKTA-arbetsgruppen. Ansökan om tillstånd ska göras skriftligt.
 
Blanketter för ansökan om tillstånd att ingå lokala avtal har bifogats detta cirkulär. 

3.4    Ändringar i bilagorna 1–4

3.4.1    Bilaga 1 Läkare inom primärvården

I det följande beskrivs vilket kunnande och ansvar tillämpningen av respektive karriärsteg i bilaga 1 förutsätter. Det karriärsteg som tillämpas väljs utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet (se 3.2.4). Syftet med stegbeskrivningen är att beskriva det typiska innehållet i arbetet på ett visst steg. Beskrivningen är inte uttömmande.

Karriärtrappan består av tre separata block. Det första blocket (steg 1A–1E) gäller studerande och läkare/ST-läkare, det andra (steg 2A–2C) gäller specialistläkare och det tredje (steg 3A–3C) gäller läkare med ledningsuppgifter.

Vid valet av steg i övergångsskedet kan lönepunkterna i det gamla lönesystemet användas som hjälp. Nedan anges därför vilken lönepunkt som vanligen har tillämpats på respektive uppgifter i det gamla systemet. Placeringen på de nya stegen baserar sig dock inte på de gamla lönepunkterna.

3.4.1.1    STEG 1A–1E, studerande och läkare/ST-läkare

På steg 1A (L1TK001A) placeras en medicine studerande som genomgår läkarutbildning.

På steg 1B (L1TK001B) placeras en medicine studerande som fullgjort 4:e årets studier. Den studerande arbetar som läkare under ledning och övervakning av en annan, legitimerad läkare.

På detta steg placeras uppgifter som hört till lönepunkt L1TK6200 i det gamla systemet.

På steg 1C (L1TK001C) placeras läkare/ST-läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. 

På detta steg placeras uppgifter som hört till lönepunkt L1TK6100 i det gamla systemet.

På steg 1D (L1TK001D) placeras läkare/ST-läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som i sammanlagt minst tre år arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad läkare samt legitimerade läkare med specialistutbildning inom allmänmedicin (YEK). 

På detta steg placeras uppgifter som hört till den tidigare lönepunkten L1TK5200.

På steg 1E (L1TK001E) placeras läkare i slutskedet av sin specialisering med arbetsuppgifter på nästan samma nivå som steg 2A. ST-läkaren utför motsvarande uppgifter som en specialistläkare på en poliklinik eller avdelning.

Icke-specialiserade: 
Arbetet fokuserar i högre grad än andra läkares arbete på vård av patienter i en särgrupp (t.ex. diabetes, lungsjukdom eller reumatism) eller något annat särskilt ansvar, till exempel ett sektorspecifikt ansvar. 

Detta steg kan också tillämpas på verksamhetsställen där endast ett fåtal läkare arbetar och det därför krävs mångsidigt kunnande och ansvar då arbetsfältet är omfattande och det saknas kollegialt stöd.

Obs! Mycket erfarna icke-specialiserade kliniker står utanför karriärstegssystemet. I deras arbete betonas t.ex. säkerställande av kontinuiteten i vården. 

Se punkt 3.2.7 och 3.2.6 i cirkuläret.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L1TK5200 i det gamla systemet.

3.4.1.2    STEG 2A–2C, Specialistläkare

Steg 2A–2C förutsätter att läkaren har rätt att utöva specialistläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. 

2A (L1TK002A) Specialistläkare 

Specialistläkare som har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten. 
Specialistläkaren har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L1TK4100 i det gamla systemet.

2B (L1TK002B) Specialistläkare, krävande uppgifter

Uppgifterna i denna grupp består i huvudsak av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Det är fråga om arbete som kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialistläkare. Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter. 

Jämfört med uppgifter på grundläggande nivå (steg 2A) kräver uppgifterna klart djupare och/eller bredare kompetens eller fördjupade kunskaper/specialkunskaper.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkterna L1TK4100 och L1TK4200 i det gamla systemet.

2C (L1TK002C) Specialistläkare, mycket krävande uppgifter

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå L1TK002B.

Det kan vara fråga om ett specialupptagningsområde som sträcker sig utanför den egna enheten eller ansvar för vårdkedjor eller också kan befattningen vara den enda befattningen inom specialiteten. 

Läkaren kan ha ett utvecklings- eller forskningsansvar som sträcker sig utanför den egna enheten (införande och utveckling av nya metoder och behandlingar). 

Läkaren kan ansvara för enhetens utvecklings- eller forskningsverksamhet utan att vara överläkare.

Begreppet enhet definieras lokalt, eftersom organisationerna är sinsemellan olika. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L1TK4200 eller i undantagsfall uppgifter som hört till L1TK4100 i det gamla systemet.

3.4.1.3    STEG 3A–3C, läkare med ledningsuppgifter 

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller medicinsk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna. 

Ledningen har organiserats på olika sätt i olika organisationer och det inverkar på vilka steg som tillämpas. Enbart tjänstebeteckningen är inte avgörande för valet av karriärsteg för dem som har ledningsuppgifter.

Läkare med ledningsuppgifter hör till tillämpningsområdet för LÄKTA, om det i uppgifterna ingår ledning av medicinsk substans, annat administrativt arbete som omfattas av LÄKTA eller i vissa fall även kliniskt arbete.

De högre ledningsuppgifterna står utanför karriärstegssystemet, dock beroende på organisationens ledningssystem. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet) och § 8 (helhetslön, endast högre ledningsuppgifter).

När utvecklings-, forsknings- eller andra projektuppgifter förutsätter medicinsk kompetens är det fråga om uppgifter som hör till tillämpningsområdet för LÄKTA. Också dessa uppgifter står utanför karriärstegssystemet. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet).

3A (L1TK003A) Ledningsuppgifter

Läkare/specialistläkare som är närmaste chef för andra läkare eller som har övergripande ansvar för ett visst delområde. Läkarens chef är oftast överläkaren. Till denna grupp hör också biträdande överläkare (och andra läkare i motsvarande ställning). 

Arbetet kräver i allmänhet specialistutbildning/specialistexamen. Också administrativt arbete kan ingå i uppgifterna. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L1TK2000 i det tidigare systemet. Även uppgifter som hört till den tidigare lönepunkten L1TK4200 kan placeras på detta steg.

3B (L1TK003B) Krävande ledningsuppgifter

På detta steg placeras uppgifter där ledarskap (kliniskt, administrativt och/eller vetenskapligt) har en betydande roll. 

Bland annat storleken på den enhet som leds, antalet och mångfalden av specialiteter vid enheten eller kravet på samarbete med andra aktörer eller tjänsteproducenter inom välfärdsområdet är större än på steg 3A. 

Läkaren kan vara chef för läkare på steg 3A.

I uppgifterna kan ingå kliniskt arbete. 

På detta steg placeras också en del av de uppgifter som tidigare hört till lönepunkt L1TK2000.

3C (L1TK003C) Mycket krävande ledningsuppgifter

I uppgifterna på detta steg ingår kliniskt, administrativt och/eller medicinskt ledarskap.

Läkaren har övergripande ansvar för ledningen av en viss geografiskt eller till personalmängden omfattande helhet inom välfärdsområdet eller för ledningen av en viss större helhet. Läkaren förutsätts i regel ha specialisträttigheter.

Läkaren kan vara chef för läkare på steg 3A/3B.

Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L1TK2000 i det gamla systemet.

3.4.1.4    Uppgiftstillägg

I bilaga 1 § 2 finns en bestämmelse om uppgiftstillägg. I karriärstegssystemet betalas uppgiftstillägg för extra uppgifter som inte beaktats när karriärstegslönen fastställts. Uppgiftstillägg kan betalas samtidigt på flera olika grunder. I de situationer som anges i bilaga 1 § 2 mom. 1 är uppgiftstillägget förpliktande. I fråga om annat särskilt ansvar (mom. 2) fastställer arbetsgivaren vilka ansvar som hör till kategorin.

mom. 1 Utbildnings- och handledningsuppgifter

Läkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser läkare/specialistläkare som utbildar/handleder läkare som avlägger medicine licentiatexamen eller som genomgår specialiseringsutbildning inom allmän medicin (YEK) eller som är ST-läkare. När uppgiften kräver pedagogisk behörighet, beaktas detta i uppgiftstilläggets storlek. 

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget. Till exempel krävs det mer omfattande pedagogisk behörighet av dem som utbildar specialistläkare än av dem som verkar som handledare i specialiseringsutbildning inom allmän medicin.

mom. 2 Annat särskilt ansvar

En läkare kan ha något annat särskilt ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem)

Ansvar enligt steg 1E beaktas i karriärstegslönen. 

3.4.1.5     Övergång till prestationslönesystemet

Det system som baserar sig på åtgärdsarvoden enligt bilaga 1 § 3 gäller till slutet av detta år. Lokalt finns det också vissa enheter som tillämpar olika modeller med prestationslöner som baserar sig på lokala avtal.

Avtalsparterna har preciserat ikraftträdelsen av de nya prestationslönebestämmelserna i samband med den avtalsuppgörelse som nu nåtts. Ursprungligen kom parterna överens om prestationslönesystemet i avtalsuppgörelsen 2022–2025 (juni 2022). Prestationslönesystemet har presenterats i cirkulär 9/2022, punkt 11.3. 

Övergången till prestationslönesystemet i LÄKTA sker fr.o.m. 1.1.2024. Bestämmelsen är förpliktande. I praktiken innebär det att om en del läkare omfattas av ett lokalt avtal, sägs det upp enligt normala förfaranden. 

Vid övergången till prestationslönesystemet fastställs en individuell prestationsdel för varje läkare som omfattas av systemet. Prestationsdelen beräknas som genomsnittet av de prestationsarvoden eller motsvarande som betalats läkaren för arbetade månader under det föregående kvalifikationsåret. Prestationsdelen behövs till exempel i situationer där ersättningen före ändringen har betalats som en helhet där både den uppgiftsrelaterade lönen och åtgärdsarvoden ingått.

I fortsättningen beräknas prestationsarvodena månatligen enligt de prestationer som tjänats in.

Se även cirkulärbilaga 3 om hur övergången till det nya systemet påverkar lönen. KT och Läkarförbundet stöder vid behov de lokala aktörerna i problemsituationer och linjedragningar, bland annat då ett välfärdsområde haft flera prestationslönesystem som grundar sig på olika lokala avtal.

Den nationella LÄKTA-lönearbetsgruppen kan bevilja tillstånd att avvika från prestationslönesystemet eller tidtabellen för införandet. En ansökan med motivering ska skickas in skriftligt. En blankett för ändamålet finns i cirkulärbilaga 6.

De nationella förhandlingsparterna ska dessutom senast 31.10.2023 ha förhandlat om hur inkomsterna för ordinarie arbetstid påverkar prestationskompensationen, om ett förenhetligande av timlönedivisorerna och om begreppet ordinarie lön. Lönekapitlets § 16 träder i kraft 1.1.2024, om inte de nationella förhandlingsparterna kommer överens om något annat.

3.4.2    Bilaga 2 Tandläkare inom primärvården

I det följande beskrivs vilket kunnande och ansvar tillämpningen av respektive karriärsteg i bilaga 2 förutsätter. Karriärsteget väljs utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet (se punkt 3.2.4). Syftet med stegbeskrivningen är att beskriva det typiska innehållet i arbetet på ett visst steg. Beskrivningen är inte uttömmande.

Karriärtrappan består av tre separata block. Det första blocket (steg 1A–1E) gäller studerande och tandläkare/ST-tandläkare, det andra (steg 2A–2C) gäller specialisttandläkare och det tredje (steg 3A–3C) gäller tandläkare med ledningsuppgifter. 

Vid valet av steg i övergångsskedet kan lönepunkterna i det gamla lönesystemet användas som hjälp. Nedan anges därför vilken lönepunkt som vanligen har tillämpats på respektive uppgifter i det gamla systemet. Placeringen på de nya stegen baserar sig dock inte på de gamla lönepunkterna.

Karriärstegssystemet tillämpas också på tandläkare/specialisttandläkare vid undervisningskliniker, om inget annat avtalas lokalt. (se punkt 3.4.2.4)

3.4.2.1    STEG 1A–1E, studerande och tandläkare/ST-tandläkare 

1A (L2TH001A) Odontologie studerande

På steg 1A placeras odontologie studerande som tillfälligt kan arbeta som tandläkare under ledning och övervakning av en legitimerad tandläkare efter att ha slutfört de studier som hör till de fyra första studieåren. 

På detta steg placeras uppgifter som hört till lönepunkt L2TH6200 i det gamla systemet och som inte uppfyller förutsättningarna på steg 1B.

1B (L2TH001B)  Odontologie studerande (som genomgår fördjupad praktik) 

På steg 1B placeras odontologie studerande som genomgår fördjupad praktik som hör till examen. Steget tillämpas också på studerande som med godkänt resultat har genomgått fördjupad praktik samt på tandläkare som avlagt examen tills de efter avlagd licentiatexamen har beviljats rätt att arbeta som legitimerade tandläkare. 

Steget tillämpas dessutom på andra än studerande som arbetar som tandläkare under ledning och övervakning av en annan, legitimerad tandläkare. Med detta avses till exempel sådana tandläkare som utbildats utanför EU/EES-området och som efter att ha genomgått legitimeringsförhör arbetar som tandläkare med tillstånd av Valvira innan de kan ansöka om rätt att självständigt utöva tandläkaryrket.

1C (L2TH001C) Tandläkare/ST-tandläkare 

På steg 1C placeras tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Även tandläkare som genomgår specialiseringsutbildning placeras på detta steg.

På steget placeras uppgifter som hört till lönepunkt L2TH5200 i det gamla systemet och som inte uppfyller förutsättningarna på andra steg. 

1D (L2TH001D) Tandläkare/ST-tandläkare 3 år 

På steg 1D placeras tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad tandläkare i sammanlagt minst tre år. Även tandläkare som genomgår specialiseringsutbildning placeras på detta steg under samma förutsättningar.

I fråga om kravet på 3 år tillämpas bestämmelserna om arbetserfarenhetstillägg i § 10 i lönekapitlet i LÄKTA. För tillägget godkänns som anställning endast arbete som legitimerad tandläkare.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L2TH5200 i det gamla systemet.

1E (L2TH001E) Tandläkare/ST-tandläkare med krävande uppgifter 

På detta steg placeras tandläkare vars yrkeskompetens har utvecklats under karriären så att tandläkaren planerar och genomför helhetsvård och mer krävande vårdhelheter än en tandläkare på lägre steg. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom tio års arbete som tandläkare. 

Detta steg kan också tillämpas på tandläkare vid ett verksamhetsställe där endast ett fåtal tandläkare arbetar och det därför krävs mångsidigt kunnande och ansvar då arbetsfältet är omfattande och det saknas kollegialt stöd.

Även tandläkare som genomgår specialiseringsutbildning placeras på detta steg under samma förutsättningar. I fråga om ST-tandläkare kan grunden också vara att de i slutet av specialiseringen har uppgifter som nästan motsvarar en specialisttandläkares uppgifter.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L2TH5200 i det gamla systemet. Steg 1E motsvarar delvis punkten ”uppgifter som kräver fördjupad kompetens” i det gamla systemet. I det gamla systemet påverkade dessa uppgifter den uppgiftsrelaterade lönen via arbetsvärderingen. 

Observera också att i det gamla systemet beaktades till exempel uppgifterna för en tandläkare med s.k. särskilt kunnande i den uppgiftsrelaterade lönen via arbetsvärderingen, men i det nya systemet beaktas dessa uppgifter inte i karriärstegssystemet, utan via det förpliktande systemet med uppgiftstillägg. Se bilaga 2 § 2 mom. 2 om uppgiftstillägg. Om förutsättningarna uppfylls betalas också ett eller flera uppgiftstillägg till en tandläkare som placerats på nivå 1E. 

3.4.2.2    STEG 2A–2C, Specialisttandläkare

Steg 2A–2C förutsätter att tandläkaren har rätt att utöva specialisttandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Bestämmelserna tillämpas också på specialisttandläkare som arbetar i någon annan än en specialisttandläkartjänst/befattning.

Vid bedömningen av arbetskarriären för en specialisttandläkare kan också arbetskarriären före specialiseringen beaktas, till exempel om specialisttandläkaren före sin specialisering har arbetat som tandläkare med särskilt kunnande inom samma specialitet/insatsområde. 

2A (L2TH002A)Specialisttandläkare 

På steg 2A placeras specialisttandläkare som har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet/sitt insatsområde och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten/insatsområdet.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L2TH4100 i det gamla systemet.

2B (L2TH002B)  Specialisttandläkare, krävande uppgifter 

På steg 2B placeras specialisttandläkare med krävande uppgifter. Uppgifterna på detta steg består i huvudsak av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Det är fråga om uppgifter som kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet/ett insatsområde. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialisttandläkare. Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter/insatsområden. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkterna L1TH4100 och L2TH4200 i det gamla systemet. 

2C (L2TH002C) Specialisttandläkare, mycket krävande uppgifter 

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå L2TH002B.

Tandläkaren har ansvar för den kliniska verksamheten inom sin specialitet/sitt insatsområde och utveckling och/eller planering av specialiteten/insatsområdet utan chefs- och ledningsuppgifter.

Ansvar för vårdkedjor och/eller något annat ansvarsområde som sträcker sig utanför den egna enheten. Ansvarar för enhetens utvecklings- och/eller forskningsverksamhet utan att ha chefs- eller ledningsuppgifter. 

Begreppet enhet definieras lokalt, eftersom organisationerna är sinsemellan olika.

Exempel

När en specialisttandläkare befinner sig i början av sin karriär tillämpas i allmänhet steg 2A. Om specialisttandläkaren arbetar som enda primärvårdstandläkare inom sin specialitet/sitt insatsområde, kräver arbetet dock i allmänhet mer kunnande och ansvar än vad som avses på steg 2A. Om förutsättningarna för nästa steg inte uppfylls, men arbetet innehåller uppgifter som andra på samma steg inte har, betalas uppgiftstillägg. Om förutsättningarna för tillämpning av steg 2B eller 2C uppfylls, t.ex. om tandläkaren har ansvar för vårdkedjor, tillämpas dessa steg.

3.4.2.3    STEG 3A–3C, tandläkare med ledningsuppgifter 

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller odontologisk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna. 

Ledningen av mun- och tandvården har organiserats på olika sätt i olika organisationer och det påverkar vilka karriärsteg som tillämpas. Tjänstebeteckningen påverkar inte valet av karriärsteg för dem som har ledningsuppgifter. 

Tandläkare med ledningsuppgifter hör till tillämpningsområdet för LÄKTA, om det i uppgifterna ingår ledning av odontologisk substans, annat administrativt arbete som omfattas av LÄKTA eller i vissa fall även kliniskt arbete.

De högre ledningsuppgifterna står utanför karriärstegssystemet, dock beroende på organisationens ledningssystem. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet) och § 8 (helhetslön, endast högre ledningsuppgifter).

När utvecklings-, forsknings- eller andra projektuppgifter förutsätter medicinsk kompetens, är det fråga om uppgifter som hör till tillämpningsområdet för LÄKTA. Också dessa uppgifter står utanför karriärstegssystemet. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet).

Chefernas löner ska stå i rätt proportion till de underställdas löner. Vid jämförelsen beaktas utöver den uppgiftsspecifika lönen också åtgärdsarvoden som betalas för ordinarie arbetstid. På steg 3B och 3C betalas ingen prestationskompensation. 

Om en tandläkare/specialisttandläkare t.ex. ansvarar för verksamheten vid en tandklinik och/eller är chef för andra tandläkare, men inte uppfyller kraven för steg 3A–3C, betalas ett uppgiftstillägg för denna uppgift (se punkt 3.4.2.5). Se även LÄKTA kap. II § 16 om prestationskompensation.

Övergångsbestämmelse

Om en tandläkare/specialisttandläkare som placeras på steg 3B eller 3C bevisligen har betalats åtgärdsarvodeskompensation på något annat sätt än som en del av den uppgiftsrelaterade lönen, överförs åtgärdsarvodeskompensationen till den lokala karriärstegslönen. 

3A (L2TH003A) Ledningsuppgifter

Tandläkaren ansvarar för verksamheten vid mun- och tandvårdsenheter inom ett vidsträckt område eller verksamheten vid en stor enhet och är närmaste chef för andra tandläkare; eller

Tandläkaren är närmaste chef för specialisttandläkare eller har övergripande ansvar för något delområde som kräver kompetens på specialisttandläkarnivå, arbetet kräver i allmänhet rätt att arbeta som specialisttandläkare.

3B (L2TH003B) Krävande ledningsuppgifter 

Uppgifterna på detta steg består av kliniskt, administrativt och/eller odontologiskt ledarskap.

Bland annat storleken på den enhet som leds, antalet och mångfalden av specialiteter vid enheten eller kravet på samarbete med andra aktörer eller tjänsteproducenter inom välfärdsområdet är mer omfattande än på steg 3A. 

Tandläkaren förutsätts i regel ha specialisttandläkarrättigheter. Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna. 

3C (L2TH003C) Mycket krävande ledningsuppgifter

Det är fråga om kliniskt, administrativt och/eller odontologiskt ledarskap.

Övergripande ansvar för ledningen av en viss geografiskt eller till personalmängden omfattande helhet inom välfärdsområdet eller för ledningen av en viss större helhet (t.ex. närservice). Jämför steg 3B.

Tandläkaren förutsätts i regel ha specialisttandläkarrättigheter.

Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna.

3.4.2.4    Tandläkare vid undervisningsklinik

Karriärstegssystemet tillämpas också på tandläkare/specialisttandläkare vid undervisningskliniker. 

Med undervisningsklinik avses en enhet där det ordnas klinisk vårdpraktik inom grundutbildningen i odontologi. En väsentlig uppgift för lärarna vid undervisningskliniker är att handleda grundexamensstuderande. 

Vid behov utför läraren de mest krävande åtgärderna helt eller delvis. Läraren ansvarar för patienternas vårdplaner och för de åtgärder som de studerande utför samt för att journalföringen är korrekt. 

Det karriärsteg som tillämpas på tandläkare/specialisttandläkare vid undervisningskliniker bestäms på motsvarande villkor som för andra tandläkare. 

Tandläkare/specialisttandläkare som arbetar på en undervisningsklinik betalas en prestationskompensation som beräknas utifrån medeltalet av åtgärdsarvodena för ordinarie arbetstid för tandläkare/specialisttandläkare på samma karriärsteg. 

För att bilaga 4 ska kunna tillämpas på tandläkare vid undervisningskliniker krävs ett lokalt kollektivavtal.

Om undervisningen sker vid en annan enhet än en undervisningsklinik, betalas uppgiftstillägg för utbildnings- och handledningsuppgifter.

3.4.2.5     Uppgiftstillägg

I bilaga 2 § 2 finns en bestämmelse om uppgiftstillägg. I karriärstegssystemet betalas uppgiftstillägg för extra uppgifter som inte beaktats när karriärstegslönen fastställts. Uppgiftstillägg kan betalas samtidigt på flera olika grunder. I de situationer som anges i bilaga 2 § 2 mom. 1–3 och mom. 4 andra stycket är uppgiftstillägget förpliktande. I fråga om annat särskilt ansvar (mom. 4) fastställer arbetsgivaren vilka ansvar som hör till kategorin. 

mom. 1 Utbildnings- och handledningsuppgifter

Tandläkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser tandläkare/specialisttandläkare som utbildar/handleder personer som avlägger odontologie licentiatexamen eller genomgår fördjupad praktik, tandläkare som fördjupar sitt kunnande, ST-tandläkare och personer som arbetar som tandläkare under ledning och övervakning av en annan, legitimerad tandläkare. 

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget.

Varje tandläkare och specialisttandläkare ger de nämnda grupperna råd och handledning och hjälper dem i enskilda patientkontakter. I dessa situationer betalas inget uppgiftstillägg. 

För utbildnings- och handledningsuppgifter betalas uppgiftstillägg till exempel när 

• tandläkaren/specialtandläkaren har utsetts till handledare för en studerande, och har till uppgift att ge handledning och att följa och övervaka den studerandes arbete. Till exempel inom fördjupad praktik ansvarar handledaren för att den studerande har möjlighet att uppnå målen för praktiken. Handledaren deltar också i uppföljningen av praktiken och bedömningen av den studerandes kunnande samt ger respons på inlärningen och hur praktikplanen förverkligats.
• I fråga om dem som genomgår specialiseringsutbildning ansvarar specialisttandläkaren till exempel för att specialiseringen genomförs och bedömer också för egen del ST-tandläkarens kunnande. Genom handledningen stöds en stegvis utveckling av kunskaper och färdigheter i det kliniska arbetet. Specialisttandläkaren observerar hur ST-tandläkaren utvecklas i förhållande till målen för kunnandet och ger respons på inlärningen.

mom. 2 Särskilda kliniska uppgifter för tandläkare 

Uppgiftstillägg betalas när tandläkarens arbete i högre grad än andra tandläkares arbete fokuserar på en odontologisk specialitet/ett odontologiskt insatsområde, till exempel tandreglering, mun- och käkkirurgi och klinisk tandvård (insatsområdena kariologi och endodonti, barntandvård, parodontologi samt protetik och bettfysiologi).

Uppgiftstillägg betalas också när tandläkarens arbete i högre grad än andra tandläkares arbete fokuserar på behandling av patienter i en eller flera särgrupper, t.ex. mungeriatriska patienter, patienter med särskilda behov, smärtpatienter, rädda patienter, patienter med sömnapné, patienter som väntar på operation och patienter som behandlas under lustgassedering eller generell anestesi.

mom. 3 Särskilda kliniska uppgifter för specialisttandläkare 

Uppgiftstillägg betalas när specialisttandläkarens arbete i högre grad än andra tandläkares arbete fokuserar på något särskilt kliniskt ansvar som inte har beaktats vid bestämningen av karriärsteg.

mom. 4 Annat särskilt ansvar

Uppgiftstillägg betalas när tandläkaren/specialtandläkaren inte har chefs- eller ledningsuppgifter, men utöver det kliniska arbetet har ett ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem, utvecklings-/forskningsansvar). 

Likaså betalas uppgiftstillägg om en tandläkare/specialisttandläkare till exempel ansvarar för verksamheten vid en tandklinik och/eller är chef för andra tandläkare, men inte uppfyller kraven för steg 3A–3C

Tillämpningsanvisning för mom. 2–4

Om en särskild uppgift eller något annat särskilt ansvar innebär att åtgärdsarvodena minskar, ska detta beaktas i uppgiftstilläggets belopp. 

Om en tandläkare/specialisttandläkare betalas prestationskompensation enligt § 16 i lönekapitlet, beaktas inte minskningen av åtgärdsarvodena i uppgiftstillägget belopp. 

I övergångsskedet gäller det också att beakta att de nationella förhandlingsparterna senast 31.10.2023 ska ha förhandlat om bland annat hur inkomsterna för ordinarie arbetstid påverkar prestationskompensationen.

3.4.3    Bilaga 3 Läkare inom den specialiserade sjukvården

I det följande beskrivs vilket kunnande och ansvar tillämpningen av respektive karriärsteg i bilaga 3 förutsätter. Karriärsteget väljs utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet (se punkt 3.2.4). Syftet med stegbeskrivningen är att beskriva det typiska innehållet i arbetet på ett visst steg. Beskrivningen är inte uttömmande.

Karriärtrappan består av tre separata block. Det första blocket (steg 1A-1E) gäller studerande och läkare/ST-läkare, det andra (steg 2A-2C) gäller specialistläkare och det tredje (steg 3A-3C) gäller läkare med ledningsuppgifter. 

Vid valet av steg i övergångsskedet kan lönepunkterna i det gamla lönesystemet användas som hjälp. Nedan anges därför vilken lönepunkt som vanligen har tillämpats på respektive uppgifter i det gamla systemet. Placeringen på de nya stegen baserar sig dock inte på de gamla lönepunkterna.

3.4.3.1    STEG 1A–1E, studerande och läkare/ST-läkare

På steg 1A (L3SL001A) placeras en medicine studerande som genomgår sådan sjukhustjänstgöring som krävs i läkarutbildningen. 

På steg 1B (L3SL001B) placeras en medicine studerande som fullgjort 4:e årets studier. Den studerande arbetar som läkare under ledning och övervakning av en annan legitimerad läkare. På detta steg placeras uppgifter som hört till den tidigare lönepunkten L3SL5000.

På steg 1C (L3SL001C) placeras läkare/ST-läkare med rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. På detta steg placeras uppgifter som hört till lönepunkt L3SL4100 i det gamla systemet.

På steg 1D (L3SL001D) placeras läkare/ST-läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad läkare i sammanlagt minst tre år. På detta steg placeras uppgifter som hört till den tidigare lönepunkten L3SL4103.

På steg 1E (L3SL001E) placeras läkare/ST-läkare med krävande uppgifter.
På steget placeras läkare i slutskedet av sin specialisering med arbetsuppgifter på nästan samma nivå som steg 2A. ST-läkaren utför motsvarande uppgifter som en specialistläkare på en poliklinik eller avdelning.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L3SL4103 i det gamla systemet.

3.4.3.2    STEG 2A–2C, Specialistläkare

Steg 2A–2C förutsätter att läkaren har rätt att utöva specialistläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. 

Tjänstebeteckningen, till exempel avdelningsläkare, avgör inte placeringen, utan placeringen görs med hjälp av stegbeskrivningarna på basis av kunnande och ansvar. 

2A (L3SL002A) Specialistläkare 

Specialistläkaren har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten. 

På detta steg placeras uppgifter som hört till lönepunkt L3SL3100 i det gamla systemet.

2B (L3SL002B) Specialistläkare, krävande uppgifter

Uppgifterna på detta steg består i huvudsak av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Arbetet kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialistläkare. Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter. Jämfört med uppgifter på grundläggande nivå (steg 2A) kräver uppgifterna klart djupare och/eller bredare kompetens eller särskilt kunnande/specialkunskaper.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkterna L3SL3100 och L3SL3200 i det gamla systemet.

2C (L3SL002C) Specialistläkare, mycket krävande uppgifter

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå 2B.

Det är fråga om ett omfattande specialupptagningsområde eller ansvar för vårdkedjor utan chefsansvar eller den enda befattningen inom specialiteten. Inom specialiteten är det fråga om ett begränsat särskilt ansvar med tillhörande uppgifter (vårdkedja). 

Det kan också vara fråga om ett omfattande utvecklings- eller forskningsansvar (införande och utveckling av nya metoder och behandlingar). 
Specialistläkaren kan också ansvara för klinikens utvecklings- eller forskningsverksamhet utan att vara överläkare.

På detta steg placeras uppgifter som hört till lönepunkt L3SL3200 i det gamla systemet eller i undantagsfall uppgifter som hört till L3SL3100.

Begreppet enhet definieras lokalt, eftersom organisationerna är sinsemellan olika. 

3.4.3.3    STEG 3A–3C, läkare med ledningsuppgifter

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller medicinsk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna. 

Förvaltningsnivåerna och ledningsuppgifterna har olika benämningar i olika organisationer. Enbart tjänstebeteckningen är inte avgörande för valet av karriärsteg för dem som har ledningsuppgifter.

Läkare med ledningsuppgifter hör till tillämpningsområdet för LÄKTA, om det i uppgifterna ingår ledning av medicinsk substans, annat administrativt arbete som omfattas av LÄKTA eller i vissa fall även kliniskt arbete.

Administrativa ledningsuppgifter omfattas av VÄLKA, om huvuduppgiften är ledning av hela verksamhetsområdet eller motsvarande, men inte ledning av eller uppgifter inom medicinsk verksamhet.

De högre ledningsuppgifterna står utanför karriärstegssystemet, dock beroende på organisationens ledningssystem. Chefsöverläkare, förvaltningsöverläkare och motsvarande tjänster i huvudsyssla står utanför karriärstegssystemet. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet) och § 8 (helhetslön, endast högre ledningsuppgifter).

När utvecklings-, forsknings- eller andra projektuppgifter förutsätter medicinsk kompetens, är det fråga om uppgifter som hör till tillämpningsområdet för LÄKTA. Också dessa uppgifter står utanför karriärstegssystemet. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet).

3A (L3SL003A)  Ledningsuppgifter

På det här steget placeras läkare/specialistläkare som är närmaste chef för andra läkare eller som har övergripande ansvar för ett visst delområde. Läkarens chef är överläkaren (steg 3B eller 3C). Till denna grupp hör också administrativa biträdande överläkare (klinisk arbetsledning).

Arbetet kräver i allmänhet specialistutbildning/specialistexamen. Också administrativt arbete kan ingå i uppgifterna. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L3SL1200 i det gamla systemet.

3B (L3SL003B) Krävande ledningsuppgifter

På detta steg placeras uppgifter där ledarskap (kliniskt, administrativt och/eller vetenskapligt) har en betydande roll. 

Bland annat storleken på den enhet som leds, antalet och mångfalden av specialiteter vid enheten eller kravet på samarbete med andra aktörer eller tjänsteproducenter inom välfärdsområdet är mer omfattande än på steg 3A. 

Läkaren kan vara chef för läkare på steg 3A.

I uppgifterna kan ingå kliniskt arbete. 

Exempel: Beroende på organisationsstrukturen hör till exempel avdelningsöverläkare, överläkare, ansvarsenhetschefer eller motsvarande till denna grupp. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkterna L3SL1200 och L3SL1100 i det gamla systemet.

3C (L3SL003C) Mycket krävande ledningsuppgifter

Uppgifterna på detta steg består av kliniskt, administrativt och/eller medicinskt ledarskap.

Läkaren har övergripande ansvar för ledningen av en viss geografiskt eller till personalmängden omfattande helhet inom välfärdsområdet eller för ledningen av en viss större helhet.
 
Läkaren förutsätts i regel ha specialisträttigheter. Läkaren är chef för läkare på steg 3A/3B.

Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna. 

På detta steg placeras också en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L3SL1100 i det gamla systemet.

3.4.3.4   Innehavare av bitjänst 

Motsvarande karriärstegssystem har införts i bestämmelserna för innehavare av bitjänst.

3.4.3.5   Uppgiftstillägg

I bilaga 3 § 2 finns en bestämmelse om uppgiftstillägg. I karriärstegssystemet betalas uppgiftstillägg för extra uppgifter som inte beaktats när karriärstegslönen fastställts. Uppgiftstillägg kan betalas samtidigt på flera olika grunder. I de situationer som anges i bilaga 3 § 2 mom. 1 är uppgiftstillägget förpliktande. I fråga om annat särskilt ansvar (mom. 2) fastställer arbetsgivaren vilka ansvar som hör till kategorin. 

mom. 1 Utbildnings- och handledningsuppgifte

Läkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser läkare/specialistläkare som utbildar/handleder läkare som avlägger medicine licentiatexamen eller som genomgår specialiseringsutbildning inom allmän medicin (YEK) eller som är ST-läkare. 

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget (t.ex. krävs det mer omfattande pedagogisk behörighet av dem som utbildar specialister än av YEK-handledare). 

mom. 2 Annat särskilt ansvar

En läkare kan ha något annat särskilt ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem eller något annat särskilt ansvar som bestäms lokalt, såsom processutveckling).

3.4.4     Bilaga 4 Tandläkare inom den specialiserade sjukvården

I det följande beskrivs vilket kunnande och ansvar tillämpningen av respektive karriärsteg i bilaga 4 förutsätter. Karriärsteget väljs utifrån det kunnande och ansvar som krävs i arbetet (se punkt 3.2.3.1). Syftet med stegbeskrivningen är att beskriva det typiska innehållet i arbetet på ett visst steg. Beskrivningen är inte uttömmande.

Vid valet av steg i övergångsskedet kan lönepunkterna i det gamla lönesystemet användas som hjälp. Nedan anges därför vilken lönepunkt som vanligen har tillämpats på respektive uppgifter i det gamla systemet. Placeringen på de nya stegen baserar sig dock inte på de gamla lönepunkterna.

Karriärtrappan består av tre separata block. Det första blocket (steg 1C–1E) gäller tandläkare och ST-tandläkare, det andra (steg 2A–2C) gäller specialisttandläkare och det tredje (steg 3A–3C) gäller tandläkare med ledningsuppgifter.

Vid bedömningen av arbetskarriären för en specialisttandläkare kan också arbetskarriären före specialiseringen beaktas, till exempel om specialisttandläkaren före sin specialisering har arbetat som tandläkare med särskilt kunnande inom samma specialitet/insatsområde.

På tandläkare vid undervisningskliniker tillämpas från 1.6.2023 bilaga 2, om inget annat avtalas lokalt.

3.4.4.1    STEG 1C–1E Tandläkare/ST-tandläkare

1C (L4SH001C) Tandläkare/ST-tandläkare 

På steg 1C placeras tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Tillämpas också på ST-tandläkare.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L4SH7000 i det gamla systemet.

1D (L4SH001D) Tandläkare/ST-tandläkare 3 år 

På steg 1D placeras tandläkare/ST-tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och som arbetat i en tjänst/befattning som legitimerad tandläkare i sammanlagt minst tre år.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L4SH7003 i det gamla systemet.

1E (L4SH001E) Tandläkare/ST-tandläkare med krävande uppgifter 

På detta steg placeras tandläkare/ST-tandläkare med krävande uppgifter. Tandläkare i slutskedet av sin specialisering med arbetsuppgifter på nästan samma nivå som steg 2A. Steget tillämpas om en ST-tandläkare i slutet av sin specialisering har uppgifter som nästan motsvarar en specialisttandläkares uppgifter.

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L4SH7003 i det gamla systemet. 

3.4.4.2    STEG 2A–2C, Specialisttandläkare

Steg 2A–2C förutsätter att tandläkaren har rätt att utöva specialisttandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. 

2A (L2SH002A) Specialisttandläkare 

På steg 2A placeras specialisttandläkare som har grundläggande yrkeskunskaper inom sin specialitet/sitt insatsområde och arbetar med grundläggande uppgifter inom specialiteten/insatsområdet. 

Den som specialiserar sig inom en annan specialitet placeras vanligen på ett specialisttandläkarsteg under specialiseringen. Efter specialiseringen inom den andra specialiteten kontrolleras hur kompetensen påverkar arbetsuppgifterna och det karriärsteg som ska tillämpas. 

På detta steg placeras uppgifter som hört till lönepunkt L4SH4100 i det gamla systemet.

2B (L4SH002B) Specialisttandläkare, krävande uppgifter 

Uppgifterna på detta steg består i huvudsak av kliniskt arbete (inkl. klinisk undersökning). Det är fråga om uppgifter som kräver omfattande fördjupad kompetens inom en specialitet/ett insatsområde. Den kompetens som krävs uppnås i regel genom cirka tio års arbete som specialisttandläkare. Den kliniska kompetensen kan härstamma från flera specialiteter/insatsområden. Jämfört med uppgifter på grundläggande nivå (steg 2A) kräver uppgifterna klart djupare och/eller bredare kompetens eller särskilt kunnande/specialkunskaper. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkterna L4SH4100 och L4SH4200 i det gamla systemet. 

2C (L4SH002C) Specialisttandläkare, mycket krävande uppgifter 

Arbetet kräver mer kunnande och/eller innebär mer ansvar än på nivå 2B.

Omfattande specialupptagningsområde eller ansvar för vårdkedjor utan chefsansvar eller enda befattning inom specialiteten/insatsområdet.

Begränsat särskilt ansvar inom specialiteten med tillhörande uppgifter (vårdkedja). 

Omfattande utvecklings- eller forskningsansvar (införande och utveckling av nya metoder och behandlingar). 

Ansvarar för utvecklings- eller forskningsverksamheten vid en klinik utan att vara övertandläkare. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L4SH4200 i det gamla systemet. 

3.4.4.3        STEG 3A–3C, tandläkare med ledningsuppgifter 

Med ledningsuppgifter avses klinisk, administrativ och/eller odontologisk ledning. Också kliniskt arbete kan ingå i uppgifterna. 

Förvaltningsnivåerna och ledningsuppgifterna har olika benämningar i olika organisationer. Enbart tjänstebeteckningen är inte avgörande för valet av karriärsteg för dem som har ledningsuppgifter.

En tandläkare med ledningsuppgifter hör till tillämpningsområdet för LÄKTA, om det i uppgifterna ingår ledning av odontologisk substans, annat administrativt arbete som omfattas av LÄKTA eller i vissa fall även kliniskt arbete.

Administrativa ledningsuppgifter omfattas av VÄLKA, om huvuduppgiften är ledning av hela verksamhetsområdet eller motsvarande, men inte ledning av eller uppgifter inom odontologisk verksamhet.

De högre ledningsuppgifterna står utanför karriärstegssystemet, dock beroende på organisationens ledningssystem. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet) och § 8 (helhetslön, endast högre ledningsuppgifter).

När utvecklings-, forsknings- eller andra projektuppgifter förutsätter odontologisk kompetens, är det fråga om uppgifter som hör till tillämpningsområdet för LÄKTA. Också dessa uppgifter står utanför karriärstegssystemet. I fråga om den uppgiftsspecifika lönen, se § 7 i lönekapitlet (anställda utanför karriärstegssystemet).

3A (L4SH003A) Ledningsuppgifter

På detta steg placeras tandläkare/specialisttandläkare som är närmaste chef för andra tandläkare eller som har övergripande ansvar för ett visst delområde. 

Uppgifterna förutsätter i allmänhet rätt att arbeta som specialisttandläkare. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L4SH2000 i det gamla systemet. 

3B Krävande ledningsuppgifter (L4SH003B)

På det här steget har ledarskap (kliniskt, administrativt och/eller vetenskapligt) en betydande roll i uppgiftshelheten. Avgörande är inte användningen av arbetstid för ledningsuppgifter utan innehållet i det ansvar som hör till ledningsuppgifterna och det kunnande som krävs. 

Bland annat storleken på den enhet som leds, antalet och mångfalden av specialiteter vid enheten eller kravet på samarbete med andra aktörer eller tjänsteproducenter inom välfärdsområdet är mer omfattande än på steg 3A. 

I uppgifterna kan ingå kliniskt arbete. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkterna L4SH2000 och L4SH1000 i det gamla systemet. 

3C  Mycket krävande ledningsuppgifter (L4SH003C)

Uppgifterna på detta steg består av kliniskt, administrativt och/eller odontologiskt ledarskap.

Övergripande ansvar för ledningen av en geografiskt eller till personalmängden omfattande helhet eller för ledningen av en viss större helhet. 

Tandläkaren förutsätts i regel ha specialisttandläkarrättigheter. 

Också kliniskt arbete kan i viss mån ingå i uppgifterna. 

På detta steg placeras en del av de uppgifter som hört till lönepunkt L4SH1000 i det gamla systemet. 

3.4.4.4    Innehavare av bitjänst

Motsvarande karriärstegssystem har införts i bestämmelserna för innehavare av bitjänst. 

3.4.4.5    Uppgiftstillägg

I bilaga 3 § 2 finns en bestämmelse om uppgiftstillägg. I karriärstegssystemet betalas uppgiftstillägg för extra uppgifter som inte beaktats när karriärstegslönen fastställts. Uppgiftstillägg kan betalas samtidigt på flera olika grunder. I de situationer som anges i bilaga 4 § 2 mom. 1 är uppgiftstillägget förpliktande. I fråga om annat särskilt ansvar (mom. 2) fastställer arbetsgivaren vilka ansvar som hör till kategorin.
 
Se även § 16 i lönekapitlet om prestationskompensation när en tandläkare delvis övergår till chefs-/ledningsuppgifter eller utbildnings-/handledningsuppgifter. I övergångsskedet gäller det dock att beakta att de nationella förhandlingsparterna senast 31.10.2023 ska ha förhandlat om bland annat hur inkomsterna för ordinarie arbetstid påverkar prestationskompensationen.

mom. 1 Utbildnings- och handledningsuppgifter

Tandläkare med utbildnings- och handledningsuppgifter avser specialisttandläkare som utbildar/handleder ST-tandläkare och tandläkare som fördjupar sitt kunnande.

Det kunnande och ansvar som krävs i utbildnings- och handledningsuppgifter varierar, vilket beaktas i storleken på uppgiftstillägget.

Varje specialisttandläkare ger de nämnda grupperna råd och handledning och hjälper dem i enskilda patientkontakter. För dessa uppgifter betalas inget uppgiftstillägg.

För utbildnings- och handledningsuppgifter betalas uppgiftstillägg till exempel när specialisttandläkaren ansvarar för att specialiseringen genomförs för ST-tandläkare och för egen del bedömer ST-tandläkarnas kunnande. Genom handledningen stöds en stegvis utveckling av kunskaper och färdigheter i det kliniska arbetet. Specialisttandläkaren observerar hur ST-tandläkaren utvecklas i förhållande till målen för kunnandet och ger respons på inlärningen.

mom. 2 Annat särskilt ansvar

En tandläkare/specialisttandläkare kan ha något annat särskilt ansvar som inte har beaktats i karriärstegslönen (t.ex. ansvar för datasystem eller något annat särskilt ansvar som bestäms lokalt, såsom processutveckling).

4    Nya lönekoder samt statistikkoder för läkare och tandläkare som står utanför lönesättningen

I och med karriärstegssystemet ändras lönekoderna i respektive bilaga. Varje karriärsteg har fått nya koder som framgår bland annat av cirkulärbilaga 1 och 2. I kapitel 3.4 i detta cirkulär beskrivs hur uppgifter som placerats i lönepunkterna enligt det gamla lönesystemet överförs till karriärstegen i det nya systemet.

Det är önskvärt att det för varje anställd som står utanför karriärstegssystemet uppges en statistikkod som utgår från arbetsuppgifterna. Syftet med statistikkoden är att underlätta grupperingen av dessa anställda.

Statistikkoden betyder inte att de anställda i fråga bildar ett eget karriärsteg, utan det är fortfarande fråga om anställda som står utanför karriärstegssystemet.

Statistikkoden införs i löneräkningssystemet på samma ställe som karriärstegskoderna. Statistikcentralen samlar årligen in lönestatistik för kommun- och välfärdssektorn (s.k. oktoberstatistik). I fortsättningen ska arbetsgivarna utöver karriärstegskoderna också uppge statistikkoderna för anställda utanför karriärstegssystemet.

I § 7 och 8 i lönekapitlet och i bilagorna 1–4 finns det tillämpningsanvisningar som anger vilka anställda som står utanför karriärstegssystemet i respektive bilaga. Denna definition används när statistikkoden bildas.

Statistikkoder för anställda utanför karriärstegssystemet i LÄKTA bilaga 1–4:

Befattning utanför karriärstegssystemet i bilaga 1    L1999999
Befattning utanför karriärstegssystemet i bilaga 2     L2999999
Befattning utanför karriärstegssystemet i bilaga 3     L3999999
Befattning utanför karriärstegssystemet i bilaga 4     L4999999

Anställda med helhetslön enligt LÄKTA        L09999KP

5    Kontaktuppgifter till LÄKTA-lönegruppen

Frågor om lönereformen och ansökningar (bilaga 5 och 6) kan skickas till den nationella LÄKTA-lönegruppen på adressen LS-palkkaus@kt.fi. Ansökningarna kan också göras elektroniskt. Länkar till de elektroniska blanketterna finns också på KT kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas webbplats under detta cirkulär.
Ansökan om extra steg i karriärstegssystemet
Ansökan om tillstånd att avvika från prestationslönesystemet

KOMMUN- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESARBETSGIVARNA KT

Verkställande direktör Markku Jalonen

Förhandlingsdirektör Henrika Nybondas-Kangas

Bilaga 1 Ändrade bestämmelser i LÄKTA från 1.6.2023
Bilaga 2 Lönerna i bilagorna 1–4 från 1.6.2023 och 1.10.2023
Bilaga 3 Anvisningar om övergången till karriärstegssystemet
Bilaga 4 Exempel på karriärutveckling
Bilaga 5 Ansökan om extra steg i karriärstegssystemet
Bilaga 6 Ansökan om tillstånd att avvika från prestationslönesystemet
Bilaga 7 Tjänste- och arbetskollektivavtal om ändring av läkaravtalet (LÄKTA 2022–2025)