Den lokala justeringspotten inom TS 1.4.2021 – anvisningar, exempel och kalkyleringsmodell

De här anvisningarna gäller den lokala justeringspotten enligt TS. Även anvisningarna för beräkningen av potten inom de övriga avtalsområdena uppdateras under hösten på KT:s webbplats.

Den lokala justeringspotten 1.4.2021 (§ 3 i underteckningsprotokollet till TS)

Den lokala justeringspotten är 0,8 procent av lönesumman inom det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS). Av potten används minst 0,3 procentenheter till individuella tillägg.

I § 3 i underteckningsprotokollet till TS 2020–2021 finns det närmare bestämmelser om fördelningen av den lokala justeringspotten och förhandlingarna om potten. Anvisningar har också getts i KT:s cirkulär 10/2020.

• KT:s cirkulär 10/2020 >

Lönesumma som utgör grunden för den lokala justeringspottena

Den lokala justeringspotten beräknas på lönesumman under en så normal månad som möjligt (t.ex. mars 2021) för kommunens eller samkommunens anställda som omfattas av TS.

Eftersom den allmänna förhöjningen och justeringspotten träder i kraft vid samma tidpunkt, 1.4.2021, ska båda förhöjningarna beräknas separat på de löner och den lönesumma som inte innehåller någondera av dessa förhöjningar.

Lönesumman får inte innehålla samma löneposter flera gånger eller från flera perioder (t.ex. löneposter som betalats retroaktivt).

Till lönesumman räknas samtliga löner inklusive arbetstidsersättningar som betalats till dem som omfattas av den lokala justeringspotten, med undantag för semesterpenningar, semesterersättningar, eventuella resultatbonusar och poster som inte hör till en normal månad. Till lönesumman räknas också lönerna för vikarier, andra visstidsanställda och deltidsanställda.

Återverkningar på automatiska och icke automatiska tillägg

De automatiska, dvs. procentuella lönetilläggen, höjs i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen eller den ordinarie lönen. Till exempel är branschtillägget 4 % eller 8 % av den uppgiftsrelaterade lönen och grunden för beräkningen av timpriset för arbetstidsersättningarna är den ordinarie lönen.

När den uppgiftsrelaterade lönen/den ordinarie lönen höjs, ändras inte de icke automatiska tilläggen, dvs. tillägg angivna i euro (t.ex. separattillägg och naturaförmåner).

Återverkningseffekterna bör beaktas i kostnadsberäkningarna, så att den överenskomna kostnadseffekten inte över- eller underskrids.

Den lokala justeringspottens kostnadseffekt

Kostnadseffekten av den lokala justeringspotten ska bli 0,8 procent av lönesumman inom TS. Arbetsgivaren kan vid behov höja lönerna mer än så. Av potten används minst 0,3 procentenheter till individuella tillägg.

Hur mycket den lokala justeringspotten höjer lönerna på individnivå har inte avtalats nationellt.

Det finns bara ett rätt slutresultat och det är den avtalade kostnadseffekten beräknad på lönesumman. Rätt resultat kan ändå nås genom flera beräkningssätt. Storleken på justeringspotten kan beräknas till exempel på de ordinarie lönerna eller totallönerna. Höjningarnas återverkningar på de automatiska och icke automatiska tilläggen måste beaktas oberoende av beräkningssätt. Dessa återverkningar ska tas med i beräkningen av justeringspottens kostnadseffekt.

Det är inte att rekommendera att justeringspotten beräknas på de uppgiftsrelaterade lönerna eftersom potten också ska användas för individuella tillägg.
Arbetsgivaren svarar för kostnadsberäkningen och verkar under tjänsteansvar.

Esimerkkejä paikallisen järjestelyerän laskemisesta

Om den lokala justeringspotten beräknas som 0,8 procent av summan av totallönerna eller de ordinarie lönerna, kan beloppet inte som sådant överföras till de uppgiftsrelaterade lönerna eller de individuella tilläggen. I så fall beaktas inte höjningarnas effekt på branschtilläggen, arbetstidsersättningarna och andra s.k. automatiska tillägg, dvs. procentuella tillägg, och den totala kostnadseffekten överskrids.

Nedan ges exempel på hur lönehöjningarna beräknas korrekt (exempel 1, 2 och 3) och fel (exempel 4, 5 och 6) samt höjningarnas kostnadseffekt.

För enkelhetens skull har höjningarna i exemplen gjorts i en enda persons lön. I praktiken kan storleken på och fördelningen av höjningarna på exempelvis uppgiftsrelaterade löner och individuella tillägg variera mellan olika personer.

I exempel 1 och 4 används den lokala justeringspotten för höjning av den uppgiftsrelaterade lönen och i exempel 2 och 5 för höjning av det individuella tillägget medan den i exempel 3 och 6 används för höjning av både den uppgiftsrelaterade lönen och det individuella tillägget. Vad gäller exemplen 1 och 4 måste man komma ihåg att minst 0,3 procentenheter av den lokala justeringspotten ska användas för individuella tillägg (se KT:s cirkulär 10/2020).

Korrekt beräkningssätt i exempel 1, 2 och 3

Exempel 1: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Justeringspottens storlek blir 24 euro, dvs. 3 000 x 0,8/100 = 24 euro. Den lokala justeringspotten används för höjning av den uppgiftsrelaterade lönen. Den uppgiftsrelaterade lönen kan dock höjas endast med 21,11 euro, dvs. (2 550/(2 550 + 204)) x (2 850/3 000) x 24 = 21,11 euro, för att kostnadseffekten inte ska överskridas. I exemplet har höjningens återverkan på branschtillägget och arbetstidsersättningarna beaktats. Det individuella tillägget och separattillägget höjs inte. Totallönen stiger med jämnt 0,8 %, dvs. 24 euro.

Exempel 2: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Justeringspottens storlek blir 24 euro, dvs. 3 000 x 0,8/100 = 24 euro. Den lokala justeringspotten används för höjning av det individuella tillägget. Det individuella tillägget kan ändå höjas endast med 22,80 euro, dvs. (2 850/3 000) x 24 = 22,80 euro, för att kostnadseffekten inte ska överskridas. I exemplet har höjningens återverkan på arbetstidsersättningarna beaktats. Branschtillägget och separattillägget höjs inte. Totallönen stiger med jämnt 0,8 %, dvs. 24 euro.

Exempel 3: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Justeringspottens storlek blir 24 euro, dvs. 3 000 x 0,8/100 = 24 euro. Det har avtalats att 0,4 procentenheter, dvs. 12 euro, av den lokala justeringspotten ska användas för det individuella tillägget och dess återverkningseffekter samt 0,4 procentenheter, dvs. 12 euro, för den uppgiftsrelaterade lönen och dess återverkningseffekter. Det individuella tillägget kan ändå höjas endast med 11,40 euro, dvs. (2 850/3 000) x 12 = 11,40 euro, för att kostnadseffekten 0,4 % inte ska överskridas. Den uppgiftsrelaterade lönen kan för sin del höjas endast med 10,56 euro, dvs. (2 550/(2 550 + 204)) x (2850/3000) x 12 = 10,56 euro, för att kostnadseffekten 0,4 % inte ska överskridas. I exemplet har höjningens återverkan på branschtillägget och arbetstidsersättningarna beaktats. Separattillägget höjs inte. Totallönen stiger med jämnt 0,8 %, dvs. 24 euro.

Fel beräkningssätt i exempel 4, 5 och 6

Exempel 4: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Storleken på justeringspotten blir 24 euro, dvs. 3 000 euro x 0,8/100 = 24 euro, och den uppgiftsrelaterade lönen höjs med detta belopp. I exemplet har inte höjningarnas återverkan på branschtillägget och arbetstidsersättningarna beaktats. Den totala kostnadseffekten överskrids i exemplet med 0,11 procentenheter, dvs. 3,28 euro.

Exempel 5: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Storleken på justeringspotten blir 24 euro, dvs. 3 000 euro x 0,8/100 = 24 euro, och det individuella tillägget höjs med detta belopp. I exemplet har inte höjningarnas återverkan på arbetstidsersättningarna beaktats. Den totala kostnadseffekten överskrids i exemplet med 0,04 procentenheter, dvs. 1,26 euro.

Exempel 6: Den lokala justeringspotten på 0,8 procent räknas på summan av totallönerna för mars 2021. Justeringspottens storlek blir 24 euro, dvs. 3 000 x 0,8/100 = 24 euro. Av den lokala justeringspotten används 0,3 procentenheter, dvs. 9 euro för det individuella tillägget och återstående 0,5 procentenheter, dvs. 15 euro, för den uppgiftsrelaterade lönen. I exemplet har inte höjningarnas återverkan på branschtillägget (höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen) och arbetstidsersättningarna (höjningen av den uppgiftsrelaterade lönen och det individuella tillägget) beaktats. Den totala kostnadseffekten överskrids i exemplet med 0,08 procentenheter, dvs. 2,53 euro.

Dokumentera avgörandena

Avgörandena om de lokala justeringspotterna bör dokumenteras. När man dokumenterar grunderna för potterna och hur de används och fördelas blir det lättare att driva en konsekvent personalpolitik och följa upp lönesystemet. KT sänder kommunerna och samkommunerna en förfrågan om hur de lokala justeringspotterna använts inom de olika avtalsområdena. I TS-förfrågan utreds också om minst 0,3 procentenheter av 0,8 har använts för de individuella tilläggen, så som avses i § 3 i underteckningsprotokollet.

Kalkyleringsmodell för beräkning av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom TS 1.4.2021

KT har utarbetat en enkel kalkyleringsmodell i Excel för de kommunala arbetsgivarna. Modellen innehåller ett exempel på beräkningen av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom TS. Modellen innehåller inga komplicerade formler eller makron, utan allt baserar sig på grundläggande matematik. De kommunala arbetsgivarna kan använda modellen som utgångspunkt när de skräddarsyr eventuella egna kalkyleringsmodeller.

Modell för beräkning av kostnaderna för den lokala justeringspotten inom TS 1.4.2021 (på finska)

Mallilaskurin perusperiaatteet ja käyttöohjeet

Grundläggande principer och anvisningar för kalkyleringsmodellen

Den grundläggande principen är att när de uppgiftsrelaterade lönerna och/eller individuella tilläggen höjs, räknar kalkyleringsmodellen ut de nya lönerna och jämför dem med de nuvarande.

Skillnaden mellan summan av de nya och de gamla totallönerna är alltså lika med kostnaden för justeringspotten per månad – i det här fallet 0,8 %.

Av den lokala justeringspotten 1.4.2021 ska minst 0,3 procentenheter användas till individuella tillägg.

För de individuella tilläggen har här använts 0,35 procentenheter och för de uppgiftsrelaterade lönerna 0,45 procentenheter av den lokala justeringspotten på 0,8 procentenheter.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                    

Ett sätt att försäkra sig om att resultatet av kostnadsberäkningen är rätt är att höja de individuella tilläggen och de uppgiftsrelaterade lönerna var för sig, såsom i detta exempel.

Steg 1: Först höjs de individuella tilläggen med 0,35 procentenheter, dvs. 109,98 euro/mån.

Steg 2: Efter det har man använt den återstående förhöjningsmånen på 0,45 procentenheter, dvs. 141,40 euro/mån., för höjning av de uppgiftsrelaterade lönerna.

Steg 3: den totala kostnaden för höjningen av de individuella tilläggen i steg 1 och de uppgiftsrelaterade lönerna i steg 2 är 251,38 euro/mån., dvs. exakt 0,8 procentenheter (se cellerna U57 och U58). Skede 1 och 2 kan också genomföras i omvänd ordning.

I modellen har det beaktats att alla befattningar som är likvärdiga i fråga om uppgifternas svårighetsgrad får en lika stor höjning, dvs. en höjning för en befattning innebär automatiskt en lika stor höjning för de övriga.

Detta underlättar beräkningen, eftersom höjningen behöver antecknas bara på ett ställe. I tabellen har dylika befattningar markerats med asterisk (*).

Lägg alltså inte till förhöjningar för andra likvärdiga befattningar. Höjningar av den uppgiftsrelaterade lönen skrivs in bara i de gröna fälten.

Höjningar av individuella tillägg görs däremot individuellt för respektive person.

Observera att i kalkyleringsmodellen är person 2 deltidsanställd med en deltidsprocent på 60. Detta har beaktats i formeln.

Automatiska och icke-automatiska tillägg

Branschtillägget och exempelvis arbetstidstilläggen är s.k. automatiska, dvs. procentuella tillägg. Branschtillägget höjs automatiskt i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen. Arbetstidstilläggen höjs automatiskt i samma proportion som den ordinarie lönen.

Till exempel separattillägget och de övriga s.k. icke-automatiska, dvs. eurobaserade tilläggen, höjs inte, även om den uppgiftsrelaterade eller ordinarie lönen höjs.

Lönetillägg i modellen

Modellen bygger på individmaterial, där lönetilläggen är indelade i följande grupper:

1. Uppgiftsrelaterad lön
2. Individuellt tillägg
3. Branschtillägg 0 %, 4 % eller 8 % (automatiskt, dvs. procentuellt tillägg, höjs automatiskt i samma proportion som den uppgiftsrelaterade lönen)
4. Övriga tillägg till den ordinarie lönen, dvs. fjärrortstillägg, separattillägg, förtroendemannaersättning och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktig och naturaförmåner (icke automatiska, dvs. eurobaserade tillägg)
5. Ordinarie lön (punkt 1–4 sammanlagt)
6. Andra eurobaserade tillägg än de som avses i punkt 4, t.ex. utryckningspenning
7. Arbetstidsersättningar (automatiska, dvs. procentuella tillägg, höjs automatiskt i samma proportion som den ordinarie lönen)
8. Totallön (punkt 5, 6 och 7 sammanlagt)
9. Indelningen i grupper kan också göras noggrant enligt lönefaktorer, till exempel varje arbetstidsersättning för sig.

Bekanta dig med de enkla formlerna i modellen. Ändra inte formlerna, för då blir inte resultatet rätt!

Anvisningar för beräkning av den lokala justeringspotten inom TS 1.4.2021 finns också i KT:s cirkulär 10/2020.

KT:s enhet för arbetsmarknadsutredningar ger de kommunala arbetsgivarna råd om kostnadsberäkningen för olika avtal:

• AKTA och TS: ledande arbetsmarknadsutredare Anne Hotti
• TIM-AKA och LÄKTA: utredningschef Mika Juutinen och från 1.1.2021 arbetsmarknadsutredare Juho Ruskoaho
• UKTA: arbetsmarknadsutredare Riikka Krause