Arbetstid och arbetstidsersättningar
Arbetstidsarrangemang
§ 7 Tillämpliga bestämmelser i arbetstidskapitlet i AKTA
Tillämpning av och undantag från arbetstidskapitlet i AKTA (kap. III):
|
AKTA |
AKTA |
Undantag från tillämpningen av AKTA |
|
§ 1 |
Principen om effektiv användning av arbetstiden |
|
|
§ 3 |
Avvikelser från arbetstidsbestämmelserna |
|
|
§ 4 mom. 2 |
Tid som räknas in i arbetstiden i vissa fall |
|
|
§ 5 mom. 1, 3 ja 5 |
Beredskapstid |
|
|
§ 6 mom. 2 |
Arbetstidsformer |
Se § 8, 9 och 10 |
|
§ 12 |
Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början |
|
|
§ 13 mom. 1 ja 3 |
Mertidsarbete |
|
|
§ 14 mom. 6 |
Flyttning av övertidsledighet vid sjukdomsfall |
|
|
§ 18 |
Söndags-, lördags- och helgaftonsersättning |
|
|
§ 19 mom. 1–2 |
Kvälls- och nattersättning |
För nattarbete betalas en penningersättning på 15 % av den oförhöjda timlönen eller ges motsvarande ledighet. |
|
§ 20 |
Allmänna förutsättningar för arbetstidsersättning |
|
|
§ 23 mom. 1 |
Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet |
Timlöndivisorn är 174. Vid betalning av arbetstidsersättningar används den ordinarie lönen vid betalningstidpunkten som grund. |
|
§ 27 |
Utjämningsschema för arbetstiden |
|
|
§ 30 |
Arbetsskiftsförteckning |
|
§ 7 a Tillämpliga bestämmelser i arbetstidslagen (872/2019)
Förutom bestämmelserna i denna bilaga tillämpas följande bestämmelser i arbetstidslagen, om inte något annat har avtalats angående dem i detta avtal eller genom något annat tjänste- och arbetskollektivavtal (hänvisningsbestämmelse):
4 § 3 mom. (skyldighet för tjänsteinnehavare att vara i beredskap)
8 § (nattarbete)
10 § (på kollektivavtal grundad ordinarie arbetstid)
14 § (arbetstidsbank)
15 § (förkortad arbetstid)
17 § (arbetstagarens samtycke)
19 § (nödarbete)
25 § (dygnsvila)
27 § (veckovila)
28 § (avvikelse från veckovila)
32 § (arbetstidsbokföring)
8 och 9 kap. (bestämmelsernas tvingande natur och särskilda bestämmelser)
§ 8 Full ordinarie arbetstid
mom. 1 Definition
Familjedagvårdarnas ordinarie arbetstid är i genomsnitt 40 timmar per vecka. Under arbetsperioden ska arbetstiden utjämnas till detta antal veckotimmar enligt den på förhand uppgjorda arbetsskiftsförteckningen. Utjämningsperioden är minst två veckor och högst 26 veckor. Utjämningsperioder på mer än 26 veckor kan avtalas i enlighet med AKTA kap. III § 3 (avvikande arbetstidsarrangemang).
Tillämpningsanvisning
En familjedagvårdares arbetstid planeras enligt barnens vårdtider. Arbetstiden kan variera olika dagar och veckor beroende på verksamheten och barnens behov av vård.
Det är motiverat att använda längre arbetsperioder när det behövs på grund av verksamheten eller barnens vårdbehov.
mom. 2 Tid som räknas in i arbetstiden
Som arbetstid räknas den tid som används till arbete och den tid under vilken familjedagvårdaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället.
Tillämpningsanvisning
Arbetstidsersättningar betalas endast för tid som räknas in i arbetstiden, dvs. faktisk arbetad tid.
Eventuellt underskott i den ordinarie arbetstiden och utfyllnad av den
Om man vet att familjedagvårdarens arbetstid kommer att bli ofullständig bör arbetstiden planeras så att den ordinarie arbetstiden fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare arbetsperioder.
Tidpunkten för en planerad ledighet bör meddelas familjedagvårdaren på förhand och i mån av möjlighet redan före arbetsperiodens början, och ledigheten bör om möjligt ges i enlighet med planerna. En arbetsperiod som efter periodens slut visar sig ha blivit ofullständig fylls ut med arbetstidsersättningar som uppkommit under tidigare arbetsperioder.
Underskott i den ordinarie arbetstiden kan uppstå främst på grund av oväntad eller på förhand känd frånvaro för något barn eller frånvaro som beror på familjedagvårdaren själv. Underskott i en arbetsperiod kan i allmänhet konstateras först när perioden är slut. Ett sådant underskott fylls ut med eventuella arbetstidsersättningar. Underskottet kan fyllas ut endast upp till mertids- och övertidsgränsen under arbetsperioden. Om det uppstår underskott i arbetstiden under en arbetsperiod och det inte finns någon arbetstidsersättning att fylla ut arbetstiden med blir arbetsperioden ofullständig.
§ 9 Arbetstiden under söckenhelgsperioder
Under fulla arbetsperioder i vilka ingår en arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton enligt AKTA kap. III § 7 mom. 3 är den ordinarie arbetstiden för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton 8 timmar kortare än vad som anges i § 8.
För deltidsarbetande familjedagvårdare förkortas deltidsarbetstiden under en full arbetsperiod proportionellt så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg eller helgdagsafton minskas med den andel av 8 timmar som familjedagvårdarens deltidsarbetstid utgör av full ordinarie arbetstid enligt § 8.
Tillämpningsanvisning
Söckenhelger sänker inte övertidsgränsen vid en full arbetsperiod, utan gränsen följer också under söckenhelgsperioder § 10.
Exempel 1 Full arbetsperiod
En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor där en söckenhelg infaller. Den faktiska arbetstiden under perioden är 243 timmar. Arbetsperioden har inga avbrott. Övertidsgränsen är 240 timmar (40 timmar x 6). Mertidsgränsen är 232 timmar (240 timmar – 8 timmar). Familjedagvårdaren får ersättning för 8 timmar mertidsarbete och 3 timmar övertidsarbete.
Exempel 2 Avbruten arbetsperiod
En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor där en söckenhelg infaller. Den faktiska arbetstiden under perioden är 179 timmar. Familjedagvårdaren har 5 dagar semester och en dag sjukfrånvaro (sammanlagt 6 avbrottsdagar). Arbetsdagarna är 19 och utjämningsdagarna 4. Övertidsgränsen är 184 timmar (8 timmar x 23). Mertidsgränsen är densamma som i exempel 1, dvs. 232 timmar. Mertidsgränsen mister sin betydelse eftersom övertidsgränsen är lägre än mertidsgränsen. De timmar som överskrider 184 timmar ersätts som övertidsarbete. Den ordinarie arbetstiden för familjedagvårdaren har i detta fall ett underskott på 5 timmar.
§ 10 Övertidsarbete och övertidsersättning
mom. 1 Definition/full period
Övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider 40 timmar multiplicerat med antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på arbetstagaren.
mom. 2 Avbruten period
Om arbetsperioden avbryts på grund av att arbetstagarens arbetsavtalsförhållande har upphört eller arbetstagaren inte har kunnat arbeta på grund av semester eller sjukdom eller av något annat godtagbart skäl, beräknas med hur många timmar den genomsnittliga arbetstiden överskrider åtta timmar under de dygn som arbetstagaren arbetat under den avbrutna perioden. För dessa timmar betalas övertidsersättning enligt mom. 3. Som arbetsdagar betraktas då också hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning eller av ersättning i form av ledighet.
Tillämpningsanvisning (mom. 1 och 2)
Om det i arbetsskiftsförteckningen planeras arbetstidsersättningar i form av ledighet, planeras också den ordinarie arbetstiden så att den blir i motsvarande mån kortare. Mertids- eller övertidsgränsen sänks inte med anledning av detta. Om den anställda måste arbeta mer än vad som planerats ska arbetsgivaren ersätta den outtagna ledigheten i pengar eller i form av ledighet inom den tid som anges i kap. III § 23 mom. 5. Den arbetstid som motsvarar den flyttade ersättningen i form av ledighet utgör då ordinarie arbetstid.
Övertidsgränsen under en avbruten arbetsperiod: övertidsarbete är arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ och som överskrider 8 timmar x antalet arbetsdagar (= antalet faktiska arbetsdagar* och antalet hela lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning** eller av ersättning i form av ledighet***).
Exempel 1 Avbruten arbetsperiod
En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor. Perioden avbryts på grund av en 3 dagar lång sjukfrånvaro. I perioden ingår 27 faktiska arbetsdagar. Den faktiska arbetstiden under perioden är 230 timmar. Eftersom övertidsgränsen är 8 timmar x 27 = 216 timmar, har det under perioden uppstått 230 timmar – 216 timmar = 14 timmar övertidsarbete.
Exempel 2 Avbruten arbetsperiod med ersättning i form av ledighet
En familjedagvårdare har en arbetsperiod på sex veckor. Perioden avbryts på grund av en 3 dagar lång sjukfrånvaro. Under perioden är antalet faktiska arbetsdagar 24 och dessutom ingår det i perioden 2 lediga dagar som följer av arbetstidsutjämning och en ledig dag som utgör arbetstidsersättning. Den faktiska arbetstiden under perioden är 230 timmar. Övertidsgränsen är 8 timmar x (24*+ 2**+1***) = 8 timmar x 27 dagar = 216 timmar. Under perioden har det uppstått 230 timmar – 216 timmar =14 timmar övertidsarbete. Arbetsgivaren ska ersätta den outtagna ledigheten i pengar eller i form av ledighet inom den tid som anges i AKTA kap. III § 23 mom. 5.
Exempel 3 Avbruten arbetsperiod med söckenhelg
Se § 9 exempel 2.
mom. 3 Övertidsersättning
Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 40 % förhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.
Arbetsgivaren bestämmer ersättningsformen (pengar eller ledighet).
Tillämpningsanvisning
För familjedagvårdare uppstår ingen övertid per dygn eftersom någon ordinarie arbetstid per dygn inte har fastslagits, och vid tillämpning av arbetsperioder uppstår inte heller någon övertid per vecka. Vid tillämpning av arbetsperioder framgår antalet arbetstimmar som berättigar till övertidsersättning vid periodens slut.
mom. 4 Uppföljningssperiod för den maximala arbetstiden
Som uppföljningsperiod för den maximala arbetstiden enligt 18 § 1 mom. i arbetstidslagen används tolv månader. Till övriga delar tillämpas bestämmelsen i 18 § i arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning
När man beräknar den tid som räknas till den maximala arbetstiden beaktas den tid som räknas som arbetstid. Till exempel arbetstidsersättningar i form av ledighet (t.ex. för övertidsarbete) eller lediga dagar som ges för att jämna ut arbetstiden räknas inte som här avsedd arbetstid.
§ 11 Övriga tillämpliga bestämmelser i AKTA *)
Dessutom tillämpas följande kapitel och bilagor i AKTA:
|
AKTA |
AKTA |
Undantag från tillämpningen av AKTA |
|
kap. IV |
Semester |
Se bestämmelsen om semesterlön i vissa fall i § 12 i bilaga 12. |
|
kap. V |
Tjänst-, arbets- och familjeledighet |
Se tillämpningsanvisningen för § 9 mom. 2 i fråga om lön under tillfällig vårdledighet. |
|
kap. VII |
Förtroendemän |
|
|
kap. VIII |
Permittering, ombildning till deltidsanställning och anställningens upphörande |
Tillämpas endast i fråga om permittering och anställningens upphörande. I fråga om permittering se tillämpningsanvisningen nedan. |
| kap. IX | Uppsägningsskydd och ersättning för en arbetarskyddsfullmäktig | |
|
Bilaga 16 |
Ersättningar för resekostnader |
|
Tillämpningsanvisning
1. Lön för sjukfrånvaro och moderskapsledighet i särskilda situationer
Om familjedagvårdaren inte har någon lönegrund när sjukfrånvaron eller moderskapsledigheten börjar, betalas ingen lön för sjukfrånvaron eller moderskapsledigheten, och dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen betalas direkt till familjedagvårdaren.
En vårdplats får inte sägas upp enbart på grund av familjedagvårdarens sjukfrånvaro. Under sjukfrånvaron kan vårdplatser sägas upp enbart av orsaker som gäller efterfrågan på dagvårdstjänster.
Protokollsanteckning (punkt 1 i tillämpningsanvisningen)
*) Se bilagan till underteckningsprotokollet om familjeledighetsreformens inverkan på avtalsbestämmelserna.
2. Tillfällig vårdledighet
Under tillfällig vårdledighet har en familjedagvårdare rätt att få sin ordinarie lön för högst tre på varandra följande kalenderdagar räknat från barnets insjuknande. Vid tillämpningen av AKTA kap. V § 9 mom. 2, som gäller lön under tillfällig vårdledighet, betraktas familjedagvårdare som arbetstagare som arbetar utanför hemmet.
3. Särskilda grunder för permittering
Bestämmelserna i permitteringskapitlet i AKTA tillämpas till den del de gäller arbetstagare. Utan hinder av § 5 kan familjedagvårdare permitteras i enlighet med kap. VIII § 1 i AKTA.
Permittering av en familjedagvårdare som arbetar i sitt eget hem sker på samma grunder som för övriga arbetstagare som är anställda av kommunen (se AKTA kap. VIII § 1 mom. 2). Avtalsparterna är överens om att det kan uppstå en grund för permittering enligt arbetsavtalslagen (minskat arbete) till exempel om orsaken till den tillfälliga minskningen av arbetet är långa avstånd mellan familjedagvårdarens bostad och barnets/barnens hem eller förbindelserna är dåliga och det därför är speciellt svårt att ordna en lämplig vårdplats i enlighet med lagen och förordningen om småbarnspedagogik inom föräldrarnas pendlingsområde i den form föräldrarna önskar.
Vid permittering tills vidare och vid mycket långvariga permitteringar finns det skäl för arbetsgivaren att med jämna mellanrum utreda om en uppsägningsgrund möjligtvis uppstått och vid behov vidta åtgärder som detta föranleder.
§ 12 Semesterlön i särskilda situationer
Om antalet vårdplatser som reserverats hos en familjedagvårdare ändras innan den semester som fastställts för semesterperioden börjar och semesterlönen därför skulle avvika väsentligt från den normala ordinarie månadslönen, beräknas semesterlönen för semestertiden, avvikande från bestämmelsen i § 13 i semesterkapitlet i AKTA, på lönen för maj månad i den aktuella semesterperioden. Också semesterpenningen beräknas på den ordinarie lönen för maj om den ordinarie lönen för juli, som enligt § 18 i semesterkapitlet i AKTA används som beräkningsgrund för semesterpenningen, väsentligt avviker från den normala ordinarie månadslönen på grund av en ändring i antalet vårdplatser.
Tillämpningsanvisning
Bestämmelsen blir tillämplig främst i de fall då vårdplatser sägs upp på sommaren. I sådana fall har familjedagvårdarens lön kunnat minska eller helt upphöra enligt § 5 mom. 3 ovan eller också har familjedagvårdaren kunnat permitteras enligt kap. VIII i AKTA.
Arbetsgivaren avgör från fall till fall om det är fråga om en väsentlig ändring i den ordinarie lönen. Frågan avgörs genom en helhetsbedömning bland annat utgående från vad som varit ”normaltillståndet” för familjedagvårdaren före ändringen och hur många vårdplatser som sagts upp. Det finns skäl att på förhand utarbeta anvisningar om hurdana ändringar som är väsentliga.
§ 13 Kostnadsersättningar inom familjedagvården
För en familjedagvårdare ersätts kostnaderna för vården av ett barn minst enligt Finlands Kommunförbunds gällande rekommendation om kostnadsersättningar inom familjedagvården.
Tillämpningsanvisning
Kostnadsersättningarna bör i mån av möjlighet betalas i samband med lönebetalningen följande månad.
§ 14 Arbetsgrupp
Följande arbetsgrupp tillsätts för avtalsperioden:
En arbetsgrupp som ska utreda särskilda frågor som gäller AKTA bilaga 12.
