Arbetarskyddet stöder ledningen – nära samarbete ger bästa resultat

Anna Kukka arbetar hos KT med projekt och nätverk som utvecklar arbetslivet och arbetarskyddsverksamheten. Dessutom hör arbetshälsa, arbetarskydd och företagshälsa till hennes uppgifter.

Den här våren har Anna Kukka, som är sakkunnig i arbetslivsutveckling vid KT, arbetat intensivt med de kommunala arbetarskyddscheferna i frågor som gäller corona.

– Arbetarskyddsnätverket har funnits i många år, men coronaepidemin fick oss att öka kontakterna och nu håller vi virtuella nätmöten om aktuella frågor varannan vecka. Under nätmötena behandlades till en början främst akuta frågor om coronan, men numera tar vi upp en hel del annat och delar med oss av goda lösningar från olika håll. Under den senaste tiden har bland annat distansarbets- och maskrekommendationerna samt olika arbetsgivares dagliga rutiner väckt debatt.

– Arbetarskyddscheferna har koncentrerat sig på hur arbetet kan ordnas tryggt. Man bör absolut dra nytta av deras kunnande och samarbetet inom arbetarskyddet, säger Anna Kukka.

Undantagsförhållandena har krävt samtal och avvägningar såväl på arbetsplatserna som nationellt. Under epidemin har man rett ut bristen på skyddsutrustning, identifierat personer i riskgrupper och minimerat exponeringen för viruset i olika arbetsuppgifter. Läget är exceptionellt eftersom riskfaktorn uppkom utanför arbetsplatserna och gällde arbetstagarna i alla organisationer.

– Ministeriernas anvisningar ansågs vara för allmänna, så vi diskuterade också oss fram till gemensamma tolkningar av anvisningarna och delade med oss av case-exempel.

Samarbetet mellan företagshälsovården och arbetsgivarna är välutvecklat, men det finns skillnader i proaktiviteten.

– En del organisationer har direkt kontakt med företagshälsovården, vilket under coronaepidemin gjorde det lättare till exempel att ordna stöd för dem som insjuknat eller exponerats. I andra organisationer hade det behövts stöd av företagshälsovården för att identifiera vem som hör till riskgrupperna, men cheferna blev tvungna att själva avgöra det, säger Anna Kukka.

Beredskapen får inte ta slut – dra nytta av erfarenheterna och för dem vidare

Anna Kukka deltar i många riksomfattande beredningsgrupper och nätverk.

Kommungruppen som underlyder Arbetarskyddscentralen utförde nyligen en enkät om arbetet under coronaepidemin. Enkäten besvarades av 301 kommunala arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktiga.

Uppgiftslämnarna var mest osäkra på och bekymrade över sådant som de inte visste något om eller som var oklart. Kriskommunikationen under coronaepidemin på våren fick dock beröm i en stor del av svaren.

– Det lönar sig att fästa vikt vid kommunikationen också i fortsättningen, eftersom den ansågs vara det bästa sättet att få anställda att fortsätta orka och känna sig trygga, säger Kukka.

Experten på arbetarskydd sammanfattar ett lyckat arbetarskydd på arbetsplatserna så här:

•  Det psykosociala stödet beaktas i den dagliga verksamheten
  Arbetsgivaren kan med sina egna handlingar ge de anställda ett betydligt psykiskt stöd för att orka i arbetet till exempel med en öppen och regelbunden kommunikation om aktuella frågor. Det här kan till och med vara viktigare än utomstående stöd, såsom besök hos en psykolog.
   
• Arbetarskyddets verksamhet presenteras för personalen, inte endast för medierna
  Exempel på lyckat stöd utgörs av bland annat ledningens eller överläkarnas regelbundna information i vissa städer eller meddelanden om läget för skyddsutrustningen och kommande anskaffningar. Det väsentliga är att det finns en möjlighet till interaktion, dvs. att man kan kommentera eller ställa frågor.
   
• Cheferna erbjuds stöd
  Chefsarbetet i samband med distansarbete och arbetsgemenskaper som är utspridda på flera platser blev aktuellt under coronakrisen. Man måste komma överens om många olika förfaranden så att såväl cheferna som personalrepresentanterna går att nå.

Beredskapen fortsätter genom fortsatt inskolning

Coronaepidemin är ännu inte förbi, utan det lönar sig att på arbetsplatserna upprätthålla det kunnande som man nu har fått genom utbildning och inskolning om bland annat säkerställande av verksamheten på intensivavdelningar. Personalen måste också informeras om beredskapen och planerna.

Under coronaepidemin har man också lärt sig en hel del annat som det går att använda i framtiden. Man tar fram nya lokalitetslösningar, distansarbetsrutiner och kommunikationssätt. Det kan gå bra att arbeta enligt en hybridmodell till exempel inom förvaltningen, men inom distansundervisningen ansågs det vara tyngst.

– Inom vårdtjänsterna har det varit viktigt att bedöma och förutse risker. Till exempel har bedömningen av biologiska riskfaktorer effektiverats. På arbetsplatserna har man planerat trygga väntrum eller rutter för serviceenheternas besökare. Vi hoppas att den här goda praxisen också tas i bruk i stor omfattning i hela Finland, säger Kukka.

Aktuellt inom arbetarskyddet

Utvecklingen av arbetarskyddet fokuserar fortsättningsvis även på andra belastningsfaktorer. De mest akuta av dem handlar om hot om våld, osaklig behandling, tankearbete och olycksfall i vårdsektorn.

Dessutom håller KT:s och arbetstagarorganisationernas gemensamma arbetsgrupp för utveckling av arbetslivet på att bygga upp en långvarigare verksamhet för den kommunala sektorn i stället för enskilda projekt.

I februari blir en undersökning av arbetshälsan i den offentliga sektorn klar. Då får vi igen en helhetsbild av hur arbetshälsan utvecklat sig och hur coronaepidemin påverkat den.