Kommunerna har en viktig sysselsättningsfrämjande roll

Resultaten från Kommunförbundets sysselsättningsenkät visar att kommunerna börjat satsa mer på att främja sysselsättningen. Om kommunernas befogenheter utökas, har de också möjlighet att erbjuda högklassiga närtjänster.

Asiakas antaa hyvää palutetta palvelusta painamalla hymyilevää naamaa. Kuva: Eeva Anundi

Kommunerna finansierar sysselsättningsfrämjande åtgärder med över 800 miljoner euro, vilket också inkluderar kommunernas andel av arbetsmarknadsstödet. När man beaktar de näringspolitiska satsningarna som indirekt främjar sysselsättningen samt tjänsterna för att främja yrkesutbildningen och integrationen, stiger kostnaderna till över en miljard euro.

Kommunerna satsar redan nu lika mycket på sysselsättningen som staten och borde därför också få mer ansvar.

Kommunförbundet föreslår att närtjänsterna för sysselsättningen överförs till kommunerna

För att sysselsättningsgraden ska kunna höjas till 75 procent måste arbetskraftsservicen åtgärdas.

I de sysselsättningsfrämjande närtjänsterna kan kundens behov och regionernas särdrag beaktas. Denna uppgift skulle lämpa sig väl för kommunerna.
Om befogenheterna och de sektorsövergripande samarbetsmodellerna fanns samlade på kommunnivå, skulle man på ett optimalt, helhetsinriktat sätt kunna hjälpa människor att hitta arbete. En särskilt betydande roll har den kommunstyrda sektorsövergripande samservicen som främjar sysselsättningen (TYP). Också tillgången på tjänster säkerställs bäst genom närservice.

Om arbetskraftsförvaltningens resurser och befogenheter överförs till kommunerna i större utsträckning och det blir möjligt att använda arbetskraftsförvaltningens kunddatasystem, kommer resursanvändningen att effektiviseras betydligt och servicesystemet förenklas.

Goda resultat från regionala försök inom arbetskrafts- och företagstjänster

Kommunförbundet påminner om de lyckade kommunstyrda regionala försöken med arbetskrafts- och företagstjänster åren 2017 och 2018. I försöken överfördes cirka 40 000 kunder från arbets- och näringsförvaltningen till försökskommuner.

Försökskommunerna erbjöd högklassiga närtjänster för svårsysselsatta. Genom närtjänsterna lyckades man hjälpa kunderna att hitta arbete och kundtillfredsställelsen var exceptionellt hög. I försöken inriktades resurser inte bara på individuella tjänster utan också på att i större utsträckning kartlägga de arbetssökandes arbets- och funktionsförmåga och stärka deras kompetens.

Då befogenheterna hade överförts till kommunnivå, blev det möjligt att se till kundernas behov på ett mer helhetsinriktat sätt.