Kommundirektörerna önskar rättvis finansiering av uppgifter och återbetalning av statsandelar
Regeringsprogrammet innehåller många riktlinjer med konsekvenser för kommunerna. Kommundirektörerna anser att de viktigaste är de som gäller finansieringen av uppgifter, men tvivlar på att de kommer att förverkligas.
Stiftelsen för kommunal utveckling KAKS utredde hur kommundirektörerna förhåller sig till åtta av regeringsprogrammets skrivelser som gäller kommunerna.
Närmare fyra av fem kommundirektörer anser att det viktigaste målet ur kommunernas synvinkel är att kommunernas uppgifter finansieras hållbart med egna skatteinkomster och med ett rättvist och tillräckligt statligt stöd. Direktörerna i medelstora kommuner med 20 001–50 000 invånare anser att detta är det viktigaste målet i regeringsprogrammet.
Den näst viktigaste enligt kommundirektörerna är att nya uppgifter som kommunerna åläggs finansieras till fullo. Dessutom anser de att sådana ändringar i skattegrunderna som påverkar den kommunala ekonomin måste kompenseras i sin helhet, antingen genom en ändring av statsandelarna och/eller motsvarande fasta anslag eller genom slopande av andra uppgifter.
På tredje plats nämner kommundirektörerna målet att de tillfälliga nedskärningarna i statsandelarna upphör år 2020.
Balans i ekonomin anses vara ett viktigare mål än vårdreformen
På femte plats sätter kommundirektörerna målet att överföra ansvaret för tillhandahållande av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningstjänsten till självstyrande områden som är större än kommunerna.
Fyra av tio (41 %) kommundirektörer anser att överföringen av social- och hälsovårdstjänsterna till landskapen är ett realistiskt mål. Nästan lika många (39 %) tvivlar på att målet uppnås.
Medelstora kommuner med 20 001–50 000 invånare och små kommuner med färre än 5 000 invånare anser att det är viktigast att social- och hälsovårdsreformen organiseras utifrån 18 landskap. Det målet hade minst betydelse för kommundirektörer i kommuner med mer än 50 000 invånare.
Bland kommundirektörerna tror 41 % att social- och hälsovårdsreformen genomförs medan 39 % tvivlar på det. Var femte kommundirektör (21 %) tar inte ställning till frågan.
Kommundirektörerna tvivlar på att målen i regeringsprogrammet nås
Kommundirektörerna förhåller sig skeptiska till att de mål som gäller kommunerna i regeringsprogrammet uppnås.
Mest skeptiska är de till hur kommunernas uppgifter ska finansieras. Kommundirektörerna tror inte att kommunerna kommer att kompenseras fullt ut för de uppgifter staten ålägger dem, varken genom ändringar i statsandelarna eller genom slopande av andra ålägganden.
Tre av fyra kommundirektörer tror inte heller att målet om en hållbar finansiering som är rättvis och tillräcklig kommer att förverkligas. Mest skeptiska är direktörerna i de största städerna och kommunerna.
Varannan kommundirektör litar inte på att man i statsandelssystemet beaktar kommunernas särdrag. Av de små kommunernas direktörer tror två tredjedelar (67 %) inte att målet förverkligas. Nästan hälften av kommundirektörerna (48 %) tvivlar på att de tillfälliga nedskärningarna i statsandelarna upphör år 2020.
Stiftelsen för kommunal utveckling KAKS genomförde en webbenkät bland kommun- och stadsdirektörer 8–16.8.2019. Enkäten skickades till 297 kommundirektörer, av vilka cirka 41 procent svarade.
