En modell och nationella gränsvärden för bedömning och identifiering av arbetsrelaterad utmattning

Arbetshälsoinstitutet har inlett ett projekt som kallas “Flexibla arbetstagare i ett föränderligt arbetsliv” där man bland annat testar en ny metod för bedömning av arbetsrelaterad utmattning.

Metoden beaktar fyra symtom som enligt nuvarande uppfattning är kännetecknande för arbetsrelaterad utmattning: kronisk trötthet, psykisk distans till arbetet och försämrad kognitiv och emotionell kontroll.

Arbetsrelaterad utmattning är resultatet av långvarig arbetsrelaterad stress som leder till att människans resurser töms ut. Utmattningen leder till ökade fysiska och psykiska problem och ökad risk för arbetsoförmåga. Det innebär sämre livskvalitet och sämre arbetsprestationer. Det har forskats mycket i arbetsrelaterad utmattning med det är fortfarande svårt att identifiera symtomen i tid.

Målet med forskningsprojektet är att skapa en metod som gör det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka tecken på arbetsrelaterad utmattning och fastställa tillstånd av långt framskriden utmattning. Projektet tar fram gränsvärden som kan användas inom företagshälsovården och på arbetsplatserna för att upptäcka tidiga varningstecken och fastställa allvarliga tillstånd av arbetsrelaterad utmattning. Man ska i framtiden kunna ge uppdaterade och mer tillförlitliga svar på frågan om hur många finländare som lider av arbetsrelaterad utmattning.

Byråkrati och rollkonflikter bidrar mest till arbetsrelaterad utmattning

Projektet har också som mål att identifiera olika former av samarbete och ledarskap för att förebygga arbetsrelaterad utmattning i den pågående förändringen i arbetslivet. Forskningsprofessor Jari Hakanen berättade på Arbetshälsodagarna 8.10 att metoden för bedömning av arbetsrelaterad utmattning redan testats på materialet som samlats in för delprojektet Personalen som strategisk resurs inom forskningsprogrammet ARTTU2. KT Kommunarbetsgivarna har varit med i ARTTU2-programmet.

I programmet, som omfattade 34 kommuner, utreddes i vilken mån personalledningens praxis och de anställdas proaktiva arbete inverkar på arbetsengagemang, utbrändhet, engagemang för den kommunala arbetsplatsen och aktiv anpassning i en tid av förändringar i kommunerna.

I forskningsmaterialet framträdde de faktorer som bidrar mest till utmattning, likgiltighet eller engagemang i arbetet. Arbetsrelaterad utmattning beror mer på byråkrati och rollkonflikter än på mängden arbete. Engagemanget i arbetet i sin tur ökar tack vare arbetsplatsens sociala resurser samt möjlighet till utbildning och beslutsfattande. Ung ålder är faktor som bidrar till likgiltighet för arbetet.