KT väntar sig att ramförhandlingarna stöder den offentliga ekonomin och sysselsättningen

Det viktigaste anser KT vara att se till kommunernas ekonomiska verksamhetsförutsättningar och stabilitet. På så sätt ges kommunerna förutsättningar för ett långsiktigt ledarskap, ansvarsfull personalpolitik och för utveckling och förbättring av tjänsternas produktivitet och genomslagskraft.

Kommunernas statsandel bör inte skäras ner en gång till

Konkurrenskraftsavtalet år 2016 sänkte kommunernas arbetskraftskostnader. Den besparing som nedskärningen av semesterpenningen och förlängningen av arbetstiden beräknades ge kommunerna fråntogs dem emellertid i form av statsandelsnedskärningar. Eftersom nedskärningen inte gjordes via de kalkylerade kostnaderna, finns det risk för att kommunernas statsandel vid justeringen av kostnadsfördelningen för år 2019 till en del skärs ner två gånger. När kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras under ramperioden bör särskild vikt fästas vid förhållandet mellan nedskärningarna som har att göra med konkurrenskraftsavtalet och statsandelen.

Medel till den offentliga sektorn bör styras till ny försöksverksamhet som tjänar framtiden och till att fortsätta med lovande försök. Genomförandet av vård- och landskapsreformen bör också ges tillräckliga resurser och finansieringen av landskapsberedningen får inte skäras ned för kommunerna.

Resurser behövs också för att öka sysselsättningsgraden

KT:s delegation anser främjandet av sysselsättningen vara viktigt. Det är tillrådligt att fortsätta med de regionala sysselsättnings- och företagstjänsteförsöken till utgången av 2019. Därefter bör verksamhetsmodellerna bli en bestående del av alliansmodellen för tillväxttjänster. KT anser det inte vara en klok lösning att parallellt med landskapsreformen stifta en interimistisk lag om ordnandet av offentliga arbetskrafts- och företagstjänster.

För att öka sysselsättningsgraden bör resurser styras till arbetskrafts- och tillväxttjänster. Samtidigt bör man försäkra sig om ett sektorövergripande utbud av tjänster och tillgång till dem för de arbetssökande som är svårast att sysselsätta. Lönesubventionen bör riktas till invandrare och de som är svårast att sysselsätta och till att underlätta arbetskraftens rörlighet. Tillgång till stöd för arbetsarrangemang bör tryggas.

Från utbildningspolitik till kompetenspolitik

Enligt KT:s delegation bör utbildningspolitiken gå mot kompetenspolitik. Omvälvningarna i arbetet har lett till nya krav på kompetensförsörjningen och ökar behovet av att främja arbetslivsinriktad och ständigt uppdaterad kompetens, bland annat genom att inleda en vuxenutbildningsreform och genom att sänka tröskeln för inledande av studier genom läroavtal och avläggande av delexamina.

Dessutom bör sådana verksamhetsmodeller utvecklas där arbetstagaren kan gå från ett arbete till följande utan arbetslöshetsperioder. Det lönar sig att öka omställnings- och vidareutbildningen. Antalet studieplatser bör motsvara de regionala behoven.

KT vill särskilt poängtera vikten av att unga nyutexaminerade kommer snabbt ut i arbetslivet. Det kunde göras genom att tillåta arbetsavtal för viss tid utan andra grunder för personer under 30 år som slutfört sin examen under två år från examensdagen.

KT anser att verksamhetsprogrammet Sunda Lokaler är ett positivt initiativ och tycker det är viktigt att programmets åtgärder och koordineringen av dem ges tillräckliga resurser.

Närmare upplysningar

Kirsi-Marja Lievonen, ordförande för KT:s delegation, tfn  040 570 5593  
Markku Jalonen, arbetsmarknadsdirektör, tfn 040 547 7710