Medborgarna i huvudsak nöjda med maktfördelningen i kommunerna
Majoriteten av medborgarna anser att de kommunala beslutsfattarna har lagom stora maktbefogenheter i kommunerna. Fackföreningsrörelsens och ensaksrörelsernas makt är man mer kritisk till. Detta framgår av en undersökning av Stiftelsen för kommunal utveckling.
Undersökningen mätte hur nöjda medborgarnas är med maktfördelningen i kommunerna. Majoriteten anser att de kommunala beslutsfattarna, fullmäktige, styrelse- och fullmäktigeordförandena och kommundirektörerna har lagom mycket makt i kommunerna. Den bedömningen var vanligast för nästan alla aktörer.
Enligt medborgarna finns det ingen aktör som helt klart har för mycket makt i kommunen, men fackföreningsrörelsens och ensaksrörelsernas makt skulle man vilja minska något. Drygt en fjärdedel anser att dessa aktörer har för mycket makt. Kritik riktades också mot tjänsteinnehavarna och medierna. Åtminstone en femtedel av medborgarna upplever att dessa har för mycket makt i hemkommunen.
I stort sett ingen av aktörerna, inte ens fullmäktige, borde enligt de tillfrågade få mer makt i hemkommunen. En sjättedel skulle dock vilja utöka företagens och näringslivets makt.
Uppfattningarna visar den kommunala demokratins tillstånd
Uppfattningar om makt och maktfördelningen är en väsentlig del av medborgarnas bild av samhället och uttrycker även till stor del uppfattningarna om hur kommundemokratin fungerar. Makt är inte bara maktutövning med stöd av lagstiftning, utan också osynligt påverkande och överhuvudtaget möjligheten att påverka.
Medborgarnas åsikter om maktfördelningen i deras hemkommuner har förändrats något sedan den förra undersökningen år 2013. Till exempel bedömde fler än tidigare att fackföreningsrörelsen och ensaksrörelserna hade för stor makt. Fullmäktiges och kommun- eller stadsstyrelsens maktutövning får däremot bättre omdömen än tidigare.
Undersökningen utfördes av Kantar TNS Oy (TNS Gallup Oy) på uppdrag av Stiftelsen för kommunal utveckling i november 2016. Sammanlagt 1 046 personer intervjuades för undersökningen. Felmarginalen för undersökningsresultaten är som mest omkring knappt tre procentenheter.
