Vuxenutbildningen behöver bestående lösning, sektorer med arbetskraftsbrist bör beaktas i regeringens pilotprojekt

KT kräver en permanent lösning på finansieringen av vuxenutbildningen och påpekar att stödet också i fortsättningen ska riktas till de sektorer där bristen på kompetent arbetskraft är störst.

Den finansiering på 10 miljoner euro som ersätter det slopade vuxenutbildningsstödet bör också i fortsättningen riktas till sektorer med brist på kompetent arbetskraft, kräver Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT.

Det ursprungliga syftet med regeringens pilotprojekt var att göra det lättare att vid sidan av arbetet studera till ett nytt yrke inom social- och hälsovård, fostran och utbildning. Arbetsgivaren ersätts för kostnader för studier som arbetstagaren genomför vid sidan av arbetet. I den första fasen av pilotprojektet har 21 utbildningsanordnare och över 70 kommuner, välfärdsområden och privata företag inom social- och hälsovårdssektorn ansökt om finansiering.

KT påpekade redan när pilotprojektet inleddes att finansieringen på 10 miljoner euro inte räcker till för att trygga tillgången till personal ens inom social- och hälsovård, fostran och utbildning. Inom de här sektorerna var användningen av det slopade vuxenutbildningsstödet störst.

- Också i fortsättningen bör pengarna i enlighet med det ursprungliga målet riktas till att trygga den arbetskraft som behövs inom social- och hälsovård, fostran och utbildning. Enligt bedömningar behövs det på grund av det ökade servicebehovet mer än 20 000 fler sjukskötare och närvårdare före år 2030 och 40 000 fler före år 2040. Dessutom pensioneras uppskattningsvis var fjärde anställd inom de största yrkesgrupperna inom undervisningen och småbarnspedagogiken under de följande tio åren, påpekar Anna Kukka, förhandlingsdirektör vid KT.

För att trygga tillgången till personal är det nödvändigt att hitta en mer permanent lösning för att stödja vuxenutbildningen.

KT föreslår därför att anslaget på 10 miljoner euro i fortsättningen ska kunna riktas till den utbildningsersättning som betalas till arbetsgivarna. Samtidigt skulle man göra det möjligt för privata arbetsgivare inom fostran och utbildning samt social- och hälsovårdssektorn att ansöka om stödet i likhet med kommuner och välfärdsområden.

Tillräcklig finansiering är en förutsättning för fungerande tjänster i kommuner och välfärdsområden

Enligt en enkät som KT har gjort ökar antalet permitteringar i kommunerna och välfärdsområdena år 2025 till samma nivå som under coronatiden och uppsägningarna till samma nivå som under recessionen på 1990-talet. Det här vittnar om den strama ekonomiska situationen i kommunerna och välfärdsområdena.

Om kommunerna ges nya uppgifter, måste kostnaderna för dem beaktas till fullt belopp i kommunernas finansiering. Det här är viktigt till exempel i fråga om den nyligen genomförda reformen av arbets- och näringstjänsterna. Det försämrade sysselsättningsläget drabbar kommunernas ekonomi samtidigt som kommunernas finansieringsandel av arbetslöshetsförmånerna ökar, betonar KT:s verkställande direktör Henrika Nybondas-Kangas.

Om välfärdsområdenas uppgifter däremot minskas, får finansieringen inte skäras ner genast i början, utan först när besparingarna har realiserats. Situationen för den offentliga ekonomin som helhet förbättras inte av att man flyttar pengar från en ficka till en annan.